Engelska företag mera överkomliga?

av Tauno Tiusanen Forum 1986-10, sida 24-25, 05.06.1986

Taggar: Teman: investeringar

tiden. Det har redan länge spekule rats exempelvis om Distillers whiskyfabrik ska ingå ett kärleksäktenskap med Guinness bryggeri, eller om det blir tvingat till ett förnuftsäktenskap med affärskedjan Arqyll. I rubrikerna som berättar om företagsköpen skymtar ofta väldiga köpesummor på miljarder GBP fram.

Storbritannien är känt som ett tand som domineras av storindustri. Örikets egna multinationella företag, såsom Shell, ICI, BP, Unilever osv är överallt kända namn. Samtidigt kan konstateras att det amerikanska sk storkapitalet redan länge har haft ett stadigt fotfäste i den brittiska ekonomin. Det är således inte alls förvånande att det i samband med företagsköpen, antingen de görs på nationell eller internationell nivå, rör sig väldiga penningsummor.

De amerikanska direkta placeringarna i Storbritannien uppgår till ett sammanlagt värde på drygt 30 miljarder USD. De amerikanska företagen har inte någon annanstans, förutom i Kanada, investerat så mycket pengar som i England. Av de amerikanska investeringarna inom EG-området har England lyckats håva in drygt 40 procent. En tredjedel av de amerikanska investeringarna i Storbritannien har gått till oljeindustrin.

R ent brittiska fusioner genomtörs hela

Finländarna försiktiga

De finländska företagen har inte visat något speciellt stört intresse i att placera sina medel i det engelska näringslivet, trots att England är ett mycket betydelsefullt och traditionellt marknadsområde för vår exportindustri. Det förekommer dock fall där träförädlingsindustrin har beslutat förstärka sin egen position genom företagsköp. Ett bra exempel på detia är Serlachius dotterbolag Stuart Edgar Ltd, vars nya förpackningsanläggning, som byggts för den lokala marknadsföringen av finskt mjukpapper, togs i bruk i mars i närheten av Manchester. 15 procent av den nya enhetens investeringa 24

Engelska företag mera överkomliga?

Den senaste tiden har mängder av företagsköp genomförts, inte bara i Finland utan också i England. Helikopterfabriken Westlands försäljning till amerikanerna väckte ett enormt uppseende, för i samband med affären lämnade två ministrar sina platser i kabinettet. Det blir spännande att se vem som köper den statliga biltillverkaren British Leyland. Amerikanerna står som huvudkandida har den engelska statens regionala stödfond stått för.

Även om företagsköpen är ett mycket attraktivt ämnesområde, speciellt för ekonomiska journalister, skapas det i allmänhet inte några nya arbetsplatser i samband med sådana köp. Tvärtom. Då de nya ägarna fattar tömmarna minskas ofta personalstyrkan som ett led i saneringsåtgärderna. Samtidigt är arbetslösheten, som redan ligger på över tio procent med upp till 3,5 miljoner arbetslösa, det brittiska samhällets största problem. Nya arbetstillfällen borde skapas genom att grunda nya företag.

Upp med småföretag!

I det storindustridominerade England har stimulerandet av smålndustrin den senaste tiden diskuterats rätt ingående. Premiärminister Thatcher uppmanade i sitt tal till parlamentet i februari medborgarna att sluta upp med att snylta på stödåtgärderna och i högre grad förlita sig på sin egen initiativförmåga, såsom man gör i USA och Japan. Enligt Thatcher har under de senaste 15 åren ungefär tio procent av de nya arbetsplatserna i USA skapats i företag med mindre än 100 anställda.

Enligt uppgifter i tidningspressen kunde ungefär en kvarts miljon personer sysselsättas | nya enmansföretag under åren 1983—384. Det motsvarar 70 procent av nettoantalet nya arbetsplatser. Tidningen The Guardian kommenterade för någon tid sedan en aning cyniskt de nya företagens sysselsättande effekt genom att som exempel nämna om ett fall, där ett rätt stort företag på en ort en dag sade upp 3 000 arbetstagare, vilket motsvarade alla de nya arbetsplatser som ortens nya företag skapat under elva år.

