Finländsk datateknik vinner svenskt fotfäste

av Ragnhild Artimo Forum 1980-12, sida 18-20, 27.08.1980

Taggar: Teman: datateknik

Finländsk datateknik vinner svenskt fotfäst — Att konkurrera på utländska marknader har stor innovativ betydelse, säger Håkan Nordqvist, informationschef vid moderbolagets centralförvaltning.

1 9 I och med att Nokia Elektronik började marknadsföra egen datautrustning 1 Sverige var det nödvändigt aut etablera en egen sälj- och serviceorganisation där: realtidssystemen förutsatte serviceätaganden, och en serviceutryckningsberedskap på bara eu par timmar. samband med offerter på nägra stora fjärrkontrollsystem beslöt bolaget 1971 all grunda en fastare organisation I Sverige i anslutning till det redan tidigare etablerade Finska Gummi AB.

Pe sta åren inkluderade Nokias dataverksamhet i Sverige egna processlyrsysten: och dataterminalsystem, samt några amerikanska produktrepresentationer. bla Datapoint. Verksamheten leddes av dataexperter och administratörer från moderbolaget, som turades om alt arbeta I Stockholm några veckor I laget. Svein Kockberg från Oy Nokia Ab blev Nokia AB:s första direcktör på helud i Sverige år 1972, och efterträddes av Göran Nyman från Nokia Centralförvaltningen. Sedan senaste år har Nokia AB:s datadivision inhemsk ledning, direktör Kjell Ristrand, som före denna uppgift verkat vid Logatron AB.

Ergonomin vikti — Idag svarar de av Nokia Elektronik tillverkade terminalerna för cirka 70 procent av Nokia Datas omsättning, som i år väntas bli drygt 80 miljoner SEK, säger Kjell Ristrand. — Vår tillväxt är snabbare än branschens gcnomsnitllliga, och ökningen var rekordåret 1979 uppe i 75 procent jämfört med 1978.

Direktör Ristrand berättar att terminalutrustningens goda ergonomiska egenskaper är ett av Nokias trumfkort — Genom att de som skall arbeta med anläggningarna har allt mera att säga till om då anskaffningen planeras, har de ergonomiska egenskaperna fått ökad betydelse. Nokia har satsat på att utforma terminalerna så att de är fungerande och bekväma arbetsplatser — utöver all de representerar avancera elektronik med ullämpning av den allra nyaste tekniken. Ett annat trumfkort är skräddarsydda lösningar.

— I databranschen är Nokia trots allt ett rätt litet företag och har den fördelen framom branschjättarna att flexiblare kunna samarbeta med kunden och tillhandahälla skräddarsydda lösningar också då det gäller hårdvaran.

Nordiska Nokia

På den svenska marknaden har Nokia inte fördelen att vara inhemsk.

Det nästbästa är att vara nordisk, säger Kjell Ristrand. – Då vi sälj Nokia poängterar vi att Nokia är ett nordiskt företag och representerar nordisk ingenjörskonst. Vi har haft en rätt diger upplysningsuppgift i detta sammanhang: svenskarna är inte vana att köpa avancerad teknik från Finland, och för de flesta är det obekant att Finland har en dataindustri. Men de presumtiva kunder som har besökt Nokias elektronikfabriker i Finland har varit oerhört imponerade av den teknologi bolaget utvecklat.

Svenskarna är kända för att vara bäde kvalitets- och prismedvetna.

— Nokias utrustning hör inte ull de billigaste, vi konkurrerar inte med låga priser. betonar direktör Ristrand. Men då det gäller relationen mellan pris och prestanda ligger vi väl ull. Vår prispolicy är realisusk, och vi gör offerterna utgående från vad tillverkning och installation kostar, och med beaktande av den tilltänkta affärens omfattning — utan marginal för extra rabatter. Vi koncentrerar säljansträngningarna på storaffärer, där har vi de bästa möjligheterna att erbjuda en produkt anpassad efter kundens behov.

