Europeiska marketjättar erövrar INTE Norden
av Christian Schönberg Forum 1992-01, sida 20, 30.01.1992
Ulf Rinne är inte orolig för att europeiska marketjättar tar över dagligvaruhandeln i Finland.
Hyper- och supermarkets tur kontinuerligt över en allt större del av omsättningskakan.
Europeiska marketjättar erövrar INTE Norden
Text: Christian Schönberg
Dagligvaruhandelns låga volymtillväxt i praktiskt taget hela Europa leder till skärpt konkurrens och effektivering av verksamheten. Segmenteringen av såväl produkter som kunder finfördelas och förskjuts allt mera från mass- til mikromarknadsföring.
mången med stigande oro på d negativa effekter som möjligen uppstår i integrationens kölvatten. Blir vi i en nära framtid helt bakbundna av stora internationella butikskedjor — Nej, risken är egentligen rätt liten att europeiska jättar i framtiden skall lyckas lägga den nordiska dagigvaruhandeln under sina fötter, säger VD Ulf Rinne som baserar sitt uttalande utgående från ett omfattande statistiskt material, insamlat av Nielsen Marketing Research.
Den alleuropeiska trenden pekar visserligen på att mindre detaljhandelsenheter kontinuerligt konkurreras ut I samma takt som antalet hyper- och supermarketar kraftigt ökar. Men fö | dagligvaruhandeln — vänta 2 att etablera sig inom nya marknadsområden krävs bl a tillförlitliga distributionssystem, vilka inte byggs upp i en handvändning. Vill utländska intressen lägga beslag på marknadsandelar inom den europeiska integrationsutvecklingens nordligaste sfär, bör det ske genom köp av någon färdigetablerad detaljhandelskedja i området.
Stor blir större
Trenden inom den europeiska dagligvaruhandeln är kristallklar. € De stora blir större & De stora blir smartare 9 Samarbetet inom Europa ökar Ö Nya styrningssystem tillkommer -ävenså scanning info € Andelen ”private labels” öka € Konsumtionen förändra 9 Morgondagens melodi: färskt snabbt/enkelt
En av orsakerna till att förändringens vindar blåser snålt genom detaljhandelns korridåer ligger i den pågående europeiska integrationen som i sig kräver ett stort mått av nytänkande. Rörligheten bland människorna ökar, individualismen och antalet enpersonshushåll likaså, gröna värden prioriteras i högre grad än tidigare, kraven på högre servicenivå ökar i takt med att köpkraften stärks och stora omfördelningar på det regionala planet kan förekomma.
Konsumenten påverkas dessutom kraftigt av allmänna trender. Inom dagligvaruhandeln ökar därför kraven på en ännu bättre kännedom om olika kundsegment för att framgångsrikt kunna planera nya kedjor och butikstyper. Nationellt, men i lika hög grad även internationellt eftersom antalet hyper» och supermarkets utgör dagens melodi, i en tid då dagligvaruhandeln dessutom genomgår en kraftig teknologisk utveckling.
Norge avviker
Antalet livsmedelsbutiker har minskat fortsättning på sid 2 1/1992 F RUN