Har Europa råd med Columbus?
av Erkki Olin Forum 1989-16, sida 20-22, 26.10.1989
Finland kommer kanske inte att delta i det stora Columbus-projektet, som skall manifestera Europas oberoende i rymden. De finska rymdengagemangen har en småskalig inriktning med ett snabbt växande antal vetenskapliga projekt, som kan få en förhållandevis stor betydelse för utforskningen av själva rymden och av jorden med utgångspunkt i rymden.
Text: Erkki Olin
Doktor Fredrik Engström leder det. gigantiska rymdsta tionsprojektet Columbus.
Har Europa råd med
HONNORSPROJEKTET COLUMBUS 2 16/1989 F RU oktor Fredrik Engström är mannen D som i tiderna igångsatte Tele-X projektet. Det är han som nu också leder det gigantiska rymdstationsprojektet Columbus,som förverkligas i Ewuropeiska rvmdorganisationen ESA:s (European Space Agency) regi.
I början av oktober var Engström på besök i Finland för att beskriva sitt projekt för den finska industrin och för att i bästa fall få de finska företagen med på ett hörn. Till en mindre del. omkring 2 procent. är Columbus” finansiering ännu öppen.
Själva Columbus-projektet består av tre större och en mindre rymdkonstruktion. Det är meningen att Columbus skall bilda en del inom ett större västerländskt rymdstationsprojekt kallat The International Space Station Freedom, som beräknas vara i bruk under slutet av 90-talet eller i början av nästa årtusende.
Projektledningen för Columbus har nu egärt offerter av ESA :s medlemsnationer i proportion till deras finansiella medveran i projektet. Fördelningen är följande:
Västtyskland 38 procent Italien 25 procent Frankrike 15 procent Spanien 7 procent Belgien 6 procent Övriga sammanlagt 9 procent
Enligt Engström kommer Sveriges andel att bli omkring 1 procent. och det är meningen att bla Ericssons och Saabs rymddivisioner som skall delta med leveTaANSeT.
I nuskedet är det högst osannolikt att något finskt industriföretag direkt skulle komma att delta i Columbus.
Ursprungligen var avsikten den att projektet skulle vara slutfört år 1992, dvs till 500-års jubiléet av Christoffer Columbus" upptäckt av Amerika. Men det visade sig sedermera vara ett alltför optimistiskt tidsschema.
Freedom kommer utöver Columbus att bestå av konstruktioner byggda av de amerikanska och japanska rymdorganisationerna NASA (National Aeronautics and Space Administration) och NASDA (National Space Development Agency of Japan) samt av Kanada, som är samarbetsmedlem i ESA.
Enligt planerna skall NASA. NASDA och ESA komma med varsin laboratorieenhet. USA skall dessutom stå för en underhålls- och bostadsmodul för 8 astronauter. Kanada svarar i sin tur i huvudsak för robotiken på underhållssidan. Stationen fungerar vidare som garage för satelliter som tas in för underhåll.
Kostnaderna tenderar växa
Columbus består av följande delar + APM (Attached Pressurised Modulej)modulen är ett bemannat laboratorium för experiment i tyngdlöst tillstånd.
- MTFF (Man-Tended Free-Flver) är ett automatiskt fungerande laboratorium för långvariga experiment utan störande mänsklig närvar + PPF (Polar Platform) bildar en konstruktion för instrumentteknologiska studier i samband med jordobservationen
F RUN, 16/198 6 Eureca (European Retrievable Carrier) är en plattform för utförandet av automatiskt styrda funktioner i tyngdlöst tillstånd MTFF och PFF skall forslas upp i rym den med den nya bärraketen Ariane 5, som också svarar för transport av underhållskytteln Hermes. Hermes kan ta sig ner för egen maskin. APM och Eureca skall däremot föras upp och underhållas med hjälp av amerikanska skyttlar.
I juli är 1987 kostnadsberäknades de olika delarna av Columbus — alltså den del av totalprojektet som ESA skall stå för — och fick enligt tidskriften Space Markets följande värden:
De fyra olika konstruktionerna e APM-module $ MTF-module e PPF-plattforme e Eureca, tillsammans 3.5 miljarder US 4 uppskjutningar ..0,317 miljarder USD
Sammanlagt ….3,817 miljarder USD Lägger vi till kostnaden för transport materielen, får vi ytterligare 9 bärraketen Ariane resas 35 MId US ster och utvärderinga .25 mrd USD 3,75 mrd US ytteln Herme 4,50 mrd US e tester och utvärderinga 0.480 mrd USD 4,980 mrd US :olumbus-projektet inklusive farkoste totalt 12.547 mrd USD.
Jämfört med bara ett och ett halvt år tidigare gjorda kalkyler hade totalkostnaden stigit med 75 procent. Fram till år 2000 är det därför realistiskt att räkna med en reell kostnadsökning på minst 250 procent. vilket i dagens penningvärden skulle betyda en summa på 150 miljarder FIM.
