Ett offer för föränderliga tider

av Leif Bergström Forum 2012-02, sida 24-25, 23.02.2012

EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 2012

VÄRLDEN: USA

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 2012

IH Konkurs. Under de goda åren var en ”Kodak-stund? varje glatt minne som var värt att spara visuellt. I dag har Kodak blivit symbolen för något trött och orörligt som inte hängt med i de nya teknologiska svängarna.

LEIF BERGSTRÖM IH NEW YORK X EASTMAN KODAK stod länge som förebild för teknisk innovation och effektiv marknadsföring. Nu är den forna giganten satt i konkurs. För mer äntio år sedan började företaget trappaned produktionen av celluloidfilm och analoga kameror. I februari förklarade Kodak att man slutar tillverka digitala kameror, videokameror och fotoramar. Kodak ses fortfarande som en klart lysande symbol - men nu som ett av de främsta offren för den nya, digitala ekonomin.

Företagets grundare GEORGE EASTMAN gjorde amatörfotografering ekonomiskt överkomlig när han 1888 började sälja den första bärbara Kodak-kameran med reklamtexten: ”Du trycker på knappen, vi gör resten”. Därmed lades också grunden för en hel kringindustri, med fotoalbums och ramar. Med början 1951 populariserade företaget också filmkameran för familjebruk.

Företaget hade också framgång med produkter för professionella fotografer. 1935 lanserades diafilmen Kodachrome, som PAUL SIMON sjöng ”får dig att tro att hela världen är en solig dag”. Även när konkurrenter som FuJi gick ut med liknande men billigare produkter vägrade många fotografer att placera rullar som inte kom från Kodak i sina kameror. Och när det sista labbet förra året slutade framkalla Kodachrome, ledde det till en vallfärd entusiaster från hela världen till Kansat kom alla med sina sista rullar.

Få företag har väckt så starka känslo! vunnit så trogna kunder som Kodak gj de med sina gula filmförpackningar. Före- taget tycktes alltid ha kapacitet att komm med innovationer. De idiotsäkra Instamatickamerorna, nya lika idiotsäkra filmpatroner. Kodak var också först med att utveckla en digital kamera. Det skedde redan 1975, upplösningen var bara 0,01 megapixel och därmed tycktes den analoga fotografin för alltid slå den digitala för kvalitetsfotografer.

I efterhand är det lätt att se att teknologin utvecklades snabbt. Och ledningen för Kodak höll fast vid den lönsamma filmteknologin alltför länge. Som mest hade Kodak 145 000 anställda 1988. Aktien var listad p s3Q171S JO10I 44 WH UNUS awWOJYDSEPOM

New York-börsen och var en av de 30 aktierna i prestigefyllda Dow Jones Industriindex.

2010 hade arbetsstyrkan fallit till 18 000. När företaget i januari förklarade att man skulle avveckla tillverkningen av digitala kameror förklarade ledningen att det skulle leda tillytterligare nedskärningar. Kvariverksamheten finns kopieringsmaskiner, fotopapper och 100 000 kommersiella fotoskrivare. Men företagets största tillgång i dag anses vara dess patentportfölj på 1 100 patent som företaget värderar till 2-2,6 miljarder dollar. I ett försök att överleva har Kodak stämt APpLE, RESEARCH IN MOTION och andra företag för patentbrott.

Kodaks ledning förklarar bestämt att konkursen inte innebär slutet, utan att företaget ska resa sig framgångsrikt. Om så blir fallet kommer det nya företaget att ha mycket få likheter med det George Eastman skapade 1881. Och analytiker på Wall Street är skeptiska. Flera ser Kodak som offer för den nya tekniken, liksom tidigare bokhandlarkedjan BORDERS och videouthyrningskedjan BLOCKBUSTERS.

Under de goda åren var en ”Kodak-stund” varje glatt minne som var värt att visuellt spara för eftervärlden. I dag har Kodak blivit symbolen för något trött och orörligt som inte hänger medi de nya teknologiska svängarna. När nystartade JOYENT nyligen tog upp kampen med AMAZON i cloud-computing, förklarade dess vd att jätten ”Amazon är ett Kodak i molnet”.

I samband med FAcEBOOKS planer på en börsintroduktion kommenterade en observatör att invändningarna mot det sociala nät verkets utraderande av vad som tidigare varit högst privat kan sättas i ett historiskt perspektiv: President THEODORE ROOSEVELT förbjöd i början av 1900-talet användningen av Kodaks kameror i Washingtons parker av samma skäl. tf

Tekniska Föreningen = Driftingenjörsförbundet i Finland iFinland Banvaktsgatan 2 A, Banvaktsgatan 2 A 00520 Helsingfors tfn: (09) 476 778, e-post: kanslitfif. 00520 Helsingfor tfn:(09) 476 7717. e-post: kansliadiff. Åbolan lör3.3: — DIFF Åbo-avdelningens årsmöte med efterföljande årsfes lör 24.3: Barnens kemidag i Åbo

Huvudstadsregione ons 29.2: Paneldiskussion om ingenjörsutbildningen iFinlan lör3.3: — Examensfest 201 mås5.3: Pjäsen Remontmed rundtur på nyrenoverade Svenska Teater mån 5.3: Symposiet’Energi, Miljö och Samhälle i Norden tor8.3: — Tankar om tidsanda med Gillis Herlit tor15.3: Samlevnad på sommarstället - avtal och överenskommelse ons 21.3: Revyn Vava deja s tor22.3: Tunteetja palkitseminen/Känslor och belöning (i samarbete med TEK mån 26.3: Guidad rundtur på Nationaloperan och operan Pelléas och Mélisand ons 28.3: Kristina från Duvernåla - FULLBOKA tis17.4: TFiF:s årsmöt tis17.4: DIFF:s årsmöt Österbotte tor8.3: — Gubbrockarna på Vasa stadsteate freg.3: DIFF Österbotten årsmöte med efterföljande midda sön 25.3: En eftermiddag med bad och pizza iTropiclandi fre 30.3: Rampfeber på Wasa teater

Ytterligare information i Gula Bladet och på www.tekniska.fi

NIOR ——ckonomföreningen—

Ekonomföreningen Niord r.f. Banvaktsgatan 2, 00520 Helsingfors

Cati Lilja, o201 299 275

Läs om programmen i Niordbladet oc på www.niord.fi.

29.2 Utställning: Carl Larsso 33 Familj: Sea Lif 5.3 UPM - en mångsidig energiexper 22.3 SEFE: Projektutbildnin 27.3 Teater: Va va det jag sa 29.3 Seminarium: Kulturer kollidera 12.4 Föreställning: De tio budorde 19.4 Föreställning: Sound of Mar 27.4 Kristina från Duvemål 16.10 Kristina från Duvemåla

Program i Vas 8.3 Teater: Gubbrockarn 253 Familj: Tropiclandi 30.3 Teater: Rampfeber Onnomhinasiderörsangen tt,

Ekonomiekandidatföreningen

Kontaktperson: Anders Nordlund, tfn 040-1949 492 e-post: arnordlund&gmail.com, www.ekonkand.fi

Baraviföreningen rf Kontaktperson: Torvald Lindberg, tfn: 040-902 2946 e-post: torvald.lindbergvink.fi

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."