Enkla medel ger stora pengar i industrins sparkampanj

Taggar: Teman: industri

Laihela-projektet:

FORUM 3 « 76

Enkla medel ger stora pengar : iindustrins sparkampanj

En stor idé-tävling har pågått i alla de företag som deltagit i industrins stora sparkampanj, det sk Laihela-projektet. Det gällde för de anställda att komma fram med initiativ som sparade reda pengar på företaget.

De bästa förslagen från varje företag har sänts in till Industrins Centralförbund, där de deltar i den nationella tävlingen, som avgörs nu i februari. Annars stod det företagen fritt att organisera sin interna spartävlin som de fann bäst.

Oy Tampella Ab hörde till de företag där de anställda var aktiva och med på noterna. Företaget lockade med penningpriser och resor för goda förslag och resultate lät inte vänta på sig. Nära 200 förslag lämnades in. ”Inga stora märkvärdigheter kanske” säger diplomekonom

Peter Sucksdorff, som drog kampanjen. Men de visade hur mycket man också med enkla medel ka spara pengar.

Hur Tampella lade upp sin Laihela-kampanj berättas om i nedanstående artikel. Tre goda exempel på inlämnade “förslag har också plockats ut. De deltar samtliga i de nationella tävlingen.

ye” När Finlands Industriförbund i januari 1975 körde igång ”Operation Laihela” fastställdes följande mål: Kampanjen syftar till att skära ner industrins kostnader genom at e åstadkomma en positiv inställning till kostnadsnedskärningar inom företagen samt informera om och distri s buera sådant material som berör nedskärning av kostnader.

e påverka näringslivets, intresseorganisationernas och den stora allmänhetens inställning i en positiv riktning.

. Beslut om Tampellas medverkan i kampanjen gjordes utgående från ovannämn da målsättning. Den konkretiserades ytterligare i mark och delades upp mellan respektive sektorer på följande sätt skogsindustrin 2.1 milj mk tunga verkstadsindustrin = 0.7 »” Tamrock 1.1 »” textilindustrin 0.5 »” förpackningsindustrin 0.6 »” summa 5.0 milj mk

Denna summa representerar en bestående nedskärning av kostnaderna år 1976 jämfört med 1975 och fördelas mellan olika kostnadsslag i förhållandet ca 40 9/9 energikostnader ca 40 9/0 materialkostnader ca 20 9/0 övriga kostnader.

Samtidigt som målsättningen fastställdes bildades en projektorganisation för att genomföra kampanjen. Inom varje sektor utsågs en projektchef och dessuto en koordinator vid centralförvaltningen i Tammerfors. Under ledning av koncernens FoU-direktör träffas projektcheferna regelbundet för att rapportera och behandla tillsänt material samt planera aktiviteterna, Detta forum utgör samtidigt Operation Laihelas ledningsgrupp. Dessutom har koncernens informationssekreterare deltagit i verksamheten. Operation Laihelas budget fastslogs till 20 000 mark. Den hittills mest uppmärksammade aktiviteten inom ramen för operationen var initiativtävlingen som pågick från den 15 oktober till den 30 november 1975 och resulterade i sammanlagt 199 inlämnade förslag, av vilka tre presenteras här. Tävlingen förbereddes under höstens lopp bla genom artiklar i personaltidningarna, för ändamålet tillverkade affischer och initiativlådor i fabrikshallar och kontor. I tidningsartiklarna underströk man att kostnadsmedvetenhet inom varje ansvarsområde är en förutsättning för förbättrad konkurrenskraft i första hand för Tampella, men också med tanke på hela landet i form av en förbättrad handelsbalans. Det senare motiverades med att företagets exportandel överstiger 60 9/0. , Som speciella dragplåster för aktivt deltagande utlovades priser till ett värde av ca 5 000 mark. Bla utlottades tre resor mellan alla deltagare. Vid initiering och bedömning av initiativen fästes speciellt stor vikt vid följande kriterier: — initiativen bör ge konkreta resultat i mark

FORUM 3 - 7 — initiativen bör vara genomförbara med förefintliga mede — initiativen bör ge snabba inbesparinga — initiativen bör ha nyhetsvärd — initiativen bör ge varaktiga resultat. Granskning och uppföljning av inlämnade initiativ pågår som bäst inom kommitteerna för den ordinära initiativ-verksamheten. Av de 199 inlämnad initiativen valdes 25 st till finalen och av dessa premierades sju. Här nertill presenteras tre premierade initiativ från tre olika sektorer. Dessa deltar även i den nationella tävlingen.

Inbesparing: 250 000 mk

Tambox lådfabrik, Tammerfors Användning av sekundakartong vid igångkörning av tryckpress

Då en offsettryckspress görs färdig för tryckning åtgår ett relativt stort antal kartongark till att rikta färgerna och till att få färgerna utjämnade över tryckarket. Beroende av antal färger och svårighetsgrad behövs 100— 500 ark per order för detta ändamål. Dessa ark kan inte tas med

Inbesparing: 120000 mk

Vattenbesparing vid linnegarnsblekning

Vid blekning av linnegarner är det nödvändigt att efter själva blekningen noggrant skölja bort kvarblivna rester av blekmedel. Denna sköljning har hitintills gjorts genom att låta dryga vattenmängder rinna igenom behållaren med blekbehandlat lingarn, vilket var befogat sålänge rent vatten från Näsijärvi stod

Inbesparing: ca 100 000 mk

Gjuteriet vid verkstaden i Tammerfors | Användning av gjutjärnsspån som råmaterial vid smältning

Vid bearbetning av gjutjärnsstycken på Tampella bildas ca 600 ton torrt spån per år. Som råmaterial vid smältning torde spånet kunna betinga ett kilopris på 25 p/kg. Vid utförsäljning fås för spånet 5—11 p/kg.

Återanvändning av spånet so i produktionen utan måste bortsorteras.

Sparmotionen går ut på att man vid igångkörning av tryckpressen använder sekundakartong eller m ao kvalitetsmässigt undermålig kartong, som inte normalt kan användas vid tryckning, Denna är betydligt billigar gratis till förfogande och avfallsvattnet — som i och för sig inte är hälsovådligt — fritt kunde utsläppas.

Miljövården — idag = förutsätter emellertid att avfallsvattnet renas och detta till ett pris av 60 p/m?, Initiativet går ut på att helt enkelt minska användningen av sköljvatten och därmed äve råmaterial hos oss skulle medföra en årlig inbesparing om 84 000—120 000 mk. Gjutjärnsspånet är fullt användbart råmaterial för gjuteriet och lämpar sig väl för smältning i nätfrekvensinduktionsugn. Tidigare har spånet använts so än normal kartong. I praktiken bör man ha ett lager av sekundakartong på fabriken, varav man för varje enskild order skär till lämpligt format.

Enligt förkalkyler kan man på detta sätt inbespara oca 250 000 mk/år eller ca 29/0 av kartongkostnaderna.

avfallsvatten. Detta kan uppnås genom att fylla lingarnsbehållaren med vatten 3—4 gånger och var gång pumpa vattnet genom garnmassan under 10 minuter, varvid samma sköljeffekt uppnås.

Vatteninbesparningen beräknas motsvara en summa på 120 000 mk per år. O

RIHIA vY - 20

M MARK + E råmaterial vid smältning, men praktiska hinder — transportproblem, utrymmesbrist, dammbildning vid utstjälpning etc — har haft tillföljd, att spånet under de senaste tiderna inte använts som råmaterial i det egna gjuteriet.