Beloppet är stort, men inte oöverkomligt. Västeuropas jordbrukssubventioner kan tas som en jämförelse. De uppgår årligen till omkring 90 miljarder FIM.
Columbus-projektet anses helt nödvär vän
Polar Platform, PPF, är Columbus konstruktion för instrumentteknologiska undersökningar.
2 digt för att Europa skall kunna upprätthålla sin självständighet inom den civila rymdverksamheten. Det är en insats som de större västeuropeiska rymdnationerna, England undantaget, enats om att inte pruta på. England är bara med på en mindre del av Columbus.
Finland är inte ute efter spektakulära projekt
För närvarande deltar Finland i vidstående av ESA:s vetenskapliga projekt.
Det färskaste av ESA-projekten är nummer 6, som gäller jordobservation. Under vintern 1989 utlyste ESA en anbudstävlan, och det var ett internationellt konsortium under ledning av Tekniska högskolans rymdtekniska laboratorium som tog hem den mycket välkomna segern,
Projektet leds av chefen för rymdtekniska laboratoriet. professor Martti Hallikatnen. och det skall ta fram en internationellt gångbar handbok för mätningar i dataprogramform. — Tekniska — högskolans rymdtekniska laboratorium har under flera års tid utvecklat instrument just för jordobservationsändamål. Nu har det enträgna arbetet slutligen burit frukt. Samtidigt visar denhär triumfen att också en liten nation kan komma med betydande kontributioner. De behöver inte heller vara så tfögonenfallande för att uppskattas.
Finlands ESA-projekt Projektbeskrivning Kostnad, Deltagare Ansvarig för projektet mk I. ERNE - för solforskning Åbo Universitet 1 SOHO-satelliten 3100 000 Wihuri-Institutet FD Jarmo Torsti 2. Realtidssystem för Statens tekniska observation av haven 1500 000 forskningscentral VTT DI Yrjö Rauste 3. Mätprogram för Prof METEO-satprojektet 962 000 Tekniska högskolan Antti Räisänen 3. Radiovågor i atmosfären 250 000 Meteorologiska FD Jorma Rissanen institutet 5, Satellitförbindelser 270 000 Tekniska högskolan — TL Erkki Salonen 6. Instrument för jordobservation med 838 000 Tekniska högskolan Professor mikrovågor Martti Hallikainen 7. Mikrovägors växelverkan Professor med jordytan 80 000 Tekniska högskolan — Martti Hallikainen 8. STARE- och GEM-radar-program för ESA-Polar-Platform- 379 000 Meteorologiska FD Risto Pellinen satelliten institutet 9. SWAN-instrument för ESA:s 800 000 Statens tekniska Specialforskare solforskningssatellit forskningscentral Gil Leppelmeier SOHO VTT
Utöver dessa vetenskapliga ESA-projekt är Finland med i industriella och tillämpnings profekt bl.a inom telekommunikation.
å dose é Europa i ESA-Meteosat-perspektiv. Text:
Ragnhild Artimo
Akademiker Pekka Jauho.
Jauho om rymdpolicyn:
ESA-engagemanget ”industripolitik”
Finlands beslut att söka fullvärdigt medlemskap i Europeiska rymdorganisationen ESA är inte bara en fråga om rymdpolicy och europrofilering. Engagemanget är också i praktiken ett viktigt industripolitiskt beslut, betonar akademiker Pekka Jauho ordförande för Delegationen fö ä regeringen i avgusti fattade det D änge emoetsedda principbeslutet i ESA-frägan — positivt — innebar det inte bara en uttalad klarsignal för Finlands profilering som (sista nordiska) eurorymdnation. Förberedelserna för ansökan om fullt ESA-medlemskap får också genomgripande industri-, forsknings- och utbildningspolitiska konsekvenser.
= Finlands ESA-ställningstagande mäste ses mot bakgrunden av engagemangets och de planerade projektens betydelse för vår industripolitik, understryker akademiker Pekka Jauho. ordförande för Delegationen för rymdärenden sedan dess tillsättande 1985. — Det europeiska rymdsamarbetet och den feedback medlemskapet ger i form av beställningar för industrin — e rymdärenden.
mekanik välkänd för äldre medlemsländer — bör att ha en höggradigt stimulerande effekt på den finska teknologiutvecklingen. och höja kunnandet på ett sätt som knappast skulle vara möjligt utan denna kontaktyta. ”Beställningar för industrin” innebär i ESA-nomenklatur nämligen inte koppar från Outokumpu — bara som ett exempel — utan kunskapsintensiva leveranser, typ konstruktions- och högteknologiorder.
Stegvis upptrappning
Finland har varit associerad medlem i ESA sedan 1987. Associationsavtalet går ut 1991. Finlands ESA-beslut går ut på att ansöka om fullt medlemskap från 1995 och fram till dess stegvis trappa upp engage 16/1989 F RUN