Engelsk infotech-modell
av Erkki Olin Forum 1986-19, sida 17-19, 04.12.1986
Ivey-projektet är ett utvecklingsproAsen för datateknologi, som pågåt sedan april 1983. Projektet består av följande delar:
QQ) Integrerade kretsar och datorstödd konstruktio &) kunskapsbaserade system med bla expertsystem (datorprogram som representerar kunskaper inom ett avgränsat område på ett sådant sätt att det kan svara på frågor, dra egna slutsatser och också motivera hur dessa slutsatser har dragits)
G) tillämpningsprogram (mjukvara (2) interaktiva system (innebär att användaren och datorsystemet arbetar i dialog med frågor och svar)
Inom den högsta förvaltningen har tre ministerier, dvs försvars-, handels- och industri- samt undervisningsministerierna, varit inkopplade på projektet. De siatliga anslagen har motsvarat ett belopp om 1,5 miljarder mark, medan industrin har tillskjutit 1,1 miljarder mark.
Såväl de av staten äskade medlen som industrins investeringar är idag nästan helt förbrukade — eller i varje fall disponerade — och de olika delprojekten har i stort sett knappast nått ens halvvägs till de kommersiella lösningar som Alvey-direktoratet (ledningsgruppen) eftersträvar.
För europeiska förhållanden har det varit fråga om storbelopp. Inte ens den japanska motsvarigheten, ICOT (Institute for New Generation Computer Technology) försmådd av engelsmännen, med sin budget om 1 miljard mark, når upp till Alvey-nivån. Och det är inte utan att Sir Robert Telford, ordförande i ledningsgruppen för Alvey, tycker att programmet är det viktigaste vetenskapliga experimentet för Englands del efter andra världskriget.
Trots alla positiva erfarenheter Alvey-projektet fört med sig finns det ingenting som tyder på att regeringen nu skulle vara villig att tillämpa liknande principer på forskningen inom andra områden. Närmast kunde ju biotekniken komma i fråga.
Forskning oc industri samarbetar
I ett visst avseende anser sig ledningen ha lyckats särskilt väl; den akademiska forskningen och industrin har börjat samarbeta på bred bas utan avbrott och på ett rationellt sätt för ett gemensamt mål.
Att Alvey-modellen slutligen kom att fungera på önskat sätt, har varit en följd av att universiteten tilldelats medel bara om de gått med på att samarbeta med industrin på
FÖRUN 19/1986
Informationsteknologi enligt engelsk modell:
ALVEY-PROJEKTE + 2
ströx efter historia.
ledningsgruppens villkor. Nu deltar 30 brittiska universitet och fyra tekniska högskolor i delprojektet för artificiell intelligens (Al) inom gruppen; kunskapsbaserade system. Fyra statliga laboratorier är också med om projekten.
För att i viss mån också gå högskolornas önskemål tillmötes, har Alvey-ledningen lanserat ett antal vad rnan kunde kalla ”förmyndarskapsprojekt” (uncle projekt) i de fall då universiteten haft välmotiverade forskningsuppslag, som kanske inte haft en direkt anknytning till programmets mål. Alveyledningen har velat uppmuntra högskoleforskningen, men samtidigt försäkra sig om att verksamheten vilar på fast grund. Därför har projekten fått arbeta under företagens överinseende.
Av sammanlagt 88 Al-projekt är 41 projekt ställda under ”förmyndarskap” inom högskolorna och universiteten.
Då japanerna för ett antal å med sin samarbetsinvit till engelsmännen, fick de ett blankt nej till svär. å helt på egna ben då det utvecklingen av informationsteknologin. Och ingångsaties Alvey-projektet — storsotsningen som är unik I den vetenskopliga forskningens efterkrigstid sedan kom
England ville oäöllde
Alvey-”klubbar”
Ett annat av Alvey-ledningens initiativ har varit grundandet av klubbar för uppföljning av utvecklingen inom de branschanpassade systemen. Det finns för närvarande nio sådana klubbar, som skall se till att informationen effektivt sprids bland klubbmedlemmarna — d v s företagen inom den berörda branschen. En klubb finns för försäkringsverksamhet, en annan för bankverksamhet, en tredje för projektledning etc. Medlemskapet i klubben kostar företaget 75 000 mark. Antalet klubbanslutna företag, representerande de mest olika branscher, är för närvarande omkring 200. Bankklubben har redan utvecklat ett experisystem för bedömning av kundföretagens kreditvärdig het. Med de sk demonstrationsprojekten, som är en viktig övergripande aktivitet inom vänd
Utvärdering av Alvey-projekte | utmärkt || br 0 20 40 60 80 Framsteg (i Ya av projekten)
E genoms integr, kretsa tillämprprogra kunskapsbas. syste interaktiva syste total vagt || dåligt
Exploatering (i 26 av projekten 1 100 Y fortsättnin programmet, eftersträvar ledningen en verklighetsnära tillämpning av forskningsrönen. Demonstrationsprojekt är: automatiserade fabriker, system för tydande av viss reguljär information, maskiner som skriver efter diktamen och elektroniska kontorsfunktioner. Den största demonstrationsenheten kallas “flaggskeppet”, och den utgör en prototyp för 1990-talets dator av femte generationen, som skall utvecklas av Imperial College i London, University ot ManChester och av bl a elektronikföretaget Piessey. Budgeten går på 116 miljoner GBP och slukar alltså en tredjedel av Alvey-medlen.
