Energivisionär

av Heidi Furu Forum 2010-09, sida 28-31, 30.09.2010

Taggar: Bolag: Fortum Personer: Petra Lundström

EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 2018

PROFI =NerglONär

Fortums teknologidirektör PETRA LUNDSTRÖM säger att framtidens energilösningar är mera kärnkraft, vågkraft, bioenergi och solel. I de nya smarta elnäten blir konsumente också en producent.

HEIDI FURU TEXT

KARL VILHJÄLMSSON FOTO

X Kärnkraften är och förblir en viktig energiteknik i framtiden. Det är ForTUMS teknologidirektör PETRA LUNDSTRÖM övertygad om.

”Kärnkraft är ett produktionssätt som kommer att behövas i allt högre grad i framtiden. I många länder är det för tillfället inte politiskt möjligt att bygga till kärnkraft, men på den punkten sker förändringar.”

De främsta fördelarna med kärnraften är koldioxidfriheten och storskaligheten. ”För att kunna halvera koldioxidutsläppen finns det ett skriande behov av både mera kärnkraft och mera förnyelsebar energi. Dessutom krävs att effektiviteten kommer upp till en helt annan nivå och att koldioxidinfångning, CCS, tillämpas på fossila bränslen”

Petra Lundström ansvarar för Fortums forskning och utveckling. Hennes uppgift är att på koncernnivå säkraatt bolaget är tillräckligt långsiktigt.

”Som vi har sett kommer förnyelsen inom energiområdet ganska långsamt”

Enligt Lundström finns det inte i dag någon enskild lösning som är

INTERVJU Petra Lundström Född: I Helsingfors 1966. Familj: Gift, två barn. Bor: | Hagalund i Esbo. Titel: Teknologidirektör på Fortum. Utbildning: Diplomingenjör från Tekniska högskolan (nuvarande Aaltouniversitetet.)

Karriär: Gjorde sitt diplom arbete för Imatran Voima om säkerhetsfrågor i kärnkraften 1990. Anställdes efter det på Imatran Voima (senare Fortum), jobbade inom kärnkraftsverksamheten med att förhindra och begränsa effekte av svåra haverier. Sedan 2005 teknologidirektör på Fortum.

-— tillräcklig för att bygga upp hela energisystemet.

”Det är självklart att man måste få in mycket mera förnyelsebar energi i systemet. Vindkraft och solel är bra och det behövs mycket av dem, men som energikällor fluktuerar de”

Eftersom man inte kan förutspå tillgången på sol- och vindkraft på lång sikt är det svårt att bygga upp ett helt system baserat på förnyelsebar energi.

”Kärnkraft är en väldigt storskalig elproduktion som är kommersiellt gångbar utan subventioner redan i dagens läge. Som vi har sett ä det många som vill bygga kärnkraft” Lundström är välmedveten om att kärnkraftsdiskussionen är laddad. ”Jag vet att folk har mycket olika åsikter om kärnkraft, men jag tror att det kommer att förbli en viktig del av paletten i energisystemet” Lundström betonar att hon är för både kärnkraft och alternativ energi. ”1 energidiskussionen är det ofta så att om man förespråkar någonting är slutsatsen att man är mot allt annat. Det tycker jag att är fel”

Intresse från utlandet. Regeringen gav i våras tillstånd att bygga två ny kärnkraftsreaktorer i Finland. Fortum fick nej till sin ansökan om att bygga en ny reaktor i Lovisa.

”Det var en väldigt stor besvikelse. Vi hade kommit bra i gång och kärnkraften är viktig för oss. Men nu kan vi inte älta det som skett, det är bara att titta framåt. Vi tittar på möjligheter också utanför landets gränser”

Fortum har i dag två reaktorer i Lovisa samt andelar i Olkiluoto och iflera svenska reaktorer.

”Det kunnande som finns i bolaget är välkänt också internationellt. Det kommer förfrågningar och vitittar om vi kan gå vidare med dem”

Enligt Lundström sker Fortums mest betydande utvecklingsverksamhet fortfarande inom kärnkraften.

