Ergonomer ”som inte finns” kongresserade i Helsingfors

Taggar: Teman: ergonomer

Ergonomer ”som inte finns” kongressade i Helsingfor ”Folk som kallar sig ergonomer” samlades till sin nionde årliga nordiska konferens i Helsingfors i slutet a september.

Bakom den självironiska formuleringen, introducerad av Thomas Berns, svensk styrelsemedlem i NES, Nordiska Ergonomisällskapet, döljer sig ett handgriplig faktum: ergonom är yrket so ww” Vetenskapen om hur man förbättrar samarbetet mellan människa och maskin är inte gammal, i Norden kanske tio år. Ergonomin ser ut att vara och förbli en typisk tvärvetenskap. Den skolning som ges i de nordiska länderna i dag är nästan undantagslöst integrerad med annan utbildning. I Sverige har arbetsstyrelsen 5—6 veckors kurser för tekniska planerare. Det börjar också finnas kurser på universitetsnivå. ”Individen och närmiljön” är en sådan 20 poängs kurs som närmast sysslar med ergonomi. Mera är på kommande. De tekniska högskolorna i Sverige kommer att få professurer i industriell egonomi eller motsvarande. Det är meningen att ergonomiska grundkunskaper ska inympas i alla ingenjörer. Inte heller Danmark har någon speciell ergonomutbildning. Sjukgymnaster och ergoterapeuter sysslar mera med att lappa uppkomna ergonomiska skador än med att förebygga dem, Inom ingenjörsutbildningen finns en viss ergonomiskolning inbakad, men det är några få timmar det är fråga om. I Finland försöker man föra ut ergonomutbildningen till arbetsplatserna i form av korta femdagarskurser. “Det finns framåt företag där flera hundra anställda gått på kurs. Utbildningen sköts av Rationaliseringsförbundet. På universitetsnivå är Tekniska högskolan i Helsingfors den enda som ger utbildning. Men ergonomi är ännu inte ett skilt ämne, utan integreras i ämnet industriell ekonomi, där dess andel dock vuxit från anspråkslösa 1/2 poäng (som ofta togs som ut FORUM 15/7 inte finns.

fyllnadspoäng) till cirka ett par poäng. Tekniska högskolan i Tammerfors har konkreta planer på att införa ergonomiundervisning, övriga högskolor har bara planer.

Institutet för arbetshygien i Finland har de mest utvecklade ergonomikurserna. De omfattar en månad och är ansedda för praktikens folk, som antingen går tillbaka till sitt eget företag och tillämpar sina kunskaper där eller också i sin tur blir ”ergonomiutbildare” -— sådan finns det redan flera hundra,

Nu är man på ergonomhåll inte riktigt övertygad om att det ska finnas en särskild ergonomutbildning. Många tror mest på arbetsgrupper där flera typer av yrkesmän är representerade: tex en ingenjör, en läkare, en arbetshälsovårdare och en representant för arbetstagarna utgör ett ganska typiskt ergonomi-team. Det här hänger ihop med det faktum att det är mycket svårt med förebyggande ergonomi. I viss utsträckning kan man vid införandet av nya tekniska system sträva till att beakta ergonomiska synpunkter. Men det har visat sig vara knepigt.

Tydligt syns det här inom databranschen, en modern bransch, där man tycker att alla möjligheter hade funnits att från början beakta ergonomiska krav. Men nej, just här har man stött på nya svåra ergonomiska problem. Forskarna konstaterar visserligen att det vore viktigt att göra ergonomiska utvärderingar på förhand när nya teknologiska system ska introduceras. Men tex ERGOLAB (Ergonomilaboratoriet Ab) i Sverige kämpar här med stora metodologiska problem. Den ergonomiska metodiken bygger i stor ut sträckning på utvärdering av redan existerande system. Det är betydligt svårare att genomföra värderingar av system som bara existerar på papper, konstaterar forskarna vid ERGOLAB.

Att bedöma teknikens verkningar i efterhand, technology assessment (TA) i USA, teknikbedömning på svenska, är därför i dag ergonomens viktigaste uppgift. Vad kan han göra för att de negativa sidoverkningarna av ny teknik effektivt ska kunna elimineras? . Professor Olov Östberg från institutet för arbetsvetenskap vid högskolan i Luleå konstaterar att ergonomen jobbar på tre fronter — Kraftergonomin — hur man avlastar människan från fysiskt tungt arbete i krävande miljöer — är fortfarande viktig, Man måste satsa på den traditionella arbetarskyddsverksamheten för att påskynda en humanisering av de arbetsförhållanden som skapats av gårdagens teknologi.

— Informationsergonomin kommer in vid övergången från mekanisering till automatisering och har skärpt kravet på beteendevetenskaplig kompetens inom ergonomin.

— Kognitiv ergonomi är det nyaste, och omfattar studiet av de mentala aktiviteterna och arbetsmomenten vid en processövervaknings- eller driftsledningscentral (där ingår processförståelse, selektiv uppmärksamhet, informationssökning, följande av givna logikregler, problemstrukturering, sannolikhetsvärdering, beslutsfattande och symboliskt handlande).

Professor Östman konstaterar, att vid kontorsdatoriseringen har teknologin inte alltid använts till att förbättra arbetssituationen för dem som förr var kontorsarbetare och nu är stansare och terminaloperatörer. — Dessa misstag får inte upprepas vi “industri- och processdatoriseringen sägen han.

Men lätt blir det alltså inte. De lömska med datorergonomin är näm ligen att varje datoriseringsmomen kan upplevas positivt, och ändå uppforts på sid 2 19