Pengarna prestigefråg | början av detta år tillsatte regeringen en kommitté under ledning av Sir Austin Bide, som skall uppgöra ett förslag för fortsatt utveckling av informationsteknologin i England. Bide-kommittén måste nu också lyssna på de röster som uttalat kritik mot Alvey-projektet, vilket naturligt nog inte i alla avseenden förlöpt efter noterna.
För Whitehall, regeringen, har programmet administrativt sett varit en svår nöt att knäcka, då medelstilldelningen skett gemensamt till rivaliserande avdelningar inom förvaltningen. Dessa har haft svårt att smälta Alvey-ledningen som överordnat organ i situationer där de själva tidigare kunnat använda sina medel efter eget val. Akade ddelade dens21” öm yfrlonf nom att det lyckats få tillständjettfungeovember=att rande samarbete. raell högskolorna
FSE Som. nu a at - 2 oh industrin) anser/ kommittén. t.fortå mit medjen.pla | neffällevtöjjande delar: >, Gutilämpningar inom. FE vs Rölogin V 8 . V kning r ÖR ‘v Gåtgärder för befrämjande av teknik- = ” utnyttjandet” » L megjstatsanslagt om 1 miljard marks (industrins investeringar antas utgörara,8 = (emil arder”mark. Forskningsprogrammet ratt kostarca4,1 miljarder Mark. Statemstår för 2,3 miljarder mark .ochsin-= riftför resten. ÄV 0 y-Programmet har berett grund: Malemför de kommandelätgjärderna «ge ET E mikerna har däremot varit tillfreds med den nya ordningen av den anledningen, att de inte tidigare på långt när fått en så frikostig forskningsbudoet att röra sig med. Låt vara, att handlingsfriheten i gengäld något beskurits av Alvey-ledningen. Trots kritiken kvarstår faktum, att Alvey-projektet på det hela taget allmänt anses ha varit en framgång av stora mått.
«Sättningen komm = stärkas yllerligare. =: o akta kundernas öÖ Forskningen skall
Tillämpningsdelen” föreslås Hinänsie-. ningenroch déls b av «det. europeiska.
trins roll äl
På tillämpningssidanilljman.stimulera uppkomsten: av nya projektrsamt-beÄkföråstadkom- | dop. old Produkter. dja Hillärp" vidare på deupp-slag som kommer viardens=
Kommittén understryker betydelsen arbetet inom Esprit-, Race- OChaFUrska -programmen. J
Meddelandet innehåller Jingaguppgif-« uter.om Alvey-direktoratets framtida sställ-s mande av konkurte ining och verksamhet. « -g
Regeringen kommer i dagarna på Bidekommitténs förslag att fatta beslut om vad som skall ske i fortsättningen. Sannolikt blir det industrins synpunkter som i sista hand kommer att fälla utslaget.
Av de 350 miljoner GBP som satsats på programmet, har endast 2 miljoner GBP tilldelats klubbverksamheten med de 200 anslutna företagen. Här har Alvey-ledningen
KANSALLIS-OSAKE-PANKKI
Aktiva
Finansieringstillgångar Inhemska fordringar
Kassa och fordringar hos Finlands Bank . . Specialdepositioner i Finlands Bank … ..
Fardringar hos andra banker .