Framgång — men inte gratis

På den svenska marknaden konkurrerar Nokia å ena sidan med de stora internationella företagen i branschen -— IBM, Hewlett-Packard, Univac, Burroughs, ICL, Honeywell (som Nokia

FORUM 12/80

Att sälja finländsk datautrustning på en utlandsmarknad med en stark inhemsk produktion och talrika internationeHa jättar som konkurrenter kan verka optimistiski i överkant, och kräver åtminstone en orubblig tro på den egna produkten. För Nokia Elektronik — i Sverige Nokia Data — har både optimismen och tron varit befogade. Expansionen har varit kraftfull, men kampen om varje order är hård. Nokias vapen i konkurrensen med de verkligt stora företagen i branschen är skräddarsydda lösningar och flexibelt och nära samarbete med kunderna.

sar i od

De terminaler Nokia levererat till svenska Systembolaget var en viktig referens…

FORUM 12/8 representerar I Finland) då andra sidan svenska dataföretag. främst Datasaab — Speciellt med inhemska halvstatliga Datasaab är konkurrensen hård. berättar Ristrand. Vi turas om all nappa order framför näsan på varandTil…

Kampen om varje order är segsliten. Sex månader är en vanlig intervall mellan förfrägan och kontraktsundertecknandet.

Databranschens genomsnitiga årliga tillväxt — ca 30 procent — innebär automatiskt en kännbar brist på kvalitficerad arbetskraft.

En bidragande orsak är ju att branschen är så ny, en helt ny yrkeskår måste utvecklas, och medeläldern bland de dataanställda är påfallande läg. På Nokia Data har vi försökt lösa personalfrågan så att vi i rätt stor utsträckning anställer folk med teknisk eller ekonomisk grundutbildning direkt från högskolorna och ger dem branschutbildning inom företaget.

Tillväxtpotentialen stor

Det har tagit hela 70-talet för Nokia Elektronik att få eu fotfäste som håller (och ger pengar) i Sverige.

• Det kostar att göra mycket offerter och bygga ut verksamheten på en ny marknad, säger Håkan Nordqvist, informationschef vid moderbolagets centralförvaltning, och åren 1971-72 w’ VD för det svenska dotterbolaget. — Marknaden för MIKKO-datorerna och vår perifera utrustning har vuxit avsevärt i Sverige, och idag är situationen den, at tillverkningskapaciteten inte förslär för att tillmötesgå alla offertförfrågningar. Nokia Datas orderstock uppgår till ca 50 miljoner SEK. av vilket ca 35 miljoner gäller Nokia-tillverkad utrustning.

Håkan Nordqvist understryker utlandsverksamhetens innovativa betydelse — För eu företag med tillväxtplaner är det nödvändigt att konkurrera på utländska marknader, dels för det bredare marknadsunderlaget, dels för att den hårdare konkurrensen inverkar posilivt på företagets tekniska utveckling och ökar dess know-how. Nya impulser ger företaget ett bättre utgängsläge också på hemmamarknaden.

Sverige är eu naturligt ”utland” för finländska företag genom den integrerade arbetsmarknaden, liknande samhällsstruktur och ekonomi. Och ullväxtpotentialen är påfallande: man räknar på de flesta områden med en fyra gånger större marknad än i Finland.

Varnande exempel Men också olikheterna mellan Fin 1 land och Sverige är tillräckligt stora för att finländska företag med verksamhet i Sverige skall ha skolningsutbyte av den.

— Större byråkratisering, mindre flexibilitet. och ur finländsk synvinkel nästan orealistiska krav på anställningstrygghet oavsett prestation och lönsamhet är karakteristika för det svenska arbetslivet idag, säger Håkan Nordqvist. -— Det är bra för finländska företagare att konfronteras med denna problematik, som om vi Följer det svenska exemplet mycket väl kan bli aktuell också här hemma. I Sverige har utländska företags investeringslust avtagil påfallande, och gemene man har kanske t o m förlorat förståelsen för marknads Aktiva

Finansieringstillgångar Kassa Fardringar hos Finlands Bank . Fordringar hos andra banker Checkräkni: Växla Övriga finansieringstillgångar Omsättningstillgångar

Masskuldebrevslån sssssesrrssrrres ere rna

Investeringstillgångar Masskuldebrevslån Fastighetsaktier . Fastigheter …

Anläggningstillgångar Aktier och andelar

Fastighetsaktier .

