Europa visar vägen till klimatneutralitet genom forskning

av Johan Svenlin Forum 2021-10, sida 35, 16.12.2021

N & 2

IB EU är på god väg. Unionens utsläpp 2018 var 23 procent lägre än 1990 och under samma period steg EU:s bnp med 61 procent. Nu ska 73 forskningsprojekt bidr till att göra EU klimatneutralt före 2050.

En rad sameuropeiska forskningsprojekt står i startgroparna för att göra verklighet av EUommissionens gröna giv. Det fanns en miljard euro att söka, men bland de profilerade forskningsprojekten är Finland kraftig underrepresenterat.

JOHAN SVENLIN TEX x Det var stora ord när Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, höll sitt tal i december 2019 i samband med att den europeiska gröna given presenterades. Den gröna given är unionens färdplan fram till 2050, med målet att omvandla miljö- och klimatutmaningarna till möjligheter och göra Europa till den första klimatneutrala världsdelen.

”Genom att visa resten av världen hur man kan kombinera hållbarhet och konkurrenskraft kan vi övertyga andra länder att agera tillsammans med oss”, förutspådde då von der Leyen.

Sedan dess har en viss pandemi satt sin prägel på världen och en nyligen avslutad klimatkonferens, med urvattnad avslutning, grusat förhoppningarna om en någorlunda snabb global fossil utfasning. Trots detta har EU-kommissionen oförtröttligt fortsatt att rada fram mer och mindre konkreta delstrategier och investeringsplaner. Vi har bland an nat sett förslag till en europeisk klimatlag, en skogsstrategi och en taxonomiförordning, även om enskilda medlemsländer ofta ställt sig skeptiska till dessa.

Många sökte, få kom fram. Nu har också de första forskningsprojekten, som finansieras av European Green Deal Call, kommit upp ur startgroparna. Det fanns en miljard euro i potten och under ansökningstiden, mellan september 2020 och januari 2021, damp det in 1550 ansökningar. Av dessa beviljades 73 projekt finansiering och under de närmaste fyrafem åren förväntas de skapa konkreta lösningar på just de klimat- och biodiversitetsproblem som den gröna given ska ta itu med.

”För att visa forsknings- och innovationssamhället att vi menar allvar skrev vi under kontrakten med de 73 utvalda projekten. De har alla har höga ambitioner och kommer att bidra till att förverkliga den gröna given”, sade Marya Gabriel, kommissionär för innovation och forskning, när fem av de utvalda projekten nyligen fick fronta ett kick-offevenemangi Bryssel.

Av de fem projekten fanns Finland representerat i ett -i Merlin, som syftar till att återställa ekosystem i våtmarker och vattendrag. Där är Suoseura en av 16 partner. Generellt domineras projekten av Spanien, Italien, Tyskland, Nederländerna, Belgien och Frankrike.

Skolmat som äts upp. Fördelningen av projektfinansieringen är ämnesmässigt bred. Bland de fem profilprojekten finns representanter för återskapande av våtmarksbiotope (Merlin), resurseffektivitet i skolmatsalarna (Schoolfood 4 Change), hållbart flygresande (Stargate), effektiv vätgasteknologi (Refyne «II och förebyggande skogsbrandsbekämpning (Fire-Res).

”Genom att återskapa ekosystem kan vi få tillbaka biologisk mångfald och samtidigt göra naturen ännu mer attraktiv för friluftsändamål”, säger Daniel Hering, projektkoordinator i Merlin.

Flygbranschen har det ofta tufft i klimatneutrala visioner, men inom Stargateprojektet undersöker man bland annat möjligheten att rigga upp solpaneler på flygplatserna för att ladda framtidens elflygplan och generellt få ner koldioxidavtrycket inom flygbranschen.

”Vi tror att den här sortens projekt leder framåt. De gör det möjligt för flygplatser att integrera sig med lokalsamhället så att de också skapar ekonomisk aktivitet hos grannen”, säger Arnaud Feist, vd på Brussel Airport.

Skolmat kanske uppfattas hos oss som en nordisk gren, men faktum är att vi ligger efter många länder i Centraleuropa. Projektet Schoolfood 4 Change leds från Tyskland och 3 000 skolor i 12 länder, exklusive Finland, bidrar med observationer om hur man minskar svinnet, ökar andelen vegetariskt och lär kidsen konsummera ekologiskt.

”Vi kommer bland annat att undersöka hur barnen förstår mat. Vet de varifrån den kommer, hur den har odlats, vilka lantbrukarna är och vilket näringsvärde har maten”, säger Amalia Ochoa, som koordinerar skolmatsprojektet.

Delikatessfrestelse, någon?

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 10 2021

HOS 3007

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."