Ett ungt IT-land går vidare

av Fredrik Nars Forum 1998-02, sida 14-16, 26.02.1998

Fredrik Nars

IT I FINLAND ÄR MERA ÄN ENDAST NOKIA. ETT STORT SPEKTRUM AV IT-PRODUKTER PRODUCERASI FINLAND, MEN PÅ MJUKVARUSIDAN HAR DE STORA FRAMGÅNGARNA UTEBLIVIT.

Ett ungt IT-land går vidar en informationsteknologiska branschen är ung i Finland och har vuxit fram först under 90-talet. Enligt Pauli Heikkilä chef för informationsteknologi vid Teknologiska utvecklingscentralen Tekes, har finländska företag snabbt anammat de tre stora ITtrenderna: digitalisering, globalisering och nätverkssamarbete. IT-produkterna - som kan vara allt från en del av datorprogram till en mobiltelefon eller dator - produceras och säljs på globala marknader, innehåller och behandlar digital programkod och produceras ofta genom nätverkssamarbete. Det innebär att produktionen ofta sker på många olika ställen. ”Många IT-produkter har åkt flera gånger runt jorden under sin produktionsprocess. Det visar att kvali tetsmedvetenhet, kunnande och kostnadseffektivitet är viktigare än transportkostnaderna”, säger Heikkilä.

IT-producenter i Finland

Inom Finlands gränser kan man nästan producera en dator från kisel till färdig produkt: Okmetic i Esbo producerar kiselskivan, Micronas specialkretsar, Åspocomp kretskort, Elcoteq i Lojo eller Kyrel i Kyrofors sätter ihop komponenterna på kretskorten och sedan görs färdiga datorer av t.ex. Fujitsu ICL i Esbo, Mikrolog i Esbo, Acer i Villmanstrand, Dacco i Åbo eller Pohjanmaan Mikro i Kempele. Och så har vi naturligtvis Nokia som bygger mobilteleprodukter som kan jämställas med datortillverkning. Det som inte produceras i Finland är de flesta andra standardkomponenter och mikropro Finlands 30 största IT-bola -96 -95 Företa 1 Nokia 2-2 Telecom Finland 3 4 Helsingfors Telefon 4 7 TT Tieto 5 5 ICL Data Finland 6 3 Fujitsu ICL Computers " 7 & IBM 8 9 Hewlett-Packard 9 12 Siemens Oy 10.13 KT-Tietoksks inuv.Novo Cr 11 10 Aspo 12.11 Canon 13 14 Elcoteq Network 14 8 LM Ericsson 15 18 Tellabs 16 15. Computer 2000 Fini. 17.7 Kyrel 18 27 Radiolinja 19.18 Philips Öv Ab 20 21 Scribona Suomi 21-19 Compaq Computer 22 17 Digital 23 23 Tammerfors tfn.and.lag 24 22 WM-data Faci 2 25 20 Teleste 26 29 Microdata 27-25 Instru Data 28 28 Siemens Nixdorf 20 - — PC-Superstore 30 26 Benefon

I Uppskattning, ? 9 månader

Oms. 199 39 321 Mm 6421 Mmk 2206 Mmk 2.055 Mmk 1884 Mmk 1730 Mmk 1512 Mmk 1318 Mmk 1148 Mmk 1141 Mirak 1110 Mmk 1079 Mk 388 Mmk 949 Mmk 925 Mmk 860 Mmk 826 Mmk 606 Mmk 591 Mmk 530 Mmk 514 Mmk 509 Mmk 418 Mmk 343 Mmk 331 Mmk 316 Mmk 296 Mmk 293 Mmk 286 Mmk 284 Mmk

För. +790 +1346 +138 +794 44 4314 +2240 +234 +4090 45 +206 4314 -144 +659 +280 -28940 +1337 -2h +27h0 ox -134 +1196 -9h 2240 +37’h +1746 +260 4320 -6X

Anst. 1996 31766 7362 3736 3577 1760 700 71 288 788 938 1512 534 1888 989 500 136 490 194 205 118 34 298 704 150 566 30 107 327 19 283

För. -190 +1690 00 +10186 +8 +94 +9N +4K +1180 +12940 +13X +14X + +5420 +5190 279 +75940 +70 -4K +64 -3K +3h +5690 1390 +2046 14 +2240 +5190 +94