”Kärnkraftsforskningen går ut på att komma fram med de lämpligaste säkerhetslösningarna på våra kraftverk. Andra viktiga teman är att ta fram lösningar gällande kärnkraftens avfallsfrågor och att hantera livslängden på kärnkraftverken”

Men också förnyelsebar energi och nya trender får en allt viktigare roll inom Fortums forskning och utveckling.

”Vihar satsat mycket mera på nya trender under den senaste tiden och

SMARTARE NÄT.

Petra Lundström tror att elnäten inom de närmaste åren förändras så att konsumenterna blir småskaliga producenter med egna solpaneler på taket.

kommer säkert att gå vidare i den riktningen”, säger Petra Lundström.

Smarta elnät. En av de förändringar som är på kommande gäller elnätet. Så kallade smarta elnät (smart grids) möjliggör en ny produktionsstruktur. ”Rollerna håller på att förändras i energisystemet. Konsumenten blir i allt högre grad också en småskalig producent”, säger Petra Lundström. I ett smart elnät kan husägare och sommarstugeägare ha egna solpaneler som producerar el för husbehov. Om det blir över distribueras ele ut i nätet, och när den egna elen inte EH

El] FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 2018

EB räcker till går det att få tilläggsel frå det allmänna nätet.

Enligt Lundström har de stora elbolagen en given roll också i de nya flexibla elnäten.

”Helheten måste kunna hanteras och kontrolleras, och här har de stora bolagen en roll. Ingen av kunderna kan acceptera att plötsligt vara utan el eller värme?”

De nya elnäten kommer att förändra affärsmodellerna i branschen.

”Som ett stort bolag är vi en av många som kan försöka dra nytta av det här. Vårt utgångsläge ger oss stora fördelar, men vi måste aktivt bidra till utvecklingen?”

Samarbete med ekostäder. En annan trend som enligt Lundström är starkt på kommande är ekostäder.

”Vi har intressanta samarbeten med våra viktiga städer. I Stockholm byggs Norra Djurgårdsstaden, en helt ny ekologisk stadsdel, där ett smart elnät kommer att förverkligas”

Stadsdelen kommer att ha en helt ny ambitionsnivå för hur små utsläppen ska vara och för energieffektivitet och avfallshantering.

Fortum har också tätt samarbete med Esbo stad, där bolaget har sitt huvudkontor.

”Ur ett samhälleligt perspektiv kan man få en stor förbättring till stånd med den här typen av samarbete mellan elbolag och städer”

Pyrolys ger grön olja. Värmeproduktion är en viktig del av Fortums verksamhet idag och bolaget är den fjärde största värmeproducenten i världen. En viktig del av forskningen handlar därför om hur man kan vidareutveckla de så kallade CHP-kraftverken som samproducerar el och värme.

”Det går att integrera alla möjliga fiffiga lösningar som gör att man utnyttjar bränslet bättre och producerar flera olika slutprodukter med högt värde”, säger Lundström.

Ett exempel är pyrolys, en me tod för att framställa bioolja. Då en pyrolysator integreras till ett befintligt kraftvärmeverk och biomassa från skog eller åkrar används som bränsle blir slutprodukten förutom el och värme även bioolja. Den helt gröna oljan kan ersätta tung brännolja i uppvärmningen.

”Pyrolysen slår många flugor i en smäll eftersom vi får ut mera värde ur anläggningen och samtidigt kan minska på användningen av fossilbrännoljai vår värmeproduktion.”

Fortum testar i samarbete med teknologikoncernen METSO, skogsindustribolaget upm och statens tekniska forskningscentral vTT pyrolys i endemonstrationsanläggningi Tammerfors.

”Vihartestat att ersätta fossil olja med bioolja i ett av våra små värmeverk i Masaby i Kyrkslätt, och det fungerade bra”

Fortum undersöker också vilka andra möjligheter det finns att ta in biomassa, och i vissa fall även avfall, som bränsle.

