ESA-engagemanget ”industripolitik”

av Ragnhild Artimo Forum 1989-16, sida 22-23, 26.10.1989

Taggar: Teman: politik

digt för att Europa skall kunna upprätthålla sin självständighet inom den civila rymdverksamheten. Det är en insats som de större västeuropeiska rymdnationerna, England undantaget, enats om att inte pruta på. England är bara med på en mindre del av Columbus.

Finland är inte ute efter spektakulära projekt

För närvarande deltar Finland i vidstående av ESA:s vetenskapliga projekt.

Det färskaste av ESA-projekten är nummer 6, som gäller jordobservation. Under vintern 1989 utlyste ESA en anbudstävlan, och det var ett internationellt konsortium under ledning av Tekniska högskolans rymdtekniska laboratorium som tog hem den mycket välkomna segern.

Projektet leds av chefen för rymdtekniska laboratoriet. professor Martti Hallikainen. och det skall ta fram en internationellt gångbar handbok för mätningar i dataprogramform. Tekniska — högskolans rymdtekniska laboratorium har under flera års tid utvecklat instrument just för jordobservationsändamål. Nu har det enträgna arbetet slutligen burit frukt. Samtidigt visar denhär triumfen att också en liten nation kan komma med betydande kontributioner. De behöver inte heller vara så tögonenfallande för att uppskattas.

Europa i ESA-Meteosut-perspektiv. Text: Ragnhild Artimo

Akademiker Pekka Jauho.

22

Finlands ESA-projekt

Projektbeskrivning Kostnad.

mk

Deltagare Ansvarig för projekte 1. ERNE —- för solforskning 1 SOHO-satellite 2. Realtidssystem för observation av have 3. Mätprogram fö 3 100 00 1500 000

METEO-satprojektet 962 000 4. Radiovågor i atmosfären 250 000 5, Satellitförbindelser 270 00 6. Instrument för jordobservation med mikrovågo 7. Mikrovågors växelverkan med jordyta 8. STARE- och GEM-radar-program för ESA-Polar-Platformsatellite 9. SWAN-instrument för ESA:s 800 000 solforskningssatellit SOH 838 00 80 00 379 00 Åbo Universitet Wihuri-Institutet

Statens tekniska

FD Jarmo Torst forskningscentral VTT DI Yrjö Rauste Prof Tekniska högskolan — Antti Räisänen Meteorologiska FD Jorma Rissanen institutet Tekniska högskolan — TL Erkki Salonen Tekniska högskolan Professor Martti Hallikainen Professor Tekniska högskolan Martti Hallikainen

Meteorologiska FD Risto Pellinen institutet

Statens tekniska Specialforskare forskningscentral Gil Leppelmeier

VTT

Utöver dessa vetenskapliga ESA-projekt är Finland med i industriella och tillämpnings projekt bl.a inom telekommunikation.

& Jauho om rymdpolicyn:

ESA-engagemanget ”industripolitik rymdorganisationen ESA är inte bara en fråga om rymdpolicy och europrofilering. Engagemanget är också i praktiken ett viktig industripolitiskt beslut, betonar ordförande för Delegationen fö å regeringen i avgusti fattade det länge emotsedda principbeslutet i

ESA-frågan — positivt — innebar det inte bara en uttalad klarsignal för Finlands profilering som (sista nordiska) eurorymdnation. Förberedelserna för ansökan om fullt ESA-medlemskap får också genomgripande industri-, forsknings- och utbildningspolitiska konsekvenser.

= Finlands ESA-ställningstagande måste ses mot bakgrunden av engagemangets och de planerade projektens betydelse för vår industripolitik, understryker akademiker Pekka Jauho. ordförande för Delegationen för rymdärenden sedan dess tillsättande 1985. — Det europeiska rymdsamarbetet och den feedback medlemskapet ger i form av beställningar för industrin — e akademiker Pekka Jauho, rymdärenden.

mekanik välkänd för äldre medlemsländer — bör att ha en höggradigt stimulerande effekt på den finska teknologiutvecklingen. och höja kunnandet på ett sätt som knappast skulle vara möjligt utan denna kontaktyta. ”Beställningar för industrin” innebär i ESA-nomenklatur nämligen inte koppar från Ouokumpu — bara som ett exempel — utan kunskapsintensiva leveranser, typ konstruktions- och högteknologiorder.

