EuroExpress tar sikte på snabba sjötransporter
av Janne Salonen Forum 1992-08, sida 22-23, 27.05.1992
Taggar: Teman: sjötransport
EuroExpress tar sikte på snabba sjötransporte nabba sjötransporter är en de av Kverner Masa-Yards ut vecklingsarbete, och ingår finländska Varv 2000-projektet, som är ett samarbetsprojekt mellan Kverner Masa-Yards, Finnyards och metallindustrins centralförbund MET — med MET som projektledare.
22
Text: Janne Salonen
Projektet igångsattes efter Wärtsilä Marines konkurs, då det blev viktigt att säkra att skeppsbyggnads-knowhow och hela industrin skulle fortsätta att utvecklas i vårt land. TEKES kom med som finansiär, till ca 60 procent.
Inom Varv 2000 finns fyra underprojekt:
Q utrustningsinriktad varvstekni 0 EuroExpress (snabba sjötrans porter 0 vintersjöfart (även med snabbgå ende fartyg Ö framtida produkter
Hittills har fartyg för snabba transporter varit rätt små, ofta avsedda enbart för passagerartrafik över korta distanser, eller skytteltrafik.
Bättre leveranstäthet
Idén med EuroExpress är att studera huruvida det finns möjligheter till snabba transporter med stora fartyg över rätt långa distanser, där det förutom passagerare även kan fraktas betydande gods- och fordonsmängder, så att den finska industrins sjötransportavstånd till den europeiska marknaden kunde minskas från 2 dygn till I dygn, i avsikt att möta de växand Ån Euro Express-konceptet utgår från en monohull-konstruktion som för större fartyg fungerar väl även i höga hastigheter.
krav på leveranstäthet och -säkerhet som JOT-tänkandet har fört med sig. För tillfället har Finlands industri tack vare det dubbelt större transportavståndet jämfört med Sverige en växande konkurrensnackdel i förhållande till industrins huvudmarknad i Euro paMonohull
EuroExpress-konceptet utgår från en monohull-konstruktion, som för större fartyg fungerar rätt väl även i höga hastigheter: med den viktiga skillnaden till konventionella fartyg att Euro-Express är mycket långsmalt, vilket gör det mera lämpat för fart i höga hastigheter.
Inom EuroExpress-projektet har man studerat ett urval olika fartygsstorlekar från 100 meter till 300 meterlånga, med konfigurationer för passagerare och frakt eller för enbart frakt. Kverner Masa-Yards är mest intresserad av de större storlekarna, eftersom varvet är specialiserat på större fartygsenheter.
Gasturbin lockar
Eftersom maskineriet är en så stor komponent både inom investeringen och inom driften — på grund av det bränsle som används — är det av stor vikt att EuroExpress förses med ett ekonomiskt fördelaktigt maskineri: för tillfället Tutar uppfattningarna åt att gasturbindrift ger både lätthet 8/1992 FRU sparar utrymme och är relativt förmånligt till sina investeringskostnader. Motoreffekter i storleksordningen 60—90 MW är planerade för EuroExpress.
Det är också viktigt att åstadkomma lösningar som ger snabbhet både i lasthanteringen och i hamntider. eftersom det inte är någon idé att investea i ett snabbt fartyg och slösa den vunna tiden i långsam lasthantering och i långa hamntider.
Inom EuroExpress-projektet har bl.a. skogsindustrins produkter och fordonstransporter identifierats som potentiell frakt.
Dyrt projekt
Kverner Masa-Yards direktör för teknologienheten, Kai Levander säger att totala bygginvesteringen för ett EuroExpress-fartyg kan vara närmare det dubbla jämfört med normala fartyg.
— Finnjet visar att vi inom Kverner Masa-Yards har kunnandet att tekniskt klara av uppgiften med att bygga snabbgående fartyg. Ett problem med Finnjet var dock att det under vintern inte fanns tillräckligt med efterfrågan för att motivera höga hastigheter. Utvecklingen är ändå på väg åt att öka denna efterfrågan. på grund av att JOT-tänkandet får en allt större genomslagskraft inom industrin.
— Möjligen kan fartyg av denna typ vara i drift någon gång efter 1995: projektarbetet borde vara färdigt under
F RUN 8/199 1993, varefter byggtiden för ett fartyg av denna typ är ca 2 år.
Till Tyskland på 18 timmar
Den tillämpning som närmast har väckt intresse är sjörutten mellan Finland och Tyskland. där ett fartyg typ EuroExpress är avsett att erbjuda en likadan övernattsservice som i dag erbjuds mellan Sverige och Finland, och som börjar ses som allt mera nödvändig — 1 synnerhet som Tyskland och ontinenten blir allt viktigare för Finands industri. och det gäller att kunna erbjuda snabba, regelbundna och säkra leveranser för att vara konkurrensraftig på marknaden. EuroExpress-projektet inriktas på design av fartyg med 35 knops trafikhastighet, eftersom det därigenom vore möjligt att minska tiden för överfaren mellan Finland och Tyskland till 18 timmar, vilket i kombination med hamntiden skulle erbjuda möjligheten till en kontinuerlig 24-timmarsservice med två fartygsenheter.
Givetvis finns det även andra potentiella liknande rutter i Europa, t.ex. över Nordsjön till England, eller över Medelhavet mellan Europa och Afrika.
Finsk-tysk axel?
Vad trafiken mellan Finland och Tyskland beträffar. skulle en EuroExpress-investering vara en betydande
Y — EuroExpress kan vara i drift nån gång efter 1995, säger Kai Levander vid Kverner Masa-Yards.
risktagning för ett enskilt finskt rederi. eftersom den erfoderliga investeringen i en ny fartygsmodell och i en ny trafikservice vore så kolossal. Om en sådan investering går snett, kan den lätt stjälpa även de största finska rederierna.
Så det är knappast troligt att rederierna otåligt väntar på att EuroExpress-projektet skall bli klart och därefter rusar för att placera beställningar. Kanske det krävs ett konsortium av finländska och tyska redare för att vettigast genomföra en sådan investering ifall den bedöms som nödvändig och lönsam? 23