71 Finland och Sverige och övriga skogsrika länder gäller det främst skogsbiomassa, men i Polen tittar vi iallt högre grad på biomassa som odlas på åker”

Fortum har på sikt som målsättning att energiproduktionen inte ska orsaka några som helst koldioxidutsläpp. Biomassa kan få en viktig roll eftersom den absorberar koldioxid då den växer.

”Redan om man ersätter något tiotal procent av stenkolen med biomassa kan det bli en betydande minskning av koldioxidutsläppen”, säger Lundström.

Vågkraft på ytan och bottnen. Vågkraft är en annan hållbar energiform som Fortum forskar i. Ett projekt görs i samarbete med det svenska företaget SEABASED, som är knutet till UPPSALA UNIVERSITET. Idén baserar sig på en innovation från Uppsala universitet. Den går ut på att bojar ligger och guppar på vattenytan, och

TILLFÄLLIG

LÖSNING.

Petra Lundström säger att koldioxidinfångning behövs ikolkraftverk för att få ner koldioxidutsläppen. Men på sikt är det bättre att övergå till mer hållbara energiformer.

den upp- och nedgående rörelse som uppstår omformas till el.

”Själva generatorn baserar sig inte på roterande rörelse som den i praktiken alltid annars gör. I stället omformas den upp-och nedgående vågrörelsen direkt till el”

Nästa steg i projektet, för vilket viktiga beslut nu förbereds, skulle vara att bygga en vågkraftsanläggning på 10 MW på den svenska väst kusten, utanför kommunen Sotenäs.

Fortum har också samarbete med ett finländskt vågkraftsbolag, AW ENErRGY, somhar utvecklat en vågkraftsteknik för havsbottnen. Anordningen liknar en dörr på gångjärn som går av och an. Tekniken ska testas i en större demonstrationsanläggning utanför Portugal nästa sommar.

”Vi lär oss mycket av projekten kring vågkraft. De största fördelarna med vågkraften är att den är nå FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 201 ”I grunden finns infrastrukturen redan på plats för elbilar. Det är en stor fördel om man jämför med vätgasbilar, där man skulle få bygga allt från början. got stabilare och fluktuerar mindre än vindkraft 7

Svårigheten däremot är att bygga anläggningar som klarar av också de hårdaste stormarna till havs, men som inte blir för dyra att tillverka.

I finska vatten blir det ändå inte aktuellt med vågkraft. Även om själva vågkraftverken kunde byggas så att de håller för is skulle de inte kunna användas under isvintrar eftersom isen gör att det inte bildas vågor.

”Vågkraft är ett exempel på att vi som bolag inte utformar vår forskning och utveckling enbart enligt vad som kan användas i Finland. Vi är aktiva i flera länder redan i dag, såsom Sverige, Ryssland, Polen och Baltikum”

Soleliliten skala. Solenergi är en annan energiform med stora lokala variationer.

”I Finland blir det inte någon totallösning med solel, men globalt tror jag att det kommer att bli jättestort”, säger Petra Lundström.

Solelen är speciellt viktig när det gäller småskalig produktion.

”Solpaneler fungerar bättre i mindre skala än vad många andra energiformer gör, i synnerhet vindkraft”

En liten vindmölla är aldrig lika effektiv som en stor eftersom det är viktigt att de är tillräckligt höga, nära 100 meter. Men med solpaneler räcker det att man har en liten ruta för att få samma verkningsgrad som med en stor panel.

Solpanelerna kan också smidigt integreras i byggnader.

”1 Japan finns hus som ser ut som om de är byggda av ett slags blanka tegelstenar, men det är egentligen solpaneler. Det här är en viktig sak att följa upp också i andra länder”

Fortum har i samarbete med Esbo stad, teknologikoncernen ABB och solelsystemleverantören NAPsS byggt en bildepå i Esbo med ett solkraftverk på taket. Syftet är att testa hur effektivt solkraftverket är i olika väder samt ta reda på hur mycket underhåll panelerna kräver.