Stegvis upptrappning

Finland har varit associerad medlem i ESA sedan 1987. Associationsavtalet går ut 1991. Finlands ESA-beslut går ut på att ansöka om fullt medlemskap från 1995 och fram till dess stegvis trappa upp engage 16/1989 FORUN,

Foto: ESAIMETEOSA manget och de ekonomiska förbindelserna i anslutning till det. I statsbudgeten återspeglas ESA som en budgetpost på 43 Mnmk för innevarande år: det fulla medlemskapet 1995 kommer uppskattningsvis att kosta över det trefaldiga.

• Att vi gått in för ett stegvis ökande engagemang i ESA är en av resursläget dikterad nödvändighet, säger professor Jauho. — I statsbudgeten sammanfaller ESA-beslutet med å ena sidan CERNmedlemskapet som medför en ökad utgiftsbörda, å andra sidan EG-forskningsanslagen.

Till det växande paketet forskningsanslag hör dessutom Antarktis-satsningarna som för ett par veckor sedan ”belönades” med att Finland godkändes som konsultativ medlem i Antarktisfördraget.

— Det betyder att både de ekonomiska och personella resurserna blir extra ansträngda de närmaste åren. Om vi ”översätter” Finlands BNP-vikt i ESA-familjen. 1.9 procent, till andel av ESA-personalen idag, totalt runt 3 000. skulle det betyda cirka 100 personer. Att hitta hundra kompetenta presumtiva ESA-anställda i Finland — och enligt min mening är det minsta som krävs komplett kunskap i två europeiska språk samt expertkompetens på den egna professionella sektorn — är troligen ganska svårt och äter i alla händelser resurser från industrin och forskningssektorn i hemlandet.

Därför är ESA-medlemskapet centralt en kunskaps- och utbildningsutmaning. Utan en massiv och välplanerad satsning på att stärka denna sektor kan vi helt enkelt inte klara av de förpliktelser det krävande rymdsamarbetet på internationell nivå medför. Och minst lika viktigt: den finska industrin kan inte dra ekonomisk och FoU-nytta av de projekt som ESAengagemanget automatiskt skulle bringa hem.

= Utöver den rent professionella utbildningen är en brådskande fråga att garantera bättre språkkunskaper. En modell skulle vara att skapa förutsättningar för att 10 procent av studenterna efter grundutbildning I hemlandet skulle fortsätta studierna vid en utländsk högskola. För att ha tillräckliga kommunikationsfärdigheter räcker det nämligen inte med rent tekniska språkkunskaper — det internationella sam FRUN, 16/198 arbetet förutsätter också insikter i kulturen bakom det främmande språket, i historia, i den allmänna referensramen. Här är finländarna i stort kusliga analfabeter. Vi behöver ett trettioårsprogram som ger en tillräcklig kvot nyutbildade med dessa erforderliga internationella kommunikationsfärdigheter. Det är enda sättet att verkligt, inte bara på vulgärdebattnivå, komma in i Europa.

Rymden inte bara ES Även om ESA-samarbetet redan nu och även de närmaste åren kommer att vara Finlands volym- och resursmässigt största rymdsatsning. utesluter detta engagemang inte annat internationellt rymdsamarbete. Finlands rymdsamarbete med Sovjetunionen har gett positiva erfarenheter i flera år.

— Finland hade t ex som känt levererat mätutrustning till båda Phobos-sonderna, vilkas mission dessvärre delvis misslyckades. Finland är också engagerat i Sovjetunionens Mars-flygning 1994 med plasmaspektrometrar och eventuellt också meteorologiska mätstationer. Under årens opp har finska högteknologiföretag och orskningsinstitutioner varit engagerade i den sovjetiska rymdverksamheten och fått synnerligen positiv feedback. Dessutom ar verksamheten varit ekonomiskt fördelaktig. Utöver nästa Mars-flygning är vi nu engagerade i det sovjetiska Interballprojektet — radiovågsspektroskop för plasmaundersökningar från satelliter — som är inplanerat för mitten av nästa årtionde. Ytterligare projekt är listade och utvärderas som bäst, berättar Pekka Jauho.

