Energiboxen lagrar billig nattvärme

av Claus Laurén Forum 1986-12, sida 27-28, 28.08.1986

Taggar: Teman: energi

[IORDEN ät

Värmelagring sparar energikostnader. Det lönar sig att utnyttja den billigare natteltariffen — om prisskillnaden är tillräckligt stor och lagringsapparaturen inte är för dyr. Den svenska Energiboxen är principiellt enkel, och inte kräsen heller: förutom elenergi går det bra med ved och sol.

På Trelleborg AB och Landskrona Finans hade man en helt annan uppfattning än BFR, då man för ett antal år sedan bestämde sig för att satsa på utvecklingen av den sk Energiboxen. Den här produkten som nyligen har marknadsintroducerats, är just precis ett småskaligt värmelager för privat bruk.

Vattenfall och Sydkraft (i Sverige) har på vissa områden börjat tillämpa differentierade eltaxor, och det är själva förutsättningen för att lagringssystem av denna typ skall kunna bli lönsamma. Idén är alltså, att man skall kunna utnyttja den billiga nattströmmen för uppladdning, för att sedan kunna ladda ur lagret under dagtid, då tariffen är dubbelt högre.

I allas intresse

Värmelagring — vare sig den sker i stor eller liten skala — tillfredsställer grundläggande privatekonomiska och samhällsekonomiska Intressen. Den privatekonomiska aspekten är klar och enkel: det är helt givet att det lönar sig att i främsta rummet utnytt jande sätt. Boxen tillverkas i två storlekar, en med kapaciteten 306 MJ (85 kWh) och en med kapaciteten 522 MJ (145 kWh). Den mindre modellen är avsedd för hus med en oljeförbrukning, som understiger 4 kbm/år. Den större modellen är tänkt för större villor, och torde vara väl lämpad för 1 ex tvåfamiljsfastigheter. Dess volym är 2,5 kom.

Sydkrafts tariffer ser ut på följande sätt. Två olika tariffsystem tillämpas, dels den s k säsongsdubbeltariffen D 26 och dels dubbeltariffen D 21. D 26 har en rörlig kostnad på ca 45 öre/kWh mellan kl 06.00 och 22.00. Prissättningen gäller måndag— fredag under perioden november—mars. Under övriga tider kostar elströmmen ca 21 öre/kWh.

D 21 har en rörlig kostnad på 34 öre/kWh under dagtid, året runt, och ca 21 öre/kWh nattetid. Det rör sig alltså om ganska stora skillnader mellan höglast och låglast. Ett vettigt utnyttjande av nattströmmen ger därför stora vinster, förutsatt att lagringssystemets avskrivningstid håller sig inom rimliga gränser.

ENERGIBOXE illig nattvärm lagra agring av energi är en av de dellös| re som — kanske en smula över raskande — tilldrar sig speciell uppmärksamhet i det svenska Byggforskningsrådets skrift Energi -85. I det här fallet handlar det visserligen om storskaliga lagringsformer; småskalig, individuell värmelagring bedöms som mindre lönsam.

Hur är det med den småskaliga energilagringens lönsamhet? Kan den under några som helst omständigheter fungera som ett komplement eller alternativ till andra sparåtgärder ja den billigare nattariffen, förutsatt att prisskillnaden är tillräckligt stor, och att lagringsapparaturen inte är för dyr.

Då det gäller den samhällsekonomiska sidan, blir bilden strax litet mer komplicerad. Här handlar det inte i främsta rummet om energi och inbesparace kilowattimmar, tan om effekt. Det dimensionerande effektbehovet bestäms, ur ett nationellt perspektiv, av det sammanräknade energibehovet vid absolut topplast.

Om man nu kan lagra en del av energin vid låglast, och utnyttja den vid höglast, betyder det att både nät och produktionsanläggningar kan dimensioneras utifrån ett lägre effektbenov.

För den enskilda konsumenten betyder detta ytterligare lägre tariffer, eftersom topplastströmmen är mycket dyr. Och för miljövännen innebär det, att behovet av vattenkraft kanske inte ökar i den takt som förutspåtts, eller att behovet av kolkondens kan minskas.

Stora prisskillnader Mot bakgrunden av de differentierade tarifterna ser Energiboxens ekonomi ut på föl Såhär ser Energiboxen ut som sprängskiss. Observera de dubbla värmeväxlarsystemen, ett i toppen för elpatron, och ett i botten för andra värmekällor.

Det finns ytterligare en faktor, som kan vara värd att beakta för den, som överväger att installera ett värmelagringssystem. De ovan nämnda siffrorna gäller dagens elpriser. Ju dyrare elströmmen blir, desto större blir vinsterna för den som har ett elbaserat uppvärmningssystem.

Vinster vintertid

Det finns ett antal intressanta testvärden på Energiboxen som kan vara värda att redovisa. En jämförande undersökning, som gjorts av Sydkraft (som får betraktas som relativt opartisk juridisk person i det här sammanhanget), visar att Energiboxen minskar — uppvärmningskostnaderna = till ungefär hälften, jämfört med oljeeldning, under den uppvärmningsmässigt dyra perioden oktober —maij.

Kombinationselding med olja/el blev också betydligt dyrare än lagringsförfarandet: på den här punkten hade Energiboxen ungefär 37 procent bättre värden än kombipannan.

