EU måste förankras
av Peter Ehrström Forum 1998-10, sida 49, 22.10.1998
klassig flotta, som är skräddarsydd för den här trafiken. Samtidigt har prisnivån hållits väldigt låg. Jag tror inte det finns någon plats i världen där man har så låga priser och så hög standard som i det här trafikområdet. Det gör det ointressant för någon att komma in. Skall man komma hit skall man bygga fartyg som kostar ca en miljard. Att komma in med gammalt tonnage uppfattas inte så positivt av kunderna, såvida vi sköter vårservice bra och hanterar vår verksamhet på ett riktigt sätt ”I trafiken mellan Finland och Estfand är situationen annorlunda. Där har man kostnader som ligger avsevärt under finländska rederiers. Personalkostnaderna i Estland är bara 20 procent av motsvarande finska och svenska. Det betyder att våra möjligheter att konkurrera med estniskt tonnage är obefintliga på kostnadssidan”
Hur utvecklas trafiken på era linjer ”Trafiken mellan Finland och Sverige är tämligen statisk, kring 11-12 miljoner, medan den mellan Finland och Estland har haft en oerhört stark utvecklingskurva, jag skulle säga explosiv utvecklingskurva. Det betyder att stora delar av volymen har genererats av estniska rederier. Det är i det perspektivet vi ser på diskussionerna om ett nytt finländskt sjöfartspolitiskt program, som skulle följa EU:s riktlinjer för shipping, där syftet är att skapa konkurrenskraft hos europeiska rederier i förhållande till ickeeuropeiskt tonnage. Frågeställningen har ju inte utvecklats i en positiv riktning, men det är något som jag ser fram emot att sker både här och i Sverige ”Ahos regering gjorde ett fantastiskt arbete vid förhandlingarna om EU-anslutningen. De tillförsäkrade både Finlands export- och reseindustri möjligheten att vara konkurrenskraftiga på den europeiska marknaden genom att man via Ålandsundantaget kunde bibehålla fraktkostnaderna,trafikintensiteten,standarden och även resekostnaderna för passagerarna på nuvarande nivå. Det är ett livsvillkor för Finlands del. Jag kan inte förstå att Finland skulle kunna hävda sig ute på den europeiska marknaden utan de förutsättningar som den skattefria försäljningen innebär. Jag tycker att den dåvarande regeringen är värd allt beröm för sin framsynthet vid förhandlingarna om EU-ansslutningen”.4
FORUM NR 10/9 ’ nda sedan starten har EU lidit av ett s.k. democratic deficit, ett demokratiunderskott. Kritiken ha varit starkast i unionens nya, nordöstra delar, d.v.s. i Finland och Sverige. I senaste Eurobarometer, som Europeiska kommissionen presenterade i september, har dock förankringen av Europa-samarbetet nått en närapå kritiskt låg nivå. Endast 36 procent av finländarna och 32 procent av svenskarna tycker att EU är ”en bra sak". Medeltalet i hela EU är 51 procent.
Med sådana understödssiffror är det verkligen skäl för europolitikerna att or0a sig. Frågan är: Hur lågt kan understödet sjunka innan hela EU:s legitimitet är i fara?
Endast 27 procent av finländarna är nöjda med demokratin inom EU. I Sverige noteras katastrofalt låga 18 procent. Medeltalet för EU är 35 procent.
Visserligen har väl problemet noterats och diskuterats under Europeiska rådets möten, men det behövs onekligen en ordentlig viljeansträngning för att genomföra förändringar i systemet Att Europeiska kommissionen frivilligt skulle ge ifrån sig makt och inflytande är knappast troligt, varför initiativet måste komma från politikerna. EU-parlamentarikerna ställer krav, men så länge parlamentet är tandlöst är resultaten magra.
Samtidigt gäller det att minnas att en orsak till demokratiunderskottet är den värld EU fungerar i. Vi har en europeisk union, men vi har ingen unionsstat. Så finge samarbetet är konfederativt till sin struktur, inte federativt, är det också statsmakternas politiska representanter (och tjänstemän) som innehar makten. EU är ett (löst) statsförbund, inte en förbundsstat.
Ett demokratiskt EU behöver ett starkare Europaparlament. Ett parlament med muskler torde samtidigt innebära att dess sammansättning ändras i positiv riktning i takt med att fler tunga poli tiker intresserar sig för kandidatur och färre extremister och föredettingar, på jakt efter en behaglig reträttpost, väljs in.
Tillsvidare konkurrerar Europaparlamentet inte direkt med de nationella parlamenten om makten, men i framtiden kan nationella parlamentet degraderas till rollen som regionala parla . EU måste förankra ment eller rådsförsamlingar, Det beror mycket på valet av politisk modell; konfederation eller federation?
Kritiken mot EU:s demokratiska brister är störst bland dem som motsätter sig ett fördjupat EU, trots att det ena i förlängningen stärker det andra. Om demokratin inom EU stärks sker det på nationalstaternas bekostnad (men förhoppningsvis främst ”Det på euroförvaltningens bekostnad). Mycket beror också på vilken typ av satsningar som prioriteras;bredd eller djup. Verklig fördjupning kan knappast förenas med ett större EU och vice versa.
På kortare sikt handlar det dock främst om att förankra EU-samarbetethos medlemsstaternas befolkningar. Fortsätter den negativa trenden riskerar EU att förlora sin legitimitet. I så fall bedrivs samarbetet i opposition till folkviljan, vilket inte bara är olyckligt utan direkt farligt för samhällsfreden.
Dit har vi inte nått ännu och nå demokratiska underskottet måste åtgärdas.
Punkt. förhoppningsvis aldrig. Men det är dags b att verkligen utreda bur unionen skall utformas härefter. Det demokratiska underskottet måste åtgärdas. Punkt.
Europas väg är samarbetets väg. En av grundtankarna med europeiskt övernationellt samarbete var från början att minimera, ja helst avskaffa, risken för framtida krig. Att de forna antagonisterna Tyskland, Frankrike och Storbritannien i över 50 år haft en fredlig och konstruktiv samverkan och att risken för krig dem emellan inte längre räknas som relevant är Europasamarbetets största och mest entydiga framgång. 9 Peter Ehrströ d 8191 & = VV