Då nu Sovjetunionen kämpar med mycket stora ekonomiska svärigheter, kan det inte undgå att reflekteras på de sovjetiska rymdsatsningarna. som genom ären varit rätt iögonenfallande och renderat landet en obestridlig status som en rymdsupermakt. Också NASA har nödgats dra åt budgetsvångremmen och trappa ner redan startade projekt eller lägga om dem på en lägre kostnadsnivå. Om de två rymdsupermakterna drar andan, betyder det att Europa med alla aktuella storsatsningar och den växande ESA-familjen utmanar veteranerna om mästartiteln —- Det kan te sig så på basen av nyhetsfloran. Men Europa ligger ännu länge långt efter båda supermakterna i sina rymdansträngningar, med en genomsnittlig ESA-årsbudget på runt 15 mrd mark och en projektprofil med mindre tyngdpunkt på den militära sektorn än de två supermakterna.

Finländare i rymden?

En fråga som förr eller senare kräver ställningstagande i de finska rymdsatsningarna är: hur förhålla sig till bemannade flygningar? Professor Jauho tvekar också i sitt personliga ställningstagande.

— Grovt taget finns det två skolor i denhär frågan. Enligt den ena riktningen klarar robotar jobbet bättre. säkrare och billigare — människan medför stora merkostnader i energi och säkerhetsteknik. Enligt den andra skolan har bemannade flygningar ett avsevärt prestige- och politiskt värde plus en hel del irrationellt symbolvärde. Men 75 procent av all energi på en rymd station går åt till livsuppehållande och säkerhetsteknik. Å andra sidan är människan överlägsen robotar i vissa tekniska situationer som t ex reparationsuppgifter. Rent kostnadseffektivt är det klart att nästan all utforskning av t ex vårt eget solsystem kan och bör ske med hjälp av robotar. En annan aspekt är att vi har en massa problem på den egna planeten att lösa — befolkningsexplosionen, miljöproblemen, hur resurserna skall räcka till för alla. Väger man mot varandra möjligheten att exempelvis ta fram ett sätt att bota cancer å ena sidan och en bemannad Mars-flygning å andra sidan väger nog enligt min mening den medicinska satsningen tyngre. Men jag vill inte kategoriskt utesluta satsning på vetande för vetandets skull; utan viljan till sådana satsningar skulle vi inte ha någon teknologisk kultur.

AVA höjer profilen

Delegationen för rymdärenden, AVA (Avaruusasiain neuvottelukunta) har från starten letts av Pekka Jauho och har tretton medlemmar representerande statsförvaltning, industrin, och forskningssektorn. Finlands ökande rymdengagemang och -verksamhet har initierat behovet av en stärkt organisation, och AVA har sedan september därför också en generalsekrete rare, tekn lic Håkan Sandell, tidigare verksam vid svenska Rvndbolaget där han

Generulsekreterare Håkan Sandell.

var knuten till Tele-X-projektet. Sandell tjänstgör organisatoriskt vid handels- och industriministeriet, — industriavdelningen. gruppen för internationella ärenden. Generalsekreterarens uppgift blir bl a att leda AVA-sekretariatets arbete. delta i sektionsarbetet och svara för den externa informationen.

Ett av AVAÄSs nyckelprojekt de närmaste månaderna att utarbeta ett nytt rymdprogram — Finlands första rymdprogram härstammar från år 1987. Programmet skall vara färdigt i mars 1990 — för att de nya tyngdpunktsområdena skall kunna beaktas i 1991 års budget.

AVA har inte egna budgetmedel för finansiering av rymdprojekten — finansieringen sker i första hand via TEKES och Finlands Akademi. Också den tekniska utvärderingen av projekten sker i samarbete med TEKES. L 23