Trots allt ställs allt högre förväntningar på att utvecklingen av småföretagen ska fungera som stimulans för den engelska ekonomin. Det konservativa partiet har en egen påtryckningsgrupp, Small Business Bureau också i detta fall.

som försöker få mera offentliga medel till stöd för nya företag.

Nya företagare uppmuntras

Oljebolaget Shell och tidningen The Guardian grundade för något år sedan ett projekt benämnt Lifewire, Livssträngen, vars syfte är att locka personer under 25 år att bli fö retagare. Under det andra verksamhetsåret fördubblades antalet personer som startat ett företag genom projektet till 3 000 jämfört med det första året.

För två år sedan grundade Lioyds Bank ett eget projekt för småföretagsamhet. Innevarande år har banken för ändamålet reserverat 500 miljoner GBP (nästan fyra miljarder FIM) att lånas ut på fördelaktiga villkor åt nya småföretagare. De anslagna medlen har fördubblats jämfört med det första verksamhetsåret.

Högskolorna med

Många högskolor och universitet har under de senaste åren tagit upp företagarskolningen i sina undervisningsprogram. Enligt en undersökning utförd av det i Skottland belägna Stirling-universitetet, har intresset för dessa kurser klart stigit och andelen företagare bland akademiskt utbildade personer har under de senaste åren vuxit. Inom högteknologibranscher, såsom datateknik och mjukvaruframställning för datorer, har det uppstått ett antal framgångsrika småföretag. Detta är självfallet inte på något sätt speciellt i dag i industriländerna.

Ett litet företag borde naturligtvis växa sig medelstort för att de nya företagens sysselsättningseffekt ska bli mera påtaglig. Enligt en undersökning som Manchester Business School utfört, tror 85 procent av de företag som grundats under åren 1977—83 att verksamheten kommer att utvidgas under de närmaste åren, vilket tyder på en ansenlig optimism. Det allvarligaste problemet anses vara marknadsföringen. Företagaren själv saknar ofta den nödvändiga kunska 10/1986 FORUM pen och avlönade sakkunniga personer söker sig i allmänhet till storindustrin.

Finansieringen föga problematisk

Att finna pengar då grundkapitalet skrapas ihop anses inte, enligt ovannämnda undersökning, vara ett allvarligt problem, för 70 procent av de tillfrågade meddelade att finansieringen ordnats utan besvär. Olika direkta penningunderstöd, som erbjuds via olika källor, har använts | överraskande ringa utsträckning. Uppenbart föreligger det ett behov av ett förbättrat informationsflöde i det här fallet eftersom gratis pengar inte tycks ”gå åt”.

Enligt en annan undersökning inleder största delen av de nya företagarna sin verksamhet inom servicesektorn, men ungefär 30 procent av nykomlingarna koncentrerar sig ändå på någon form av varuproduktion. Framför altt borde man till lönsamma tillväxtområden i just denna sektor få in nya livsdugliga enheter.

Manufaktur i motvind

I ett av överhuset beställt kommittébetänkandet som publicerades före senaste jul, förfasade man sig över att den traditionellt positiva handelsbalansen för den förädlande industrins produkter år 1983 för första gången blev negativ i England, där den industriella revolutionen började. Nämnda år bokfördes för manufakturprodukternas del ett handelsunderskott på 2,4 miljarder GBP, som fördubblades senaste år. Ett underskott i denna storleksklass kan inte i en handvändning korrigeras genom att grunda nya företag för att ersätta importen eller snygga upp exportsiffrorna.

Trots detta är det uppenbart att landets ekonomiska politik i allt högre grad bör granska de små och medelstora industriföretagens betydelse för nationalekonomin. Om man härvid uppnår positiva resultat, är det möjligt att de utländska företagens möjligheter att köpa företag, som i princip står på fast grund, ökar utan att köparen måste lägga miljarder på bordet. Det lönar sig således att följa med utvecklingen på sektorn för små och medelstor industri. Vissa vårtecken kan skönjas.

I samband med de stora företagsköp som på sista tiden har varit på tapeten, har inga skandinaviska köpare skymtat fram. Volvo har visserligen nämnts som en intresserad köpare av bussproduktionsenheten inom British Leyland. Volvo, som i nordiska sammanhang kan betecknas som ett jätteföretag, är ett av de få företag på våra breddgrader som kan genomföra affärer i den aktuella tungviktsklassen.