FORTUM

Fånga in koldioxiden. Ett annat sätt att göra energiproduktionen klimatsmartare är att ta i bruk koldioxidinfångning i samband med kolkraftverk. CCS (Carbon capture and storage) som metoden kallas går ut påatt avskilja koldioxid och lagra den isolerad från atmosfären.

CCS kan globalt få en stor betydelse eftersom kolkraft är den energiform som släpper ut mest koldioxid. Stenkol används i dag för att producera 40 procent av elkrafteni världen.

Fortum planerar ett CCS-projekt i Havs-Björneborg nära Björneborg. Partner i projektet är tyska SIEMENS gällande själva koldioxidavskiljningen ur rökgaserna samt danska MAERSK för att transportera och lagra koldioxiden i en gammal oljefyndighet i Nordsjön.

EU kommer att delfinansiera flera demonstrationsprojekt i Europa, och Fortum kommer att ansöka om att ett av EU:s demonstrationsprojekt placeras i Finland.

”Meningen är att demonstrationen inleds 2015. Erfarenheter samlas sedan under flera år för att utveckla en kommersiellt gångbar metod”

Petra Lundström tror att CCS kan vara ikommersiellt bruk kring år 2025.

”Tanken med CCS är inte att mani all evighet ska fortsätta använda kolkraft. Men många av kolkraftverken är någorlunda nya och de kommer att vara i användning i 30-40 år. För att fåner koldioxidutsläppen på ett betydande sätt måste man hitta lösningar också på den fossila kapaciteten”

Rena elbilar. Också inom elbilar har Fortum aktiv forskning.

”Elkan produceras så gott som helt utan utsläpp och med väldigt lite negativ miljöpåverkan. Därför tycker jag att det är väldigt bra om elbaserade lösningar ersätter fossila bränslen till exempel i trafiken, som är den sektor som är mest beroende av fossil olja”

Men övergången till eldrivna fordon tar tid, och gäller i första hand personbilar och eventuellt bussar.

Inom den tyngre trafiken, flygtrafiken och fartygstrafiken kommer traditionella typen av bränslen fortsättningsvis att behövas — förhoppningsvis i allt högre grad biodiesel och bioetanol.

”Vårt jobb är att se till att laddningen blir möjlig. I grunden finns infrastrukturen redan på plats, det är den stora fördelen med el. Om man jämför med andra alternativ, såsom vätgasbilar, skulle man få bygga allt från början”, säger Lundström.

En av utmaningarna är att utveckla teknik för både batterierna och laddningsinfrastrukturen som gör att laddningen går snabbare.

Framtidsperspektiv, Forskning och utveckling handlar om att förbereda sig för framtiden. Som teknologidirektör ska Petra Lundströms perspektiv gälla från fem år och framåt.

”Om fem år talar vi om vissa av de större lösningarna inom bioenergi. Utvecklingen av de smarta elnäten är integrerad med ICT-utvecklingen, och de kan komma i användning redan om några år”

Att ge en tidtabell för när solel slår igenom är svårare, säger Lundström.

”Där är genombrottspotentialen fortfarande stor. Det kan komma nya tekniker som har helt annan karaktäristik och fungerar bättre. Därför tittar vi speciellt noggrant på solel”

Men vi får sannolikt vänta till 2020-talet innan solel slagit igenom stort i systemet, tror Lundström.

System som är uppbyggda på fusionskraft och vätgas som bränsle ligger ännu längre fram i tiden, kring 2050 eller senare. Men längre än så lönar det sig heller inte för en teknologidirektör att försöka spå framtiden.

”Det är en illusion att man kan utgå från det som finns nu och tänka att det om 100 år bara är lite mera av allt. För om man tänker på hur världen såg ut för 100 år sedan, så skulle man inte ha haft en chans att förutspå allt som har hänt tills i dag”