EU-pengarnas olika adresser
av Emily von Sydow Forum 1995-04, sida 10, 23.03.1995
EU-pengarnas olika adresser
Det är känt att danskarna är skickliga handelsmän. Hittills har de dock varit alltför skickliga i EU:s ögon. Danskarna har cashat in mångfalt mer i form av företagsorder från EU:s olika fonder, än vad deras eget rika land bidrar med. Detta har skurit sig i EU-kommissionens ögon.
et finns sålunda mycket at lära av vilken typ av projek som danskarna lagt beslag på. En konsultbyrå i Danmark, PLS Consult, har specialiserat sig på att sälja expertis från den offentliga sektorn i Danmark till Central- och Östeuropa. De har åtagit sig att för Bulgariens räkning planera och koordinera donationer som bulgarerna har fått från utlandet. PES har anlitats som rådgivare för ett turistprojekt i Polen, till exempel.
Fonder guldgruvor?
De stora fonderna som danskarna har grävt ner sig i har bl.a. varit Phareoch Tacis-fonderna som täcker biståndet till Central- och Östeuropa, repsektive till de forna Sovjetrepublikerna, En tumregel för bistånd inom EU är att minst 40 procent av de rika ländernas bidrag vänder tillbaka i form av företagsorder.
Den förre finanskommissionären, Henning Christophersen. använde det argumentet som lockmedel, när han skulle övertala de rika nettobidragsgivarna — främst Tyskland — om det förnuftiga i att punga ut med 30 miljarder ecu under femårsperioden 1992-97. Det s.k. Delors II-paketet innefattade strukturfonder och
Emily von Sydo 1 utjämningsfonder. som skall gå till de fyra fattiga länderna, Spanien, Portugal, Grekland och Irland, för att de skall komma ikapp EU med hjälp av förbättrad infrastruktur m.m.
I fråga om Phare och Tacis är procentsatsen troligen mycket högre. Programmen finansierar i hög grad feta konsultarvoden för de stora konsultfirmorna. och programmens direkta framgång är i så motto svårmätbar. En sak är dock alldeles klar: det finns stora pengar att hämta. För 1995 har man anslagit 500 miljoner ecu till Tacis-programmet och drygt I mrd ecu till Phare.
Nisch finns för finländskt östkunnande
Det tycks mig som om finländska företag med sin stora Rysslandskunskap och sina nära band med framför allt Estland borde ligga väl till att ävla med danskarna på detta område.
Det har redan manifesterats i Finands deltagande 1 den europeiska utvecklingsbanken, EBRD. 1,25 procent av kapitalet på 10 miljarder ecu kommer från Finland, men sex procent av värdet på de projekt som emanerar från EBRD kommer finländska företag till godo. Dessutom är nästan åtta procent av personalen finändsk, enligt Leif Fagernäs, avdelningschef vid UM.
Tjetjenien “dyrt” för Ryssland…
Om någon månad skall utrikesministrarna diskutera hur man skall specificera Tacis-programmet för nästa femårsperiod. Kommissionen föreslår en brasklapp. som säger att om inte Ryssland sköter sina mänskliga rättigheter. kommer betalningarna att frysa inne.
Protesterna mot ryssarnas agerande i Tjetjenien har stundtals vari mycket beska från bland annat Belgien, som har menat att man måste ge en politisk signal. Andra medlemsländer, som t.ex. Finland och Sverige, menar att det är endast genom intensivt samarbete som ryssarna kan hamna på rätt sida i fråga om demokrati och mänskliga rättigheter.
Gränsaktiviteter och miljöhänsyn
Finland har inte heller fört fram synpunkter på en MR-klausul. Däremot har man aktivt agerat för att Tacis-fonderna mer skall användas till investeringsstöd, vilket nu inte är fallet. Dessutom skall de användas för gränsöverskridande aktiviteter. Finland vill t.ex. ha stöd för gränsstationerna längs den finsk-ryska gränsen, Den tredje faktorn är miljöhänSVA.
EU kräver också att projekten ges en större miljöbetoning för att de skall finansieras. Detta är specifikationer som gagnar Finland och finländsk industri och expertis.
Östenergi i fokus
Under miljöflaggan faller också kärnkraftverken i Central- och Östeuropa, respektive forna Sovjetunionen. Säkerheten i dessa har varit — lindrigt sagt — eftersatt under de planekonomiska åren.
I Europaparlamentet förs en livlig debatt mellan kärnkraftsmotståndare och vanliga, odogmatiska rationalister, om hur kärnkraftssäkerheten skall upprätthållas — och inte minst finansieras — i Central- och Östeuropa. Kärnkraftsmotståndarna tycks mena att alternativet till atomenergi i dessa länder är vind- och vågkraft.
Kolkraftverk realistiska alternativ
I själva verket är förstås de koldioxidhaltiga kolkraftverken de realistiska alternativen. I centrum för debatten står ett lån från europeiska investeringsbanken för ombyggnad av reaktorn Mochovce i Slovakien, som är av Tjernobyl-typ.
Kärnkraftsmotståndarna menar att de har rätt att lägga sig i vilken typ avenergiförsörjning ett land har, vare sig det är medlem eller ej, vilket är magstarkt med tanke på att EU inte har någon i juridisk mening energipolitik — ens för sina medlemmar. Finland har också på kärnkraftsområdet en stor expertis, som borde lämpa sig för export österut, särskilt när kärnkraftsexperterna hemma får mindre att göra. 9