De minimultinationella företagen måste nöja sig med mindre fiskar, som förhöppningsvis I fortsättningen kommer att finnas i större mängd och i större och bättre urval.

Tauno Tiusanen 9

FÖRUN 10/1986

En legend redan vid födelsen

Den japanska biltillverkaren Honda har lanserat sin länge omviskade lyxmodell. Bilen har döpts till Legend, ett namn som kanske antyder något o företagets förväntningar.

et berättas om en kund som otåligt D väntade på att hans nya Honda Civi skulle levereras. Tydligen var den överenskomna leveranstiden lite för lång, för kunden gick en dag till affären och meddelade att om han inte får sin Honda före den överenskomna dagen, så går han till en annan affär och köper en japansk bil…

Anekdoten visar klart att Honda funnit sin identitet. Den nya Legenden för dessutom märket in på den lukrativa marknaden för represenationsvagnar. Legenden har mycket goda förutsättningar att skära till en lämplig bit av den marknadskakan.

Honda Legend är allt igenom tekniskt mycket väl utvecklad. Fabriken understryker att den inte är en förstorad Accord, utan en helt ny bil. Motorn är nyutvecklad och finns i två versioner, en på två liter och en på 2,5 liter. Båda motorerna har fyra ventiler per cylinder. De är försedda med direkt bränsleinsprutning och den större motorn är dessutom sexcylindrig. Motorerna är däremot inte turboladdade, vilket kanske också är symptomatiskt: det har gått inflation i turbon och dess enorma statusvärde har minskat märkbart.

Legenden är, naturligtvis, framhjulsdriven och motorn är tvärstälid. Motorn är dessutom så finurligt konstruerad att den, trots de fyra ventilerna per cylinder, klarar sig med bara en överliggande kamaxel.

Hjulupphängningen och fjädringen är också anpassade till bilens tänkta bruksändamål. Fabriken har skapat en kombination som ger fin körkänsla och samtidigt komfort och stabilitet också vid höga hastigheter. Instrumenteringen är logisk och enkei, och föredömligt lätt att överblicka. Något japanskt prylhysteri är det inte tal om.

Bilens formgivning har gjorts med stor omsorg för att uppnå ett lågt luftmotstånd och därmed god driftsekonomi, god stabilitet och en tyst och behaglig gång. Ljudnivån i kupén uppges vara endast 64 dB vid 100 km/h!

Honda Legend kommer att presenteras för allmänheten i Finland i slutet av året. Den kommande europeiska versionen kommer att tillverkas vid Hondas anläggningar i England och kommer troligen att vara inredd en aning annorlunda än den ursprungliga japanska varianten. Legendens ”urupp förande” i Europa skedde för en tid sedan i Dipali i Esbo. Legenden beräknas kosta cirka 220 000 mk då den introduceras på den finländska marknaden. I den prisklassen finner man också dess närmaste medtävlare, Volvo 760, Audi 200, SAAB 9000 m fl.

Aerodeck — en ny Accord

Honda utvecklar inte bara nya modeller, utan förnyar hela tiden också de gamla modellerna. Accord-sortimentet har breddats med en sk kombivagnsmodell benämnd Aerodeck. Honda själv talar om en helt ny bilktass. På vår marknad kommer den närmast att konkurrera med Volvos nya 480. Aerodeck har en intressant motorkonstruktion. Motorns slagvolym är två liter, den är en 12 ventilers rak tyra men det verkligt intressanta är vridmomentkurvan. Max varvtal är 5 500 rpm. Vid det varvtalet är vridmomentet 163 Nm. Det högsta vridmomentet uppnås redan vid 2 600 rpm och är 166 Nm. Motorn har därmed egentligen två toppar på sin vridmomentkurva. Det maximala vridmomentet uppnås dessutom vid ett varvtal som är mindre än halva maxvarvtalet! Detta betyder att bilen har en mycket seg och tjänstvillig motor.

Aerodeckens pris beräknas vara cirka 120 000 mark då den introduceras på den finländska marknaden i augusti.

Christer Ekebom 25