Nordiskt naturgassamarbete i alla fall?
av Christian Sundgren Forum 1977-15, sida 10-11, 12.10.1977
Inte osannolikt att vi har en naturgasledning över Bottenviken någon gång på 90-talet. Det säger VD Claes Lindgren vid Swedegas Ab. Det är han som planerar de svenska naturgasinköpen. Med en naturgasstart i södra Sverige 1981 kan det hända att det gamla samnordiska naturgasprojektet tar n fart.
=» De energipolitiska frågorna har sysselsatt den svenska regeringen dagligen. Det har inte varit lätt att hitta alternativa lösningar för antikärnkraftsanhängarna. Men nu håller energiminister Johanssons paket på att ta form. En del i det är naturgasen. Om inte energikommissionens ena ytterlighetsmodell att skapa en marknad för 15 miljarder m? naturgas om året i Sverige går igenom så är det troligt att det svenska folkhemmet kommer att sluka 8—10 miljarder m? per år omkring 1990. Denna förbrukning kommer industrin och värmekraftverken med hetvattenscentralerna att dela jämnt på. Detta skulle motsvara ca 15 procent av den dåvarande svenska energiförsörjningen.
En sådan marknad kräver att naturgasnätet täcker Bergslagen i norr, Stockholm i öster, Göteborg i väster,
Värmlands- och Skåneområdet, samt Norrköping och Linköping. Det är ett projekt som tar minst 10 år att bygga ut. .
”Vi räknar med att reellt klara av e . marknad på 4 miljarder till mitte av 1980-talet. Då täcker vi Västkusten, Skåne, Värmland och Örebro. Det är där vi börjar, det är nyckeln till det hela,” säger Claes Lindgren vid Swedegas Ab optimiskt.
”Inte ens 10 miljarder i året är en maximal marknad för framtiden. I den har vi tex inte räknat in den petrokemiska industrin. Men skall det bli naturgas i Sverige i den storleksklassen, då krävs det stora investeringar och direkta initiativ från regeringens sida. Det är i mycket hög grad en marknadsföringsfråga som med dagens ekonomiska läge inte är så enkel att lösa.” :
Ko KÖMPAESSORSTATIONER NÅTURGASTRANSPORT — : + NORDE 2 AKTERNATIV, NR T 10
Naturgasstart 1981
Förhandlingar om naturgasleveranser har förts redan länge från svensk sida. Nu håller importavtalen på att ta form. De viktigaste samarbetspartnerna för Swedegas är Dansk Olje- och naturgas Ab och ett större västtyskt gasföretag. Målet är att 1981 ha en rörledning från Förbundsrepubliken över Danmark till Sydsverige och i ett senare skede norsk gas från Nordsjön. Dethär är stommen i det planerade svenska naturgasprojektet. Till dehär planerna kommer naturgas via BRD från Sovjet och naturgas med LNG-leveranser från Nigeria och Algeriet. Naturgasleveranserna är till en början rätt begränsade. Man talar om 1—1.5 miljarder m? från BRD och lika mycket från Sovjet. Fördelen som man ser det ur svenskt perspektiv med att nå ett avtal med BRD är att landet är någonting av en knutpunkt när det gäller kopplingarna till naturgastillgångar i Nordsjön, Holland och Sovjetunionen. ”Västtyskland har ju som bäst genomfört trepartsförhandlingar när det gäller naturgasleveranser. Med Iran, Tjeckoslovakien och Sovjet inblandade. Tillsammans med tidigare träffade avtal mellan Sovjet och DDR blir leveranserna till BRD i storleksordningen 20 miljarder per år i början av 1980-talet. Av denhär gasen som kommer in i Västtyskland i söder är Sverige intresserat att ta ut i norr 1.5 miljarder per år. Det fördelaktiga är att vi på det sättet, om vi når avtal med Sovjet, klarar av transportproblemen genom BRD.”
Sovjetgas via Finlan aktualiseras. på nytt
När tätorterna och industrierna i Sydsverige är kopplade till det Mellaneuropeiska naturgasnätet med anslutning till Nordsjön, Mellaneuropa och Sovjet har den svenska energiförsörjningen fått en säkrare bredd. Efter det är det bara en tids- och prioriteringsfråga hur snabbt och hur långt det svenska naturgasnätet byggs ut. Med tanke på de miljöfördelar som naturgasen har är det troligt att det blir en energiform i svensk medvind.