Fastigheter …….

Maskiner och inventarier . Skatter …sssssosser ora

Löner och socialutgifter . .

Övriga utgifter. sossssosssssseressrseser es rens

Rolt Widé 2 ekonomi och fri konkurrens — en inställning som kulminerade i samband med avtalsstriden i vår, då arbetstagarna väntade att industrin automatiskt skulle betala kalaset med minskad konkurrenskraft. Svenskarna har under välflärdsåren varit inställda på att i främsta hand konsumera, men om man bara konsumerar, tar smörgåsen slut.

Informationschef Nordqvist konstaterar att man i samarbetet mellan det finländska moderbolaget och det svenska dotterbolaget trots ett i de flesta fall gemensamt språk måste beakta fundamentala mentalitetsskillnader.

— Sättet att angripa problem är olika, svenskarna är mera metodiska och använder gärna ett krångligt språk, finländarna är impulsiva och har en fallenhet för att improvisera. Om man är medveten om olikheterna, löper samarbetet smidigare. Det är just möjligheten att ”ringa upp” som är en så viktig konkurrensfördel inom den nordiska marknaden.

Satsa mera på Sverige!

Med tanke på de geografiska och samhälleliga aspekterna är det egentligen förvånande av de finländska företagen tidigare varit så tröga då det gäller etablering i Sverige. På 50-talet fanns

Balans den 30 juni 1980

Passiva

Främmande kapital! Checkräkningar . Bruksräkningar . Spar- och kapitalr 5 902 216,41 39 623 063,44 173 831 336,12 12 176 066,7 9 152 679,5 sees 7 451 439,17

Ansvarsförbindelser ….

HELSINGFORS SPARBANK Kristian Gestrin

Tidsbundna depositioner ..

det bara en handfull finländska dotterbolag i Sverige, på 60-talet ökade antalet något. men först på 70-talet har huvudparten av de nu några hundra dotterbolagen där grundats.

Inte heller Oy Nokia Ab kan sägas har gjort det mesta möjliga av den svenska marknaden.

– Nokias totala export senaste år var 905 miljoner mark, det svenska dotterbolagets omsättning 66 miljoner. Sveriges andel kunde och borde vara mycket större, säger informationschef Häkan Nordqvist.

Cirka hälften av Nokias försäljning till Sverige gär genom dotterbolaget Nokia AB. Den äldsta produktgruppen är gummi. Nokia AB:s däckdivision jer som mest kända produkt Hakkapeliitta vinterdäck men även andra däck, och konkurrerar då med svenska Trelleborg och Gislaved, samt ledande världsmärken som Goodyear och Michelin. Däckdivisionen representerar också Airam- och kakoski-dubbar. Efter elektronikdivisionen, som sysselsäller 102 av bolagets 125 anställda, är däckdivisionen näststörst, dessutom inkluderar bolaget en byggmaterial- och plastdivision. Nokia Plastindustrin har för övrigt i år förvärvat ett nytt dotterbolag, Holmsund Golv AB, som tillverkar golvbeläggningar i Sverige.

Ragnhild Artimo C 65 891 537,73 21 593 143,23 611 890 553,72 210 559 057,4 30 066 875,57 Depositioner av allmänheten . ped 616 194 254,46 Skulder till andra banker . 22 039 588, — 2 422 808,24 Skulder til! staten … 214 730,73 415 198,31 Betalningsförmedling 859 149,56 Räntor och övriga inkomster 32 226 565,62 ERE 6 874 960, — — Värderingsposter . ……. 2 049 000, — Kreditförlustreservering 16 865 892, — 23179 200,- = Övriga reserveringar ……sssrissosssersrera 4 526 000, — 4 722 348, — j 13 707 154,80 — Eget kapital Grundfond 200 000, — Reservfond —…. 19 895 200,50 8 781 060, — Värderegleringsfond . 17 092 410, — 4 927 568,51 Skattebetalningsfond 260 000, — 58 582 029,75 Övriga fonder ……. 367 575, — 8 236 580,08 Vinst från tidigare år . . 119 979,91 403 543,3 mk I 026 650 383,4 mk 76 332 220,60

Hans Fogdell

FORUM 12/80