Erik Törnqvist: Vårt ekonomiska uppsving endast tillfälligt

Taggar: Personer: Erik Törnqvist Teman: ekonomi

Erik Törnqvist 22

Forum 14/69

FORUM

Vårt ekonomiska upp sving endast tillfällig — Det har kanske dragits en aning på munnen åt de många mötena, förhandlingarna, nya kommittéerna, sammankomster än i Stockholm, än i Köpenhamn, än i Oslo och Helsingfors. Man har frågat om det överhuvudtaget kommer att bli något annat resultat av mötena än flera möten. Men kom ihåg att vi började från nolläge, att vi skall sammanjämka fyra suveräna staters ekonomiska politik. Trots att vi är grannar är olikheterna i den ekonomiska strukturen påfallande och att »synkronisera» de hela är ingalunda något som man sköter under en lunchrast!

Så summerar överdirektör Erik Törnqvist, finansministeriet, chef för den finländska Nordek-delegationen, frågor som berör »farten» vid Nordek-förhandlingarna. Överdir. Törnqvist har vanan inne när det gäller att sätta sig ner vid ett förhandlingsbord, fatta ordförandeklubban och leda ett möte. Som överdirektör vid finansministeriets folkhushållningsavdelning »med rätt att spå vår ekonomiska framtid> har han också vanan inne när det gäller att förutse följderna av ekonomisk planering: >Jag förutspådde dethär med smörberget för åtskilliga år sedan, satt med i den s.k. Westermarck-kommittén som sysslade med lantbruksfrågor och skrev faktiskt min avvikande åsikt när planerna för åtgärder inom lantbruket slogs fast. Och där sitter vi idag!

Vad förutspår ni idag — Kanske inte något i stil med smörberget, i alla fall. För att hålla oss till lantbruket så anser jag att vi inom 15 år kommer att effektivera lantbruket, att koncentrera oss på de mest dugliga områdena. Arbetskraftens insats inom lantbruket måste fås ner till ungefär 10 procent mot nuvarande 20—23 procent. Säger dir. Törnqvist och tackar mellan verserna ja till att hålla ett föredrag om lantbrukets problem inför ett nordiskt auditorium på Aulanko:> Man skall visst vara någon slags expert på lantbruksfrågor», skrattar han.

Så rätt så. Överdir. Törnqvist sitter för närvarande i 25 olika (!) statliga kommittéer. Inom Nordek-förhandlingarna har han skött just den nordiska expertgruppen för lantbruksfrågor förutom några andra nordiska och inhemska specialarbetsgrupper. Som chef för den finländska delegationen sköter han dessutom informationen till regeringen och presidenten.

— Om samarbetet mellan Nordek-delegationen och regeringen har jag bara överord. Vi har kontinuerligt hållit regeringen å jour med läget och förtroendet har varit ömsesidigt. Både för ministerutskott och regering har jag redogjort för Nordek-arbetet med jämna mellanrum.

Hur många möten har ni haft fram till detta datum — Under de senaste sjutton månaderna har jag faktiskt gjort 50 tjänsteresor till utlandet. Till detta skall vi då ännu foga de otaliga mötena på hemmaplan. Och praxis är ju nuförtiden att vi skall hålla mötena utom tjänstetid. Det betyder att vi kan samlas för förhandlingar ibland kl. 7 på morgone och fortsätta efter klockan 17 på eftermiddagen. Under de senaste förhandlingarna i Vedbeck i Danmark började vi diskussionerna klockan 9 på morgnarna och vi slutade knappast någon kväll före 2 på natten. Det är ett hundgöra och underbetalt jobb att sitta i kommittéer och på möten. Tänk bara att vi betalas 6 mark per möte under arbetstid, 20 mark efter arbetstid, man blir sannerligen inte miljonär med förhandlingsklubban i hand — Men fortsätter, överdir. Törnqvist, arbetet är oerhört sporrande och intressant. Att vara med och planera en så stor sak som Nordek, att hoppeligen föra den i land ger en fantastisk tillfredsställelse, man märker att man gör någonting för sitt and. Stämningen förhandlingsdelegaterna emellan var utomordentlig. Efter en ganska trög start med litet blickar över axeln ibland kanske, började samtliga tjänstemän »tänka nordiskt», när vi blev överens om att hela Nordek-planen är en kompromiss där det gäller att både ta och ge. Men jag vill framhålla att det varit trögt före i portgången vid flera tillfällen. T.ex. arbetsgruppen för jordbruksfrågor kom inte speciellt långt framåt trots att vi möttes varannan vecka mellan midsommaren och fram till 25 september. Svårigheterna med jordbruket har skymtat fram ända sedan Nordekplanen lades fram och den är ju ännu idag en av stötestenarna.