FORUM 15/77
Då kommer också rörledningen över Bottenviken att aktualiseras på nytt. Den möjliggör större naturgasleve ranser till Sverige och från ytter- ligare en källa vilket ökar anpassningsmöjligheterna.
Men projektet som varit uppe tidigare har alltid fallit av kostnadsskäl. Ser det annorlunda ut nu, kan leveranserna minskas genom att Sverige får en gas från Mellaneuropa ”Det står fortfarande fast att en rörledning över Bottenviken är ett projekt som tar 5—6 år att bygga ut. Och det slukar miljarder. Men om naturgasmarknaden i Sverige växer tillräckligt och det finns plats för en 4—5 Mrd m? som tas via Finland så är det ett projekt att beakta,” anser Claes Lindgren.
Det finns två orsaker till att man från svensk sida ställt sig avvaktande till en eventuell rörledning över Bottenviken.
- I Finland har man utvidgat stort oljeraffineringskapaciteten = medan naturgasen har hamnat vid sidan om. 2.1 Sverige har man inte heller tillsvidare vidtagit åtgärder för att snabbt skapa en så stor naturgasmarknad att projektet skulle vara lönsamt.
Totalkonsumtionen av primärenergl åren 1965—1975 samt prognoser för åren 1980 och 1985, Mto &
Ur Neste Oy:s årsberättelse.
Många orsaker tänka om
I och med att Sverige kommer att få naturgas har hela frågan fått ny aktualitet i ett nordiskt perspektiv. Den nordiska naturgasutredningen från 1976 konstaterar ju att ett gemensamt distributionsnät bör ge avsevärda ekonomiska fördelar. De kommande leveransmöjligheterna från Norge talar samma språk. Och så har vi hela energidebatten som kräver alternativ till kärnkraften.
andelar (’/5)
Mtooe (1) 1965 1970 1975 1980 1985 1965 1970 1975 1980 1985 olja 5.55 10.30 11.3 13.5 15.2 39 54 52 50 47 kol 1.46 1.79 1.8 3.0 2.5 10 10 8 nn 8 jordgas — — 0.7 1.2 1.2 — -— 3 4 4 kärnkraft — — — 1.9 4.7 — — -— 7 15 elimport 0.16 0.13 1.0 0.4 1.0 1 1 5 2 3 utl. totalt 7A7 12.22 14.8 20.0 24.6 50 65 68 74 7 vattenkraft 2.32 2.34 30 2.9 2,9 16 12 14 n 9 torv 0.03 0.03 01 0.5 1.0 Oo [’] 1 2 3 övriga inhemska (2) 4.75 4.33 37 3.6 3.5 34 23 17 13 ” inh. totalt 7.10 6.70 6.8 7.0 7A 50 35 32 26 2 totalkonsumtion av primärenergi 14.3 18.9 21. 27.0 32.0 100 100 100 100 10 (!) Ekvivalenta oljemegaton (2) Innefattar brännved, industrins avfallsvätskor , avfallsvirke, restvärme och masugngas
Bättre balans mellan olika energiformer ger större försörjningssäkerhet. Jämför Sveriges naturgasandel 1985 ca 8 procent.
FORUM 15/77
Om en rörledning genom Finland ak- ’ tualiseras på nytt borde vi väl också vara med, lyder kommentaren på Neste,
Ur finländsk synpunkt hänger frågan ihop med en eventuell utbyggnad av det egna naturgasnätet. Kapaciteten i huvudlinjen från Sovjet är max 3 Mrd m? i året. Den mängden räcker inte för att tillfredsställa både ett svenskt och finländskt behov. I år importerar vi något under 1 Mrd naturgas från Sovjet vilket svarar för omkring 3 procent av vår energiförsörjning. Men en ny ledning över Finland kunde eventuellt förse Tammerforsregionen och västra Finland med naturgas. Men det hela är en finansierings- och kostnadsfråga. I ett samprojekt med Sverige kan det finnas större chanser att klara den. I det 15-åriga samarbetsprotokollet med Sovjet nämns utvidgandet av naturgasnätet i Finland. Kommer man på den svenska sidan dessutom att koppla Stockholm till naturgasnätet — då blir en öst—väst koppling av de båda näten över Bottenviken igen högaktuell.
”Jag finner det inte osannolikt att vi någon gång mellan 1985- och 1995 kommer att hålla på med ett sådant projekt”, förutspår Claes Lindgren. Det kanske vore bra att inte glömma bort det alternativet när Finlands energiplaner tar form. OO
Christian Sundgre “nn