Oneckräkningskrediter erre ren växlar . Lån .. Krediter i utländsk valuta Betalningstförmedling Övriga tinansieringstillgångar Ulländska fordringar I utländsk valuta I mark ooo Omsättningstillgångar Utländskt mynt . Masskuldebrey . Övriga omsättnir: Investeringstillgångar Masskuldebrev Aktier och andelar Fastigheter och faslighetsakl Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Aktier och andelar Fastigheter och fastighelsaktier . Maskiner och inventarier… .. Övriga anläggningstillgångar och med lång verkningstid
Löner och sociala utgifter . Övriga utgifter
För direktionen Jaakko Lassila Jorma Lakkone 18
Månadsbalans den 31 oktober 1986
Passiva
Främmande kapital
Inhernska skulder
Checkråkningar Depositioner . . . . …. Depositioner i utländsk val Skulder till Finlands Bank Skulder till andra banker . Skulder till staten Debenturelå 613 553 058,60 1586 391 611,— B37 275 149,29 1428 453 287,56 554 715 571,90 - 27 794 570 482,58 7 584 957 576,89 1822 188 763,21 678 158 096,32 Övriga skulder Utländska skulder - 25590 103 805,72 511 179 026,57 I mark .. Debenturelå. Räntar och övrig; Reserveringar Eget kapital Aktiekapital Reservfonder .. Värderegleringstc Dispositionslond . Vinst från tidigare år. .
40 321 189,65 3 273 B62 05 65 34 435 B42,0 4 790 262 583,92 244 446 699,75 471 843 354,1 1 308 080 193,17 2 787 185 561,96 413 010 536,5 662 474 383,3 75 975 723,51 B21 824 340,41 384 247 249,73
B4 312 624 642,42
Betalningsförmedling. ….
| utländsk valuta s.ssssoseis ere sn re 3277 256 869,06 22 BBA 836 241,67 2 041 327 495,77 1563 818 958,63 2084 012 617,87 107 212 774,86 200 000 000, 2 460 590 037,33 5192 998 292,38 - 33721 525 054,21 691 951 053,79 3.098 610 000,— 2078 634 295 38 1285 802 940,4 2 260 000 000,— 675 571 010,09 532 329 123,0 76 569 264,68 1.580 812,4 84 312 624 642,42
Ansvarsförbindelser 26 879 158 876, —
För förvaltningsrådet Aatos Erkko Markku Mannerkosk 19/1986 FÖRUN gjort en alltför knapphändig insats, och det finns skäl för att reparera det misstaget i fortsättningen.
Ledningsgruppen
Brian Oakley på handels- och industriministeriet, som på heltid haft hand om den verkställande ledningen av programmet, har meddelat att han kommer att dra sig tillbaka inom en snar framtid, kanske om ett år. Man tror nu att en industriman skall komma i hans ställe, Oakley, som är fysiker, har lovat att stå till tjänst som konsult under en övergångsperiod.
Hurdan direktoratets, ledningsgruppens, ställning kommer att bli, är också en av de stora frågorna. Man har i någon mån kritiserat de deltagande företagens sätt att ensamma exploatera de gjorda rönen, vilket har kunnat ske med lecningsgruppens tysta medgivande.
Problem och prioriteringar
Bland andra svårigheter som vidlådit proJektarbetet, kan nämnas: 9 Då projekten varit tidsmässigt mycket långa, har det visat sig vara svårt att avdela personal för en tillräckligt lång tid. 9 Verksamheten inom projekten förutsätter ett nära samarbete mellan persongrupper som tidigare varit fullkomligt rämmande för varandras syn på probemen. 9 Endel formaliteter i medelstilldelningen och förvaltningens rutiner har försenat projekten och gett upphov till onödiga riktionsmoment i samarbetet mellan privata industriföretag och statliga inrättningar. € Större företag, som fått lejonparten av medlen, tycks ha varit mera angelägna att diskutera kontrakt än att ägna sig åt forskningsuppgifterna.
Men så mycket är klart redan nu: engelsmännen menar allvar då de eftersträvar den absoluta världstoppen inom tillämpad informationsteknologi.
Finpri — Inte ligger vi så illa till i Finland heller, berättar Lauri Gröhn, som är koordinator för den finländska Alvey-motsvarigheten Finprit, ett projekt startat av Teknologiska Utvecklingscentralen (TEKES).
Projektet har ungefär samma indelning som Alvey, och omfattar tidsperioden 1984—1988. Totalbudgten går på 100 miljoner mark, vilket för finländska förhållanden är en stor satsning. TEKES står för 70 procent, medan resten täcks av de inemot 40 deltagande industriföretagen.