En annan kvistig fråga är den som handlar om tullunionen, hur skall medlen tas in och hur skall de fördelas — Håller med om besvärligheterna i det avseendet. Det är ju en fråga som man inte lyckats lösa ens inom EEC. Vi skall alltså få en gemensam nordisk marknad. Men: Ta en vara som tas in som halvfabrikat i Sverige, bearbetas eventuellt något där och kommer till Finland, hur skall man avgöra tullfrågan här? I princip skall tullarna som förut bäras upp av importörerna vid gränsen tillfalla vederbörande lands statskassa. I en tullunion skall det gå för sig att tullklarera en vara redan i Sverige eller Danmark och sedan vidarebefordra varan till Finland. Det har föreslagits att en undersökning skall göras före 1974 av tullinkomsterna för 1972, man skall studera fördelningen och sedan lägga fram förslag hur den fortsatta fördelningen skall ske så att de rättvist kommer rätt stat till godo. Jag framhåller än en gång för att markera frågans svårighetsgrad: Detta har inte heller EEC-länderna hittat någon slutlig lösning på.

De nordiska företagen är på den stora världsmarknaden av liten storlek, anser ni att de ens sammanslagna till större enheter har något att säga till om i konkurrensen — Absolut. Det tycker jag att bla. vår hissproduktion har visat, Kone Oy har ett omfattande samarbete med övriga hissproducenter och gjort sig ett namn på världsmarknaden. Ta plastindustrin som är stadd i stark expansion: Här bör produktionslinjerna samordnas för större och billigare framställning, samordnad marknadsföring och specialisering. På det sättet skall vi inom Norden absolut kunna möta konkurrensen varifrån som helst.

Med detta krav på sammanslagning till större enheter vill jag ingalunda »prata bort» de små företagen. De komme ång 2 oo S alltid att behövas, de har varit och är fortfarande grundstenen för all industri i större omfattning. Alla är vi små i början och livskraftiga företag uppstår ur små företag. Numera bygger de stora företagen i hög grad på samarbetet med de mindre som leverantörer och underleverantörer, t.ex. Volvo som har ett otal underleverantörer. Har vi inte små företag så kan inte heller de stora företagen leva och bli större.

Teorier har framförts om att det finns en risk att Finland blir något av Nordeks uland, att Nordeks centrum blir någonstans i Malmö-trakten, att Finland blir Nordeks Kainuu, hur bedömer ni den faran — Som ganska liten. Nordek-planen handlar om samarbete mellan fyra suveräna stater. Alla beslut skall vara enhälliga, varje land har vetorätt. Vi motarbetar varje försök till centralisering till någon speciell region. Det gäller etablering i olika former, det gäller kapitalfördelning och det gäller gemensamma finansieringar. Det är sunt att kapitalet söker sig till områden där det finns arbetskraft och inte tvärtom. Företagen skall inte gröta ihop sig i tätorter. Transportkostnaderna tenderar att bli en allt mindre kostnadspost och detta ger möjligheter till en stor spridning i produktionen. I liten skala kan man redan märka detta i den svenska företagsetableringen i Finland. Detta tyder på en frisk utveckling och bör vara en garanti för att Nordek blir ett samarbetsområde som omfattar hela den geografiska regionen. Vänd!

Forum 14/69 23

Porträttet forts.

Nordek kommer, förverkligat, att bli en ett stort företag, har vi i Finland tillräckligt med personella resurser för att klara vår andel — Detta är förvisso ett problem som kvarstår också efter det de egentliga planerna blivit förverkligade. Våra språkkunskaper sätter en käpp i hjulet. Det är svårt att hos oss få fram språkkunnigt, förhandlingsvant, ekonomiskt kvalificerade personer. Jag tror att vi kommer att kämpa med en viss underbemanning i det nordiska samarbetet. Vi kommer att behöva minst fem personer som är heltidsanställda på inhemsk botten, ett SO-tal kan tänkas behövas för konferenser och för att lösa olika delproblem. För sekretariatet behövs en direktör plus ett tiotal personer. Dethär är siffror jag tar ur huvudet som tänkbara just nu, de kan vara större men knappast mindre.

