Energoteknologin kan utnyttja resurserna bättre

av Z Tjuchanov Forum 1973-11, sida 31-32, 20.06.1973

Taggar: Teman: elkraftsproduktion

Energoteknologi kan utnyttja

UTBLIC resurserna bättre

Av prof Z Tjuchano + I den sovjetiska elkraftsproduktionen spelar värmekraftverken huvudrollen liksom I många andra länder. Men de utnyttjar det värdefulla bränslet illa — verkningsgraden är låg. Professor Z Tjuchanov, korresponderande ledamot av Sovjetunionens vetenskapsakademi, redogör här för möjligheterna att använda oljan och kolet effektivare.

I elkraftsproduktionen står vi inför två grundläggande problem. Det ena är att tillgångarna av relativt billiga fossila bränslen, som är lätt åtkomliga för utvinning, håller på att ta slut. Det andra är att förbränningsprodukterna allt mer förorenar miljön.

I ett modernt värmekraftverk går det åt 320 gram standardbränsle (med ett värmevärde av 7000 kcal/kg) för att producera en kilowattimme. Varje år förbränns i Sovjetunionen nära 1,5 miljarder ton standardbränsle för energiproduktion. År 2000 kommer mängden sannolikt att vara av storleksordningen 5 miljarder ton. Även om bränsletillgångarna är stora kommer de förr eller senare att ta slut. Vad händer då? Ett försök att besvara frågan skulle leda in på gissningarnas och hypoteserna område. En styrd termonukleär reaktion (vätekraftens tämjande) skulle tex lösa problemet för överskådlig framtid. Kanske kommer framtida forskare också med upptäckter, som vi idag inte ens kan gissa oss till.

Men ingen upptäckt, inte ens den mest oväntade, föds ur tomma intet. Morgondagens kraftförsörjning hänger i hög grad samman med uppgifter som vetenskapen måste lösa redan före seklets slut, en del av dem under femårsperioden 1971—75.

Energoteknologiska kombinat

I värmekraftverkens ångpannor förbränns alltså värdefulla organiska produkter (de afrtvänds som råvara i många industrier, t ex den kemiska och byggämnesindustrin), som vid förbränningen förorenar miljön. Ångkraftverken ”förskingrar” också en del av värmeenergin — när bränslets kemiska energi förvandlas till elektrisk. går inemot 65 procent av värmet förlorade. Deras verkningsgrad ligger i regel på lite mer än 35 procent med ett uppnåeligt maximum på högst 42 procent.

Ått “lösa dessa problem är givetvis minst lika viktigt för nutiden och framtiden som de djärvaste ”futuristiska” projekt. Men varför är det här bara fråga om värmekraftverken? Jo, under de närmaste två-tre decennierna kommer de fortfarande att spela huvudrollen i elkraftsproduktionen i världen. Naturligtvis kommer kärnkraften att utbyggas. Om 30—5 år kommer den att inta en betydelsefull plats. Flera nya väldiga

Forum 11/197 vattenkraftverk skall också byggas. Till detta kommer mindre kraftverk, som drivs av underjordiskt varmvatten, solvärmen och vinden. Men alla dessa sammantagna kommer år 2000 att svara för knappt mer än en fjärdedel av hela elkraftsproduktionen. Resten kommer att produceras av värmekraftverken. Men det skall vara helt annorlunda kraftverk, stora sk energoteknologiska kombinat (ETK). De är den enda lösningen.

Energoteknologi betyder att bränslet utnyttjäs i en sammanhängande produktionsprocess. Det betyder att ETK inte är två eller flera företag som arbetar under samma tak som värmekraftverket utan är ett enda komplex, där industriproduktionen och elkraftsproduktionen är organiskt förenade i en optimal kombination. Verkningsgraden kan då nå upp i 90 procent. :

Bättre för miljön

Före bränningen uppvärms bränslet utan lufttillträde till en sådan temperatur att dess organiska del upplöses och bildar fin koks och en stor mängd gas och tjära. Ur tjäran och gasen kan man erhålla råvara för produktion av plaster, färgämnen, konstgummi, läkemedel m m. Endast den återstående koksen eldas i ångpannan. Inte ens askan förfars. Fn tippas 100 miljoner ton aska bort till ingen nytta, men i ett ETK inlemmas denna värdefulla råvara i produktionscykeln för att erhålla cement och andra produkter.

ETK är inte bara en optimal kombination av energi- och industriproduktion, som “kraftigt höjer verkningsgraden. ETK är också ett sätt att framställa energi utan att förgifta miljön. Genom att bränslet och mineralråvarorna utnyttjas allsidigt blir det möjligt att bevara värdefulla ämnen, som kan erhållas vid förädling av bränslet (köl eller olja) och som annars eldas upp eller helt enkelt förfars. Slutligen betyder ETK också bränslebesparingar — hundratals miljoner ton olja och stenkol årligen.

Ifråga om brytningens omfattning överträffar ju bränslena alla andra mineraler sammantagna. Samma sak gäller åtgärden av arbetskraft, eftersom ungefär var sjätte arbetande sovjetmedborgare är sysselsatt red att utvinna, transportera eller förädla kol och olja.