Landskronaföretaget Energibox AB redovisar också vissa jämförelser mellan totalekonomin för värmelagringssystemet versus värmepumpar av olika slag. De värmepumpstyper, som man har valt till relationsobjekt, är dels en luftvärmepump (kombinerad med oaljeeldning för topplasttiderna). Dels jämför man med ett grundvattenvärmesystem med samma effekt (avlämna 2 energi 28 000 kWh/år). I vartdera fallet har man räknat med en enkel installation.

I samtliga fall har amorteringstiden satts till tio år, men både Energiboxen och värmepumparna måste bedömas ha betydligt längre livstid än så.

I själva verket finns det värmepumpar som byggts för mer än fyrtio år sedan och som alltjämt fungerar helt tillfredsställande. Och ett enkelt lagringssystem av boxens typ är ju inte egentligen utsatt för något slitage, och borde därför kunna arbeta lika länge som en värmepump.

Långtidssiffror saknas

Under amorteringstiden ligger Energiboxens årskostnad, inklusive drift, på 14 190 SEK. Luftvärmepumpens totalkostnader belöper sig till 15 455 kronor och grundvattensystemets kostnader uppgår till hela 19 590 SEK. Skillnaderna är intressanta, framför allt då det handlar om det mera avancerade, grundvattenbaserade systemet.

Det är en liten smula egendomiigt, att Energibox AB inte redovisar några jämförande siffror efter avskrivningstidens utgång. Det är ju egentligen först då, som de respektive systemen börjar visa vad de går för.

Å andra sidan kan det vara klokt att agera så här. Först och främst är det som händer om tio år inte något särskilt tungt vägande försäljningsargument. Och för det andra kan det vara ganska svårt att sia o hur energipriser och energipolitik ser ut vid det laget.

”Vattenlåda”

Hur ser Energiboxens tekniska utförandet ut?

I princip handlar det om en isolerad låda, som fyllts med vatten och försetts med värmeväxlare. Själva idén är alltså utomordentligt enkel, men detaljutförandet har krävt en hel del optimeringar och tekniska lösningar.

Invändigt består boxen av en gummitank. Tanken har utrustats med värmeväxlare för tapp- och radiatorvatten. Vid taddning (nattetid) cirkuleras vattnet i tanken och värms upp med hjälp av en elpatron (15 respektive 25 kW). Uppvärmningen regleras med hjälp av en termostat, så att temperaturen på vattnet inte överstiger +909C.

Under dagtid stängs cirkulationspumpen av, och värmeväxlaren träder i funktion. Under årets allra kallasta dagar kan ett extr « tillskott av värme bli aktuellt, beroende p husets konstruktion och kondition, på yttertemperaturen, vindförhållandena och systemhelhetens grad av optimering. Man får räkna med — som ett genomsnitt — att cirka 10 procent av boxens totala elbehov måste tillföras på detta sätt. Värmeväxlaren utnyttjar vattenmassans naturliga termiska skiktningstendens, och tar således ut värmet ur lagrets varmaste toppregioner. Observeras bör att Energiboxen endast har anpassats till vattenburna värmesys tem, och att de ekonomiska beräkningarna har baserats på redan befintliga vattenradiatorer och försörjningssystem.

Ved, sol går bra

En intressant detalj är, att den faktiskt kan laddas med annat än el, vilket bör glädja den som har tillgång till gratis ved eller en bra solfångare. Den extra värmeväxlaren I tankens botten ger användaren möjlighet att ladda ackumulatorn med hjälp av tex just en vedpanna.

Producenten nämner I det här fallet också möjligheten att använda värmepump plus lager, vilket snarast får betraktas som ett typexempel på ett överoptimerat system. Sådana system är i praktiken omöjliga att få lönsamma.

Boxen är så väl isolerad, att den bara förlörar någon enda grad per dygn, om den inte utnyttjas. Isoleringen består dels av polyuretanskum och dels av tvåskiktsaluminiumfolie. Det här betyder att lagret bara behöver laddas en gång i veckan under sommartid, då uppvärmningsbehovet inskränker sig till tappvarmvatten.

Inte minst ägare till någotsånär regelbundet utnyttjade fritidshus borde kanske ta sig en titt på det här systemet. Eldar man med egen ved och räknar med att besöka huset vidpass två gånger per månad, året runt, borde Energiboxen fungera som ett riktigt bra uppvärmningsalternativ.

Claus Laurén 9

Baltic Bankers Lamate

Vi är en nygrundad internationellt inriktad investmentbankingfirma med en solid ägarbas. Vi har specialiserat oss på finansiella tjänster som riktar sig främst till företag och institutioner.

Vår verksamhet omfattar:

Finanstell rådgivning bland annat vid företagsöverlåtelser. Arrangering, planering och genomförande av aktie- och låneemissioner, samt börs- och OTC-:introduktioner. Värdepappersförmedling och internationell handel med Jinska aktier samt aktiv förmögenhets- och portföljför valtning.

Baltic Bankers Limited Oy Ab

Södra Kajen 4 B, 00180 HELSINGFORS. Telefon (90) 177 656. Telex 125533. Telefax 636682.

2 12/1986 FORUN,