Ett konkurrenskraftigt Finland?

av Carl Haglund Forum 2014-06, sida 21, 19.06.2014

ET KONKUMEenNSs<rattigt Finland”

CARL HAGLUND X I många europeiska länder växer ekonomin. Irland, Portugal och Spanien har lämnat stödprogrammen, Det finns många positiva ekonomiska tecken, För Finlands del är det dock uppenbart att det krävs fortsatta insat ser för att vända vår skuta in på rätt kurs, Framför allt borde vi diskutera vår konkurrenskraft.

Tinternationella mätningar som jämför länders konkurrenskraft har Finland av hävd klarat sig väl, I maj visade dock det schweiziska IMD -institutets mätning att vilandar på plats 18 i en global jämförelse.

Placeringen kan spontant förefalla som god, men samtidigt bör vi notera att vi framför oss i resultaten hittar Tyskland, Schweiz, Sverige, Norge, Danmark med flera,

I relation till länder vi normalt jämför oss själva med ligger vi alltså på efterkälken. Självfallet finns dock inga objektiva eller ”riktiga” mätare på konkurrenskraft.

Tidigare I år publicerade OECD en intressant studie gällande Finland och konkurrenskraften där man bland annat fäster uppmärksamhet vid vår låga sysselsättningsgrad och landets pensionsålder.

Frågorna har fått stor vikt i de reformer som regeringen som bäst genomför. OECD efterlyser också bland annat kommunfusioner för att göra den offentliga sektorn mera effektiv.

En central utmaning för Finland är nämligen faktumet att vi upprätthåller en för stor offentlig sektor i förhållande till den privata. Ännu år 2008 var den offentliga sektorns andel av vår bruttonationalprodukt drygt 47 procent.

År 2009 rasade BNP rejält, och Finland har inte ännu heller återhämtat sig. Trots en hel delinbesparingar har den offentliga sektorn som helhet inte krympt under de magra åren. Slutresultatet är att det offentliga idag står för cirka 57 procent av BNP. På sikt är det ohållbart att nästan sextio procent av Finlands sammantagna ekonomiska aktivitet utgörs av den offentliga sektorn.

Då återstår två alternativ: antigen en växande privat sektor som gror igen det gap som uppstått, eller också

Skribenten Carl Haglund är ekonomie magister och medlamn av statsrådet.

omfattande anpassningsåtgärder inom stat och kommun. För de flesta är det förstnämnda alternativet attraktivare, Det senare är betydligt besvärligare då ennedmontering av uppnådda förmåner i form av välfärd stöter på hårt motstånd.

Vi måste göra allt vi kan för stöda företagens förutsättningar att växa och göra goda resultat. Samtidigt borde vi fästa uppmärksamhet vid förädlingsvärden och produktivitet. Det var just här Finland med Nokia som lokomotiv klarade sig otroligt väl i många år.

Idag har vi en del sektorer som uppmäter motsvarande siffror, Nu tänker jag främst på energiklustret i Vasaregionen som trots lågkonjunkturen gjort väl ifrån sig under de senaste åren.

Nämnvärda ljusglimtar är också Metsä Groups planerade miljardinvestering i Äänekoski. Den vittnar om att åtgärderna som gjorts för att höja konkurrenskraften genom bland annat sänkt samfundsbeskattning skördar frukt.

Också den rätt modesta löneuppgörelsen från augusti ifjol inger hopp för framtiden. Lönekostnaderna kom nämligen under de goda åren att skena iväg på ett sätt som inte var hållbart i relation till vår verkliga ekonomiska prestationsförmåga.

Då man granskar den privata sektorn är det bra att understryka att det är företagen, inte vi politiker som skapar arbetsplatser, Beslutsfattarnas uppgift är att skapa de goda förutsättningarna,

Den här tematiken borde bli central inför riksdagsvalet nästa vår. Under hösten och vintern ämnar jag åka ut på en omfattande företagsgrunda för att diskutera vad våra entreprenörer och vårt näringslivsfolk vill att vi politiker gör för att stöda en gynnsam utveckling. En utveckling som förhoppningsvis i framtiden för Finland tillbaka närmare toppen i konkurrenskraft.

Dylika jämförelsers verklighetsförankring mäts sedan i realekonomisk utveckling, Nu gäller det att fokusera på att skapa tillväxt. Välfärden måste skapas innan den kan fördelas. m

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NF 52018