Värdefulla varor

Vi har gjort konkreta kalkyler för ett enkelt ETK, som skulle kunna drivas på basis av det billiga kolet i det sibiriska Vänd äl

Omsesidiga Pensionsförsäkringsbolage .KALERVO

RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1972

Utgifter Utbetalningar på grund av försäkringsförbindelser Lagstadgade pensioner 48 373 071,03 Övriga ersättningar … = 5 916,60 Ansvarsöverföringar ……..«. 14 685,31 Ökningar av riskskulden premiereserven för lagst. pens. 71365 268,00 övrig premiereseryv 16 475,00 ersättningsreserv .. 916 022,00 120 691 441,94 Återförsäkringspremier sesssssrserrrsr rar rer ra rer 666 038,87 Driftskostnader Fältkostnader …… fossrraraa 200 954,69 Huvudkontorets kostnader …. 4523 890,14 4724 844,83 Andel i Pensionsskyddscentralens kostnader …. 858 903,75 Skatter och publika avgifter s…sssseserrrrr rr rr 149 090,85 Egentliga kapitalkostnader FETA 17 426,21 Extra kostnader Ändring av kreditförlustreserveringen —…….. 500 000,00 Räkenskapsårets vinst = sessssseserrrere ere er era 210 189,51 127 817 935,96

Intäkter Premier Direkt anskaffade lagstadgad pensionsförsäkring 103756 442,40

FÖRMÖGENHETSBALANS 31. 12. 1972

Aktiva

Finansieringstillgångar = sessvessssrrsar rss nanna 16 416 356,71 Övriga försäkringsbolags andel i riskskulden

Premiereserven = srssessssserersererrar rr rer aa 307 037,00 Transitoriska poster

Förfallna, obetalda premier …. 23590 975,8 pplupna räntor oc indexförhöjningar ………… 8 633 094,52

I förskott betalda pensioner …- 3 714 793,0 Övriga transitoriska poster …. 34 583,69 — 35 973 447,10 Investeringstillgångdr

Obligationer o.sssssssseess ra 25 839 044,66

Aktier och andelar 331 000,0 Åtetlån …….ss0s+ 121 136 589,8 Övriga lån 121 060 960,39

Skuldförbindelser utan realsäker- het av bolagets fastighetsbolag + 21544 422,61

Fastigheter och fastighetsaktier 21 180 208,28 311092 225,7 ÄAnläggningstillgångar sesverssrsrssrerrrars rr rr red 3 886 467,7 367 675 534,37

Kansk-Atjinskbäckenet. Med en effekt på 2400 mW skulle ett sådant ETK årligen kunna producera 14—17 miljarder kWh elkraft, 4 miljoner ton svavelfattigt och kaloriskt fast bränsle, 3 miljarder kbm gas, 100 000 ton fenolen, ca 100 000 ton besol och etylen och mer än 30 000 ton naftalen.

Av askan kan framställas ca 500 000 ton cement. Råvaror kan levereras till plastindustrin (fenolen, bensol, naftalen, etylen) och handelsgödselindustrin (ammoniumsulfat, väte, gas). Tjäran i kolet eldas inte upp i ångpannorna utan avlägsnas först och förädlas på platsen till värdefulla varor. Om man tex framställer organiskt lim ur tjäran, så kan man framställa mer fiber- och spånplattor och följaktligen få fram beydligt mer byggnadsmaterial ur samma mängd virke.

Därtill kommer att man sparar på transportkostnaderna — bränsle utgör fn en tredjedel av järnvägens alla godstransporter.

3 övrig pensionsförsäkring …. 7 462,26 Emottagen återförsäkring …..-. 78 922,65 103 842 827,31 Återförsäkrare och pensionsanstalt Ersättningar = …..s..-+ sera 238 284,42 Ansvarsöverföringar lagstadgad pensionsförsäkring 307 881,53 kning av premiereservandelen 307 037,00 853 202,95 Egentlig kapitalavkastning Räntor sossseesrerreen nero n na 21 514 058,28 Åndelar —oosssossrsssee rea aa 18 006,00 Nettovist på fastigheter och fastighetsaktier = ….sssessresr 825 412,11 Indexförhöjningar på lån och obl. 662 566,86 Övrig kapitalavkastning försäljningsvinst på fastighetsaktier ………… 101 862,45 23 121 905,70 —127 817 935,36 Passiva Främmande kapital omossasssssrrrsrsrsrsrrer rr rna 2416 027,48 Värderingsposter Kreditförlustreservering enligt NSL 46 8 …… 1421 164,93 Riskskuld . Premiereserven för lagstadgade Pensioner ..sssessrrernerrrtt 346 537 846,00 Övrig premiereserv . 241 893,00 Ersättningsreserv 15 325 102,00 362 104 841,00

Transitoriska poster

I förskott betalda premier …. 18 924,0 Övriga transitoriska poster …. 34 861,80 53 785,81 Eget kapital

Garantikapital = ….osssccse sr 800 000,00

Säkerhetsfonden …….. - 669 525,64

Räkenskapsårets vinst …….. 210 189,5 1679 715,1 367 675 534,37

Inget svavel längre från oljeeldade kraftverk

Ett ETK behöver naturligtvis inte baseras på stenkol. Oljeeldade ångkraftverk på 2400—6 000 mW kan ingå i ett ETK, där de skadliga svavelföroreningarna, som annars skulle förgifta atmosfären, inte bara elimineras utan också blir utgångsråvara för framställning av en mängd produkter. Med en effekt på 2400 mW skulle ett sådant ETK kunna producera mer än 100 000 ton väte, 200 000—400 000 ton olefiner eller 300 000 ton bensol, och svavelföroreningarna skulle förvandlas till svavel och svavelsyra.

Energoteknologin, som ännu inte trampat ur barnskorna, kan lösa en mängd problem — produktionsmässiga, ekonomiska och sociala. Jordens rikedomar kan utnyttjas på ett rationellare sätt, samtidigt som miljön befrias från de organiska bränsle nas förbränningsprodukter. (APN) O

Forum 11/1973