— Jag hoppas utbildningen kan ta sikte på de problem som vi möter när vi går ut i ett internationellt samarbete. Vi behöver folk som kan specialisera sig, som kan tänka ekonomiskt, kan ta itu med ekonometriska problem, göra modellkonstruktioner, som har en aktiv fantasi. Med det sistnämnda menar jag förmågan att kunna sätta sig in i sitt eget lands och främmande länders problem, att sätta sig in i t.ex. regeringens problem. Samarbetet mellan universitet, högskolor och forskningsinstitut, administrationen bör bli bättre. Studerandena skall ges tillfälle ett efter. 3—4 års studier ta itu med samhällsapparaturen, jobba med det de skall klara helt efter några år till. Detta läser man sig inte till, lösningen heter PRAKTIK. Vad som krävs av ekonomiska experter vet överdir. Törnqvist utan och innan. Förutom ett otal uppdrag här hemma har ha bl.a. varit i FN:s tjänst: 2 år i Geneve vid ekonomiska kommissionen, inom ECLA" ytterligare 2 år för att utreda LAFTAproblemen (Sydamerikas EFTA), 4 månader i Colombia för att utarbeta colombianska tulltariffen på basis av Brysselnomenklaturen, delegat vid FN:s generalförsamling. (Äpplet faller inte långt… En son befinner sig för närvarande i Peru, en annan i London.)

Som överdirektör vid finansministeriets folkhushållningsavdelning bör ni sitta inne med de senaste uppgifterna om vår ekonomiska framtid. Är optimismen inom vårt näringsliv befogad — I fjol förutsåg vi en 6 procents ökning för detta år. Den siffran är för låg. Men vi får komma ihåg att vi befinner oss i en konjunkturväxling, marschen uppåt är tillfällig. Under senare hälften av nästa år har vi passerat toppen. Detta bör kommas ihåg vid investeringsprocessen. Det råder i regel en stor eftersläpning mellan uppgång och investering. Detta beror på marknadens mekanism. Investeringarna borde kunna spridas ut över en större tidsrymd. Detta är konjunkturpolitiska problem som inte är främmande på något sätt.

Om ni nu kunde >stänga butiken» för låt oss säga en månad, vad skulle ni då göra — Åka till min son i London och spela golf i hans klubb! Golf är den stora passionen, mitt sätt att koppla av mellan mötena. Jag promenerar 8—10 kilometer under 3 till 4 timmar varje golfmatch, sporten kräver en koncentration som är välgörande (Ni läser i tidningen att E. Törnqvist placerar sig på en hedrande tredje plats i gårdagens klubbmästerskap…

• Economic Commision for Latin America = FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika.

Ab Nordiska Föreningsbanken

BALANS DEN 31 AUGUSTI 1969

EET BA 72 817 529,92 Kassareserv i Finlands Bank sea 17 191 174,23

Inhemska penninginstitut .. 5799 299,01 Utländska fordringar: I utländsk valuta sosssssssssessrrsr nns 86 775 820,10 ll 917 489,78 vest 8187 366,13 Inhemska fordringar i utländsk valuta . 379 065 502,04 Inrikes växlar …sssssessarrarrerrere 667 804 535,18 Lån ooscsosesss 1623 489 044,49 Checkräkningar 166 133 288,68 Obligationer 165 775 767,11 Aktier ….cocct 46 021 506,98 Bankfastigheter 71 631 475,49 Övriga fastigheter …. 677 923,44 Maskiner och inventarier 4790 907,27 Övrigt lösöre ….. 1,— Betalningsförmedling . 56 674 044,58 Övriga tillgångar .. 145 299 711,— Skatter ……..- 18 852 072,47 Löner s..sscscs>e 40 615 224,24 Övriga kostnader 26 676 854,6 mk 3 605 196 537,74

För Direktionen:

Göran Ebhrnrooth Mika Tiivola

Passiva

Depositioner ossosserereserseresrr ers rer sea 1983 547 655,39 Checkräkningar 453 842 875,66 Finlands Bank … 140 093 907,06 Övriga inhemska pe :

Depositioner mosseesrrrrerserresr rr rrr rt 1459 052,29

Checkräkningar o.sssseserssrerrrererr era 124 406 296,16 Utländska skulder:

I utländsk valuta s.ssssssssrerrsrsr rr ers s 221 282 398,78

I mark sosssesesssrssrsrsr sr aa 34 624 919,39 Inhemska skulder i utländsk valuta 129 104 131,77 Betalningsförmedling ……….– 94 587 763,27 Övriga skulder 101 421 200,12 Räntor och provisioner . 144 877 278,10 Aktiekapital …. 112 000 000,— Reservfonder 62 000 000,— Vinst från föregående år …..sssssssrerrse 1949 059,7 mk 3 605 196 537,74

Ansvarsförbindelser mk 2 100 677 123,69

För Förvaltningsrådet: Paavo Ravil 24 Forum 14/69