Experiment ställde allt på huvudet - demokrati kräver stark ledare!

Taggar: Personer: Bengt Stymne Teman: demokrati

|

Demokrati kräver stark ledare

Experiment ställde allt på huvudet

Forum 16 - 75

Det går inte att genomföra ökad företagsdemokrati utan ett stark ledarskap.

Den här paradoxen har professor

Bengt Stymne från Sverige konstaterat vid ett experiment, som i tre års tid pågått vid Sveriges största försäkrings bolag Skandia.

ge” I Skandia fick de anställda själv årsjubileum ro att man direkt kan kopiera andras erfarenheter.

Men idéer får man.

Och vilka var erfarenheterna av försöken med ökad företagsdemokrati i der här speciella fallet e Först paradoxen ovan. Det måste finnas en eldsjäl som driver demokratins sak framåt. Någon som tror på idén och som kan erbjuda ett ledarskap. I det här fallet var det både fackförening och några högre chefer som kraftigt stödde projektet. Ledarskapet behövs, bla därför att e Det finns så mycket som verkar för en återgång till tidigare läge. Också från företagets omgivning kommer ett väldigt tryck när man börjar ändra på saker. Folk tror inte på medinflytande. Det ringer kunder och säger: ”får jag tala med chefen” och svaret blir: ”vi har ingen chef”. Då blir det tablå.

• En tredje svårighet är att demokratin lätt smygförvandlas. till ofruktbar byråkrati, i stället för att vara ett levande system. Ledningsgruppen blir ganska lätt en isolerad elit. Det är oligarkins järnhårda lag, säger Bengt Stymne, som lyder ungefär så här: När en liten grupp ska representera en stor grupp, så kommer den lilla gruppens eget mål (att stanna kvar vid makten) att ersätta deras omtanke om dem de representerar.

e För det fjärde: det tar tid. Tidssikten för ett experiment av Skandias omfattning (cirka hundra anställda) bör vara minst tre år. I ett samtal med Bengt Stymne frågade Forum vad det finns för stöd inom svensk lagstiftning för företagsdemokrati.

— För tillfället inte så mycket, sa han.

Forum 16 : 7 13

Men det finns ett förslag till lag, den sk arbetsrättsutredningen, som innebär en total förnyelse.

— Stridsropet som man gått ut med på arbetstagarhåll lyder: Bort med paragraf 32! Det är den be lg paragrafen i arbetsgivarföreninged WW? stadgär, enligt vilken arbetsgi år rätt att friv arbetets ledning och företagets ledning. Bengt Stymne säger att man väntar att propositionen kommer redan i höst, men senast denna vinter.

Den största tvistefrågan i förslaget är den kvardröjande stridsrätten och det s’k tolkningsföreträdet.

På finlandssvenska: Enligt nuvara har arbetarna inte mera rätt att när kollektivavtalen är under: En regel som i stort sätt hållit i (jfr Finland!). Nu skule arbet rätt art strejka i frågor som ji tryckligen är inryckta i ikollekti Motståndarna hävdar att med att man inte längre rande kollektivavtal, att m goda disciplinen på arbetsmarknaden och att missnöjesgrupper kan orsaka rader av strejker.

Tolkningsföreträdet innebär att det för tillfället är den svenska arbetsgivarens tolkning som gäller vid tvist om kollektivavtal (här är vi längre i Finland, där förhandlingar förutsätts vid alla tvister, och om de går på grund så avgörs konflikten av arbetsdomstolen). I Sverige vill arbetarnas LO att arbetstagarna nu ska få tolkningsföreträde,

FORUM: — Då man gjorde upp det här lagförslaget, utnyttjade may farenheterna från de experiment if företagsdemokralj anser det känske inte opportunt med förslag som alltför mycket får arbetarna att identifiera sig med företaget och dess mål. Hur är det i Sverige?