Huvudsaklig

IT-verksamhet Telekomproducent Teletrafiktjänster Teletrafiktjänster

Datatjänster

Datatjänster

Datorproducent

Säljer ADB-produkter + tjänster Säljer ADB-produkter + tjänster Telekomprod., komponenter Datatjänster

Produktion av elektronikkomponeter Säljer ADB + kontorsprodukter Prod. av elektronikkomponeter Telekomproducent Telekomproducent ADB-grossist

Prod. av elektronikkomponeter Teletrafiktjänster Elektronikgrossist ADB-grossist

Säljer och marknadsför datorer Säljer ADB-produkter + tjänster Teletrafiktjänster Återförsäljare av hårdvara Telekomproducent

Importör av teletrafikverktyg ADB-grossist

Säljer hård- och mjukvara + datat. Dataåterförsäljare Telekomproducent

Använda källor: 500 suurinta, Tietoviikko, bolagens årsberättelser

Begreppet ”Finlands största ITbolag är svävande eftersom många av de stora är i ulländsk ägo, t.ex. ICL Personal Systems, ICL Data, IBM och Hewlett-Packard. Men eftersom majoriteten av de anställda vid dessa bolag år finländska, tjänsterna samt produkterna produceras bär och skatterna betalas i Finland rankas de som finländska.

FORUM NR 2/9 cessorer. I Finland finns det gott om elektronikhopsättningsindustri, men egentlig komponentindustri finns det begränsat.

Ute i stora världen verkar det som om den konsolidering av datorproducenter som det talats om i flera år nu skulle komma igång och startskottet gick med amerikanska datorproducenten Compaq som köpte Digital. Jargongen är densamma som i finansbranschen: de stora blir större och de medelstora hamnar i kläm. Små datormärken - som t.ex. finländska Osborne (görs av Mikrolog) och PoMi (görs av Pohjanmaan Mikro) - klarar sig eftersom de kan vara flexibla i sina inköp av komponenter och sin produktion (s.k. Billto-Order). Dessutom kan de dra nytta av att de geografiskt befinner sig nära sina kunder.

Finländare Internet-galna?

Vi finländare har klassificerats som ITlandet nummer ett i världen. Det beror på att Finland befinner sig på toppen i världsstatistiken i Internetanvändare per capita. Ryktet som ITland har dock fått orimliga proportioner: t.ex. påstår MIT-professorn Nicolas Negroponte i en intervju i tidskriften Information Stra tegy’ 1/98 att hela 60 procent av finländarna använder Internet. Sanningen ligger under 15 procent, eller 600 000 finländare. Tillväxten på Ioternetanvändare fortsätter dock starkt och nätet breder ut sig. Caj Södergård, forskningsprofessor vid Statens tekniska forskningscentral VIT, säger: ”Jag tror att vi i framtiden kommer att ha Internet på många ställen i våra hen: i tv:n, datorn, kylskåpet…

Användningen av Internet förenklas av programspråket Java, utvecklat av det amerikanska dataföretaget Sun Microsystems. Java är en teknik att sätta upp program i Internet, som vilken användare som helst kan använda, oberoende av hur användarens dator ser ut. ”Många påstår att Internetteknologin nu är färdig, men innehållet fattas. Det är skräpprat Teknologin och innehållet är i ständig växelverkan”, säger Heikkilä på Tekes.

Handeln på Internet tros växa kraftigt under det kommande året. Det finns en tröghet i kommersen på Internet eftersom den psykologiska tröskeln för att uppge sina uppgifter är hög. T.ex. tillåter inte Kreditlaget i Finland att man uppger sitt VISA-kreditkortsnummer över nätet. Men kon sumenten borde kunna sluta oroa sig för säkerhetsrisken sent denna vår då Mastercards och VISA Internationals SET (Secure Electronic Transaction)-system skall vara färdigt för lansering - efter många uppskjutningar i tidtabellen. Då handeln kommer igång blir Internet inte bara världens största bibliotek, utan också världens största handelsplats.