— Som liten nation har vi kanske ett mera samordnat sätt att arbeta i Finland sedan gammalt, säger Gröhn, då det blir tal om en jämförelse mellan Alvey och Finprit. — Därför har vi inte behövt någon egentlig ledningsgrupp i stil med den som Alvey-programmet har.
Erkki Olin 9
FÖRUN 19/1986
Valmet-Wärtsilä till Kirkenes
De norska myndigeheterna har gett klartecken för Valmet-Wärtsiläs planer på att grunda ett reparationsvarv i Kirkenes i Nordnorge.
Valmet-Wärtsiläs andel i det nya varvet blir 435 procent. Norska Sydvaranger kommer likaså att äga 45 procent och resterande 10 procent ägs av Sydvaranger Invest. Aktiekapitalet blir 15 miljoner NOK.
Tilltänkta kunder för varvet är i första hand fartyg från Norge och Sovjetunionen. Båda länderna har stora fiskeflottor som opererar i Barents hav.
Genom att Sydvaranger har en järnmalmsgruva med minskande verksamhet i området får det nya bolaget en betydande roll för sysselsättningen i området. Flera hundra personer beräknas bli arbetslösa under de kommande åren.
Det är sysselsättningsfaktorn som gjort det möjligt för det finländska bolaget att bli delägare. De norska varven har nämligen sett med oblida ögon på den utländska inblandningen eftersom också de för närvarande lider av orderbrist.
Tack vare gruvan finns det en del byggnader som varvet kan överta och investeringarna beräknas därför till endast ca 20 mjljoner NOK.
Utlänningarna tillbaka till Oslobörsen
Under tremånaders perioden maj-juni har utländska företag och privatpersoner nettoköpt aktier för 1,3 miljarder NOK på Oslobörsen. Så stort har det utländska intresset för norska aktier inte varit sedan 1984.
Detta framgår ur Norges Banks valutastatistik och gäller portföljplaceringar — inte direkta placeringar.
Därmed ser det ut som om trenden svängt för utlänningarnas intresse för norska aktier. Svängningen kom efter regeringsskiftet och devalveringen av den norska kronan i maj.
Det är tydligt att utlänningar under perioden maj-juli handlat aktivare än tidigare med norska aktier. | juni köpte de aktier för 1151 miljoner NOK och sålde för 548 miljoner. I juli köpte de för 1071 miljoner och sålde för 678.
Också utländska andelar i börsnoterade bolag och intresset för emissioner riktad till utlandet bekräftar att utlänningarna igen anser de norska aktierna intressanta.
Till och med juli i år köpte utländska placerare norska aktier för 6,3 miljarder NOK och sålde för 5,3 miljarder.
Vinsten ned för Hydro
Norsk industris flaggskepp, Norsk Hydro, gjorde en vinst på endast 7 miljoner NOK efter skatt under årets tredje kvartal. Per aktie blir det en vinst på endast 10 öre. Orsaken är att företaget tjänar betydligt mindre på sin olje- och gasverksamhet än tidigare. Dessutom köper bönderna i EG-änderna hellre billig gödsel från Östeuropa än av Hydro.
Hydro befinner sig i en omställningsperiod som uppenbarligen är både tyngre och mera tidskrävande än företaget hade räknat med för bara några månader sedan.
Koncernen tror att bottnen är nådd för lantbruksdivisionen där kostnaderna nu skärs ned. Det reducerade gaspriset skall också inverka positivt på produktionskostnaderna för bland annat konstgödsel.
Saab köpte amerikanskt elektronikföretag
Saab-Scania Combitech i Jönköping har köpt det amerikanska elektronikföretaget EveretvCharles Test Equipment Inc i Kalifornign. Detta är Combitechs största företagsköp.
Det köpta företaget tillverkar och säljer testutrustningar för elektronikindustrin och uppges vara bland de ledande i världen på detta område.
Everett/Charles har ca 200 anställda med huvudkontor i Kalifornien och dötterbolag i England. Årsomsättningen är drygt 70 Mmk.
Genom köpet förvärvade Combitech en befintlig marknadsbas i USA, där ungefär hälften av världens elektronikmarknad finns.
På kort sikt får köpet sin största betydelse för vissa delar av Combitechs civila verksamhet, eftersom företaget på detta sätt kan få ökad försäljning av de industriautomationsprodukter det tillverkar i Sverige.
Vidare får Combitech tillgång till amerikansk teknologi inom elektroniktestning som kompletterar det egna kunnandet.
PN 19