STYMNE: — LOs linje var tidigare negativ, men är nu klart positiv. Det beror antagligen på att den allmänna utbild ningsnivån hos de anställda har höjts genom skolreformerna.

— Det ligger inte heller för närvarande i fackföreningarnas intresse att påverka företagens strategiska ‘mål. De är mera ute för att slå vakt om att de anställda inte utsätts för onödiga risker — som att bli arbetslösa t ex — och att de har bra arbetsförhållanden,

FORUM: — Så har en svensk ekonom visst lanserat en formel för hur löntagarna småningom skall ta över företaget genom att en del av dess vinster förvandlas till aktier som läggs i fonder ägda kollektivt av arbetarna. Hur ser man på den saken i Sverige? Och hur skulle det bli i förlustföretag?

STYMNE: — Förslaget går verkligen ut på att de anställda ska få allt större del av röstetalet vid bolagsstämman oc nsade, tex inom ocialiseringen av p på alla socialer men förkastas det fungerar br motiveringen som det är.

— Ingenting talar heller för att förslaget om löntagarmakt ska gå igenom eller ens att LO-ekonomen Rudolf Meidner själv tror så oerhört mycket på sin idé.

FORUM: — Du talar om participation i företaget. Det finns också andra intressegrupper än <:arbetstagarn (kunder, leverantörer, fordringsägar osv). Har deras participation diskuterats?

STYMNE: ingen grup flytande intresse - Modellen i Sverige är att ska få ett dominerande inSretaget, utan att de olika balanseras. Och samhälsin uppgift att värna om är i underläge på något sätt; orde det vara de anställda. Men inte få diktatoriskt inflytande.

Å ska bara fördelas jämnare. Även fackföreningarna anser exempelvis att det är företagsledningen som skall se till att företaget fungerar och går bra.

FORUM: — Berätta lite mer om vad Dina experiment ledde till för resultat.

STYMNE: — Man valde i riktning bort från den traditionella organisationen med specialiserade arbetsuppgifter, autoritärr beslutsfattande, byråkratisk samordning, styrning genom ordergivning; allt sådant som ledde till Jitet livsutrymme för individen.

— Man införde mera integrerade arbetsuppgifter, en och samma person gjorde en sak från början till slut. I stället för att en öppnade posten, en annan ringde till kunderna, en tredje räknade ut tarifferna osv, så kunde samma anställda sköta ärendet från början till slut.

— Sedan ersatte man avdelningscheferna med beslutsgrupper med två ledningsrepresentanter och två ansjällda.

blev slutförda?

STYMNE: — fö a arbetsgruppen. Och prodiikg aven upptylldes!

FORU ställde kraven? Det Bor SusG

STYMNE: — Policyn låg nog utanför det här företagsdemokratiska projektet. Det var arbetsgivaren som spikade produktivitetsmålen. Överhuvudtaget märkte man att folk var mest intresserade av konkreta saker som rörde dem själva. Ofta förstod de inte den information som gavs. De talade om representanterna som ”den där projektgruppen”. Först när det kom till en nivå där det gällde att bestämma vem som skulle sitta tillsammans med dem — då började de bli intresserade. Nu har de märkt hur mycket individens grad av livsutrymme och frihet ‘har ökat. Och nu — efter tre år — fungerar allt också verkligt väl.

ret Bengt Stymnes specialitet är participatlon, företagsdemokrati. Han är född 1939, biträdande professor I organlsationsteori vid Handelshögskolan i Stockholm och professor vid The Institute for Advanced Studies in Management 1 Bryssel (ett iInternatlonellt institut som utbildar doktorander, dvs blivande lärare i företagsekonomi). Han har under många år deltagit I och lett försöksverksamhet på företagsdemokratins område i Sverige. Arbetsmarknadsparterna (dvs arbetsgivarnas SAF, tjänstemännens TCO och arbetarnas LO) har bildat Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor, som tagit initiativ till experimenten.