Enso Gutzeit satsar på ett operativt styrsystem för virkesförsörjning
av Bjarne Nyman Forum 1993-15, sida 12, 25.11.1993
rbetet med projekt EPO inleddes reAz: sommaren 1988. Våren 1991 då
Enso-Gutzeit fattade beslut om att tillämpa systemet i praktiken bildades en projektgrupp med skogsingenjör Tauno Juutistenaho i spetsen.
— Vårt system baseras på exakt information om virkeslagren i skogarna och virkesbehovet vid fabrikerna, säger Tauno Juutistenaho. Vår målsättning är att alla våra distrikt skall ha tillgång till denna exakta information före utgången av nästa år.
EPO tas i bruk distrikt per distrikt. Först i turen är Helsingfors distrikt. där testningarna av systemet inleddes i början av året. Följande blir Varkaus och sedan kommer Luumäki.
Alla virkestransporter optimeras
Uppsamlingsregionerna för virkesbilarna är numera så stora, alt förarna inte längre nödvändigtvis känner till exakt var virket finns. Då kommer EPO in på skärmen och hjälper till. Via datorn i bilen får föraren fram all den information som körningen kräver.
Virkesleveranskvoterna — för anskaffningsområdena och distrikten fås fram genom en optimering, som sker månatligen. På basen av resultaten anpassas leveranskvoterna till olika transportformer, lastbilar. tåg och fartyg. Systemet ser samtidigt till att tomkörningarna minskar.
Optimeringen känner inga gränser mel lan anskaffningsdistrikten, vilket betyder att en virkesrat kan avhämtas var som helst, om den bara råkar ligga nära körrutten. Transportförmannen sitter vid dataskärmen på sitt kontor och har via systemet direkt kontakt med arbetsledarna, bilarna och produktionsenheterna. I Helsingforsdistet heter förmannen Arto Halonen och hans arbetsplats finns i Tusby. En gång i veckan tar Arto Halonen fram optimala körrutter för de 13 bilar distriktet via sina transportföretagare har tillgång till. Basen för transporterna är den överliggande leveransmålsättningen för distriktet och behovet vid produktionsanläggningarna.
Enligt skogsingenjör Tauno Juutistenaho, som leder Ensos projekt för datoriserad virkesförsörj ning, kommer det nya systemet alt spara kostn der för både det egna företaget och underleverantörerna, främst transportfirmorna. CD-skiva b bilden innehåller både grundkarta och GTa, som sedan kan avläsas av t ex förarna i virkesbilarna.
Enso Gutzeit satsar på ett
OPERATIVT STYRSYSTEM FOR VIRKESFORSORJNING
Bjarne Nyman
Skogsavdelningen vid Enso-Gutzeit Ab har tagit fram ett datoriserat styrsystem för sin virkesförsörjning. Systemet kallas EPO och skall förse fabrikerna med råvara så effektivt som möjligt. Det sker bl a genom att transporterna optimeras.
Målet är att minska virkeslagren vid tabrikerna, att göra den interna informationen snabbare och naturligtvis att spar kostnader.
På GT-kartan på sin bildskärm ser transportförmannen t ex var virkesupplagen finns, vilka träslag, kvaliteter och längder det rör sig om. ortnamn, fabriker och järnvägsslationer, stockbilar. lossningsplatser och vägnät. Skalan på GT-kartan kan varieras. På basen av den information förmannen har kan han göra ändringar i transportprogrammen, t ex när virkesbehovet vid en fabrik plötsligt ändrar, när en bil måste servas, osv. Till att börja med sänder transportförmannen körinstruktionerna via systemet till den arbetsledare som berörs av transporten. Arbetsledaren checkar informationen och sänder den via Mobitex-nätet vidare till bilarna. Instruktionerna för virkestransporterna är därmed klara.
Enligt Arto Halonen är det förståeligt att ett så pass invecklat system som EPO har inkörningsproblem till en början. Totalt berörs över I 300 personer av systemet och alla måste kunna sin egen lilla del. Arto Halonen tror i alla fall att systemet kommer att kunna betjäna företaget och entreprenörerna så att alla i längden vinner på det hela.
— Optimeringsmodellen kan fungera effektivl endast om materialet i databasen är up-to-date och så exakt som möjligt. Det finns dock mycket för var och en att lära sig
Virkesbilförarens arbetsplats påminner mest om ett litet kontor efter at EPO-systemets alla tillbehär installerats. Föraren kan bläddra i sitt körprogram och titta på kortaon för att hitta rätt. Om inte kartan räcker till kan han utnyttja satellitlokalisering.
och samarbetet mellan alla berörda parter måste fungera friktionsfrilt.
Arbetsledaren har stort ansvar
Arbetsledarens uppgift är att se till att all utgångsinformaltion, t ex lageruppgifterna, i systemet är så noggranna som möjligt.
Arbetsledaren skriver på sin PC ut en fraktlista, där bl a följande uppgifter ingår: virkesratens nummer, säljare, virkesslag, datum för transporten, klockslag då lasten skall vara på mottagningsplatsen och förate. Det är viktigt att lasten kommer till fabriken eller sågen vid rätt tidpunkt.
— Mätnings och lossningskapaciteten vid mottagningsplatsen måste ha jämn belastning. Av denna orsak har bilarna minuttidtabell. När tåglaster lossas räcker kapaciteten normalt inte till för att samtidigt lossa billaster. Effektiv arbetstid går till spillo när bilarna blir stående i kö vid fabriksporten, säger arbetsledare Kalervo Lappalainen.
Systemet gör det lätt att hitta stockhögarna invid skogsvägarna. Tidigare behövdes det ofta en guide som med sin personbil körde först och visade vägen för stockbilen. Ibland blev det långa och onödiga rallykörningar längs dåliga skogsvägar innan virkesupplagen hittades. Och ibland visade det sig vara omöjligt at svänga ekipaget ute i skogen.
fortsättning på sid 24