Det heta ordet 1997 var nätverksdatorn - d.v.s. billiga datorer utan hårdskiva som endast fungerar uppkopplade till nät - som skulle ta över efter de dyra PC:na. Efter en första hype är nu dess framtid inte helt självskriven. Heikkilä på Tekes säger att det är som med många nya teknologier: då de först lanseras kastas det fram hisnande tillväxtprognoser, som vanligtvis Överträffas i början. I en kritisk utjämningsfas vinner eller försvinner de. Vinner de så överträffar de de ursprungliga prognoserna - förlorar de så återfinns de bland teknologiernas begravningsplats tillsammans med beta-videobandspelaren och andra mackapärer som inte fått en marknad. Förändringen övervärderas på kort sikt och undervärderas på lång sikt. Nätverksdatorn befinner sig nu i den kritiska utjämningsfasen. Själv tror Heikkilä på nät Mikro Mikko tog tätplatsen bland datorer i Finland

Förn året köpte finlänska företag och privatpersoner 17 procent flera datorer än året innan, enligt konsultbolaget Market-Visio. Totalt såldes 369 000 datorer för ett totalvärde av 3,9 mrd mk. De fem största märkena stod för över hälf ten av försäljpingen.

Det i Esbo producerade dator Det mest sålda datormärket i Finland 1997: Fujitsus Mikro Mikko Ergo Pro. Den produceras i Kilo, Esbo.

FORUM NR 2/9 märket Mikro Mikko puffade undan Big Blue, IBM, från tätpositionen som Finlands mest sålda datormärke. Senast Mikro Mikko var etta var 1994. Ungefär en femtedel av alla i Finland sålda datorer köps av hushåll. Hemmarknaden kännetecknas a växten förra året förklaras av datorköp från stora bolag och den off entliga sektorn”.

Market-Visio tror att PC-marknaden under 1998 kommer att växa med 18 procent. & F bladtunna marginaler och många märken, bl.a. Compaq, Digital och AST har meddelat att de drar sig tillbaka och koncentrerar sig på den mera lönsamma företagsmarknaden.

Försäljning av antal datorer i Finland 199 Övriga: 56 150 1+22 90) 99 754

MIKRO MIKKO STÖRST

Totalt 369 000 datorer [+17 90)

Mikro Mikko (FujitsuACL):

Finländska Osborne, som | Toshiba: a agg) produceras av Mikrolog, in- | 9452(4596) tog en sjätteplats, främst tack ot H vare att bolaget specialiserat sig på att leverera PC:n till skolor. Mika Ollikainen, ITanalytiker på Market-Visio säger: ”Största delen av till PoMi IBM: 51 258 (+2 90) 13203 (10 0) Hewlett-Packard: AST: 13 468 1-7 Yo) isl : 23.351 (+34 20)

Digital: 17 232 -B 96) 18 500 (+13 94] — kata Market-VismTetovixta

I de 369 000 sålda datorerna är inberäknad bordsdatorer, bärbara datorer och pe-servrar. 115) [16 verksdatorn som koncept, men så att den antagligen inte förverkligas i sitt ursprungliga koncept. Intressant nog leder ofta nya teknologier eller IT-produkter till att gamla blomstrar upp. Nätverksdatorn har fått sin storebror, PC:n, att känna sig hotad. En PC har under de senaste åren kostat kring 10 000 mk. Nu säljs datorer under 5 000 mk. Det kommer att bredda PC-marknaden, eftersom den inte längre är den dyraste maskinen i hemmet utan en konsumentprodukt som allt fler hem har råd till. ”Men samtidigt måste man komma ihåg att konsumenten hela tiden får mera kapacitet för sina pengar och att det alltid kommer att finnas kunder som är villiga att betala för högre prestanda”, säger en försäljare i databranschen. Resutatet blir då en mera heterogen datormarknad.

Internet blir snabbare

Förkortningen på internets mest använda grafiska användning www tolkas dock bland många fortfarande som “world wide wait’.Långsamma överföringshastigheter p.g.a. det hela tiden ökande användarantalet börjar göra nätet mindre attraktivt. Internetlinjerna är visserligen mycket snabba på vissa ställen men ofta är den sista hundra metern telefontråd långsam. ”Det är ingen idé att kunna överföra data i nätverken med en hastighet som motsvarar att hälla vatten ur ett ämbar då den endast kan emottas med en hastighet som motsvarar en pipetts”, påpekar Heikkilä. Detta skall åtgärdes genom att basnätverken, som bl.a. förbinder telefonväxlar, görs heloptiska och att nya mottagningtekniker införs. E i “Finländska IFbotag bar bar snabbt anammat trenderna inom branschen med globalisering, digitalisering och nätverkssamarbete”, säger Pauli Heikkilä på Tekes.

sådan är xDSL, en grupp tekniker som - grovt förenklat - snabbar upp de befintliga koppartrådarna mellan telestationer och husen.

ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) är den xDSILteknik som är mest kostnadseffektiv. Priserna ligger fortfarande på en hög nivå (operatören Clinet berättar 1.ex. att initialkostnaden är ca 20 000 mk varefter man betalar i snitt 1500 mk per månad), men väntas komma ner till lägre nivåer om några år. En ADSL-linje ger i snitt 2,5 megabit per sekund-linje till användaren, vilket möjHggör rörlig bild per Internet och Video-On-Demand. Från användaren är hastigheten lite långsammare, ca 1 megabit per sekund (därav namnet asymmetrisk linje), men det beräknas vara rätt sällan som ett hushåll sänder rörlig bild. Clinet har idag ett par hundra företagskunder med ADSL.

Mjukvaruindustri

På mjukvarusidan är de finländska dataprogrammerarna kunniga, men de internationella framgångarna har låtit vänta på sig. På seminariet Tietoteknikka ‘97 i november jämförde datatjänstföretaget Novo Groups VD

Jorma Kielenneva Finlands mjukvaruindustri med en begåvad idrottsman som klarar sig utmärkt i de finländska mästerskapen, men då han skall ut på de internationella arenorna misslyckas han gång på gång. Värdet av exporten av mjukvara understiger en mrd mk, men mjukvara i form av integrerade system - d.v.s. sådana som oskiljaktigt hör till en proctukt, t.ex. en mobiltelefon - har ingen räknat värdet på.

Våra mjukvarubolag, t.ex. TT Tieto och Novo Group, gör visserligen fullt lukrativa affärer då alla datorer skall programmeras om inför Finlands EMU-medlemskap och år 2000, men de internationella framgångarna har uteblivit. En ljusglimt är DataFellows, som producerat ett virusbekämpningsprogram som används av ca tre miljoner människor öve hela världen. Bolaget fick exportpriset i år (se s. 10). På tjänstesidan har Finlands telebolag ett gott rykte som ITföregångare,och t.ex. Telecom Finland satsar hårt på forskning och utveckling. Det råder en kronisk brist på utbildade ITingenjörer i Finland och bolagen i branschen får kämpa hårt för att hitta de bästa. Kvoterna på skolningslinjer har kraftigt ökats och på kort sikt kan man knappast göra mer. Man bör dock komma ihåg att efterfrågan på ITingenjörer till stor del är beroende av ett bolags framgång - vad händer om dess tillväxt stagnerar eller upplever en svacka? - och den stora dataprogrammeringsaktiviteten kring eurons införande och 2000-problemet. Den unga ITnationen Finland borde inte låta unga IT-ingenjörer bli färdiga till arbetslöshetskassan på 2000-talet. & Fredrik Nars

HANKEN

Svenska handelshögskola för kortare eller längr kuteras. Närmare information tel: 431 33 537 Ekonomforums tjänster:

Svenska handelshögskolans rekryteringstj erbjuder energiska, ivriga och kunskapstörstiga praktikanter

EKONOMFORUM

Rekryteringsservice vid

Svenska handelshögskolan

REKRYTERA DUKTIGA PRAKTIKANTER Är ditt företag i behov av förstärkning till sommaren st Ekonomforu praktikperioder under sommarmå naderna eller under terminerna. Den obligatoriska praktikperioden för en hankeit är 18 veckor.

Praktikanterna vi förmedlar befinner sig i mitten/slutskedet av sina studier. För att praktikperioden skall ge maximalt mervärde både för företaget och praktikanten hoppas vi att arbetsuppgifterna är självständiga och anknyter till ekonomieutbildningen. Delfinansiering av praktikantens lön kan dis praktikkoordinator: rina.erlund&shh.f « förmedling av praktikante + rekrytering: fast anställning, deltidsarbeten, sommarjobb, projektarbete « företagspresentatione « företagsbesö + pro gradu -förmedlin « andra skräddarsydda tjänster

Kontaktuppgifter planerare: corinna.forsskahlashh.fi tel:431 33 541 / 050- 564 3771 sekreterare:nina.wackströmeshh.fi tel: 431 33 539