Etanolboomen som kom av sig

av Henrik Borgström Forum 2014-11, sida 08, 27.11.2014

Den svenska euforin kring etanolbilar har övergått i bister vardag, medan samban tystnar i Brasilien.

HENRIK BORGSTRÖM SVERIGE X Under den stora euforin kring miljövänliga drivmedel i början av 2000-talet hakade drygt 35 000 svenska bönders gemensamma produktionsbolag Lantmännen på etanoltrenden och satsade nästan 200 miljoner euro på att bygga en etanolfabrik i Norrköping i Östergötland, 16 mil söder om Stockholm. Bönderna kallar det för ”världens bästa och miljövänligaste fabriki sitt slag”, med cirka 95 procent mindre CO,-utsläpp jämfört med bensin eller diesel. Med en av Östersjöns få djuphavshamnar har staden utmärkta logistiska förutsättningar. Invid går E4 och ett stort järnvägsnät. Framför allt östgötska bönder levererar vete anpassat till fabriken, som även tar emot råvaror från närliggande mellansvenska län. Dåvarande statsministern Göran Persson (S) invigde dessutom med pompa och ståt en utbyggnad några år senare.

I väggen. Idag kan bilhandlare knappt sälja etanolbilar. Förbrukningen av E85 har nästan halverats på fyra år. Lantmännen står där med en modern fabrik, där man nyligen tillsammans med Aga Gas (ägare: tyska Linde) investerat över 25 miljoner euro i en maskin som årligen tillvaratar 17 000 ton kasserad mat ur konservburkar.

Nu dras fabrikskombinatet, med proteinrik drank (urkokt mäsk) för djurfoder som biprodukt, med årliga förluster på mer än 10 miljoner euro. Nedläggning diskuteras. En delorsak är missriktade miljökampanjer.

Subventioner. Etanolbilar, flex-fuel, kan köras med bensin eller etanolblandning. Den svenskproducerade etanolen används i huvudsak för låginblandning i bensinen, cirka 5 procent. Den för etanolbilarna särskilt anpassade E85 med 15 procent bensin importeras normalt från Brasilien (sockerrör) och tidvis från USA (majs), dock via de stora västeu FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 11201 ropeiska hamnarna, vilket innebär att importen ofta registreras som härstammande från exempelvis Holland.

I början tog bilbranschen tacksamt emot subventioner, befrielse från skatt på koldioxid och energi. Politiker solade sig i glansen som miljömedvetna och moderna. Mål för en fossilfri bilpark, dikterade av miljöaktivister, sattes upp.

De mer realistiska gammaldags politikerna med erfarenhet av felslagna mål och prognoser framstod som bakåtsträvare.

omr ttontegd to cover over:all Mol cracks ond make

GREENWASHING. I Sverige har världsförbättringen kommit av sig.

Eftersom målsättningarna sattes till2020, 2030 och nuallt oftare till 2050 är det omöjligt att föra en realistisk debatt om mål och medel. Det bidrog till att etanolen som drivmedel råkade i motvind kring 2008.

Svält. Först handlade debatten om att bilköparna påstods bidra till världssvälten genom att prima jordbruksmark används för drivmedelistället för att mätta munnar. Det vimlade av oprecisa, obekräftade siffror, ”sanningar” tagna från hypotetiska resonemang.

Rapporter från organisationer som FN, Världsbanken, IMF och OECD visade at över en miljard människor lyfts upp till drägligalevnadsvillkor på kort tid, och ekonomisk tillväxt framstod som den rätta medicinen. Brasiliens regering som befann sig iskottgluggen visade upp omfattande program för att spara jordbruksmark: odlingar av sockerrör styrdes till annars oanvända områden. Enligt Brasiliens regering har exploateringen av regnskog i Amazonas sedan början av 2000-talet minskat från nästan 20 000 kvadratkilometer årligen till klart mindr 5800 km ifjol.

N oh fattande program igång för att nyttja den sockerhaltig blasten i sockerrör istället för at bränna den, som hittills. Debatten o matistället för drivmedel självdog.

Dessutom drogs ett om Selektiva fakta. Då kom nästa opinionsstorm: det påstods att brasiliansk etanolär mer miljöskadlig än europeisk eftersom den skeppas med tankfartyg över Atlanten. Men med de enorma volymerna kommer bräns let ned i små utsläpp per liter. Tvärt om ökar utsläppen vid omlastningar av små kvantiteter.

Brasilien framstår som vinnare, ekonomiskt och miljömässigt, när det gäller drivmedel. Landet har 25 procent låginblandning i bensinen, medan några EU-länder har 10 pro cent. Den tidigare borgerliga regeringen i Sverige slopade de statliga subventionerna av rädsla för Bryssel, trots brist på explicita krav. Tusentals svenska bilister blev buttra, då de upplever sig ha lurats in i köp av etanolbilar.

Priserna vid mackarna ligger cirka 30 procent under den vanliga bensinen, men i gengäld krävs det drygt 30 procent mer etanol för att få samma körsträcka. Ibland stannar etanolmotorn vid byte av bränsle då sensorn ofta behöver ett tiotal kilometer för att känna av det andra bränslet. Volvoverkstäder uppmanar kunder att ofta byta till bensin eftersom motorn då påstås må bättre.

Henrik Borgström kör med en sju år gammal Volvo V50 Etanol, och är helnöjd.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."