Export av ingenjörskonst

Taggar: Bolag: Ingenjörbyrån Ab Personer: Tauno Mäkinen Teman: export

Igår överläts en damm åt beställaren i norra Finland, idag träffar han en saudi-arabisk vattenminister för att skriva under ett avtal för ett vattenförsörjningsprojekt på 80 miljoner mark. I morgon kan det gälla stora kraftverk i Östafrika.

Ett telefonsamtal kom från en byggherre i Rovaniemi, på linjen väntar en samarbetande konsultfirma i Dässeldorf, ett tredje samtal skall beställas till en agent i Beirut, Libanon.

Det handlar om diplom ingenjör Tauno Mäkinens arbete som verkställande direktör för Allmänna Ingenjörbyrån Ab.

Det är ingen tillfällighet att det finns tändstickor försedda med Middle East Airlines emblem på hans arbetsbord. Affärsresor har fört honom ett fyrtiotal gånger till Mellersta Östern.

— Det blir så när entreprenadarbeten görs än i hemlandet än i utlandet. Av vår omsättning ifjol gick 23 procent på utlandet, resten var hemmajobb. Den utländska andelen kommer att växa i år och även nästa, tack vare det stor projekt vi åtagit oss i Saudi-Arabien. Allmänna Ingeniörbyrån Ab, AIB, skall utföra en entreprenad inom ramen för ett nytt avtal. Denna entreprenad omfattar skötseln och tillsynen med finländska krafter av fyra vattenverk samt därtill hörande distributionsnät som företaget byggt för de följande fem åren. — Den finländska ingenjörskonsten har tagit det stora och definitiva steget ut på världsmarknaden i en konkurrens som Vänd!

Forum 15/69 — 17

Porträttet forts.

blir allt hårdare, konstaterar Tauno Mäkinen. Tilltron till vårt kunnande har vuxit successivt, bakom framgången ligger hårt arbete, forskning och en till en början försiktig marknadsundersökning på främmande mark. — Byrån började tränga in på den utländska entreprenadmarknaden redan för länge sedan. År 1958 slöts det första entreprenadavtalet i Främre Orienten i den heliga staden Karbala i Irak. Vi började med mindre vattenverk och har sedan fått allt svårare och tekniskt mera raffinerade uppgifter. — I våra utländska avtal strävar vi i allmänhet efter s.k. turn-key-avtal, d.v.s. vi planerar detaljer, bygger, anskaffar och monterar maskineriet, sätter igång, sköter driften en tid och överlämnar sedan nycklarna i beställarens hand. Detta är modellen för stora entreprenadföretag i USA och det är även modellen för oss. Fördelarna enligt detta system är påtagliga s Som specialister kan vi koordinera planeringen, processerna.

e Vi känner marknaden, maskinleverantörerna, de billigaste och snabbaste sättena att uppföra byggnader, anläggningar, bygga dammar och vägar.

• Kunderna, statens ministerier, städer eller stora företag, sparar betydande summor, som annars skulle förbrukas till egen organisation och ändå skulle de aldrig få samma grepp om problemställningen vid byggandet, som vi skaffat oss genom erfarenhet under årtionden.

e Kunden kan hela tiden följa projektets framåtskridande, tiden mellan planering och det färdiga arbetet blir kortast möjlig, spilltiden i processen undvikes.

Allmänna Ingenjörbyråns verksamhet täcker det mesta i bran chen: e INDUSTRI: underavdelningar för industribyggnader och landsvägsbroa + VATTENBYGGNAD: hamnar, fyrar och muddringsverk samhet

SCHAKTNING: tunnlar, oljeupplag och skyddsutrymmen

KOMMUNALTEKNIK: vatten- och avloppsarbeten, sim bassänger och vattentor e VÄGBYGGNAD: vägar, järnvägar och dammar.

Cirka 300 anställda, varav ett femtiotal ingenjörer, reste tekniker, merkantilt utbildad och kontorspersonal, drive denna verksamhet med hjälp av ett nät av underleverantörer och underentreprenörer. Byrån sköter då det är fråga om totalentreprenadtjänster allt från planering på papperet, de första spadtagen till maskinleveranser och -installeringar samt elektrifiering. Och slutligen igångsättningen och kontrollen att driften sker planenligt.

Högtstående teknisk utbildnin — Det är, framhåller dir. Mäkinen, fråga om en verksamhet med enorma krav. Summorna det är fråga om är sådana att vi måste hålla oss till den bästa tillgängliga personalen. Den nutida ingenjörsutbildningen är tekniskt sett högtstående, men den merkantila insikten hos de blivande diplomingenjörern 18 Forum 15/6 och teknikerna är ofta bristfällig. Den tekniska personalen rekryterar vi i allmänhet redan under studietiden i form av praktikanter, de bästa på sin kurs, och småningom kör vi in dem i vårt maskineri så att de, då de kvitterar ut sina betyg från högskolor och skolor, är mer eller mindre färdiga, Men all personal är inte alltid lämplig fastän den också har goda kunskaper. Låt oss som ett exempel ta Saudi-Arabien, Riyadh, där vi har byggt vattenverk som vi nu skall börja sköta. Där besätter vi många av de viktigaste ansvarsposterna i vår personalorganisation med finländsk arbetskraft. Tillbörliga tester utvisar om vi kan skicka en person till Främre Orienten eller ej. Vi står i nära samarbete med Institutet för Arbetshygien, och där får vederbörande personer visa om de har förmåga att anpassa sig efter främmande förhållanden sedan de väl har fyllt våra tekniska krav.

Planering på lång sikt

Hur verkar ett instabilt penningläge och bedömningen av kostnadsstegringen i hemlandet på affärerna — Här kommer vi in på entreprenörens akilleshäl av idag. Slopandet av indexbindningen hos oss förorsakar att vi ständigt är ute på hal is då vi skall sluta avtal som är i kraft flera år. Hur kan vi idag veta vad det material, som vi använder om tre-fyra år, då kommer att kosta, hur skall vi beräkna löneglidningen? Det är ingen tillfällighet att många företag i vår bransch har gått omkull. Jag betraktar en planering på lång sikt med kostnadskalkyler och detaljerade förhandsberäkningar som en synnerligen viktig uppgift, forskningen bör få en betydande ställning i de entreprenad- och konsultföretag som vill säkra sin framtid. Såvitt vi eftersträvar en stabilisering av det ekonomiska livet, bör kostnadsglidningen kunna förutsägas tillräckligt noggrannt.

Dipl.ing. Mäkinen anser huvuddelen av sin arbetsuppgift vara planeringen på lång sikt.

— Inom Allmänna Ingenjörbyrån har jag strävat efter en långt gående decentralisering när det gäller de löpande ärendena inom administrationen. Vi har ett sextiotal entreprenader på gång hela tiden. Jag hinner inte sätta mig in i alla, inte ens på kontraktstadiet. Därför har jag tagit med i systemet många förtroendemän, som hjälper verkställande direktören i form av en arbetsgrupp och som självständigt kan ta ansvaret i många viktiga delar av administrationen.

Hur ser Ni på den växande konkurrensen inom entreprenadbranschen och den finländska möjligheten att möta den med bhänsyn till utländska engagemang — Vi har öppna marknader framför oss. Vi har valt en försiktig öppning med entreprenader lämpliga för oss för att väl göra ifrån oss dem och sedan få större och mera krävande avtal. Vi har lyckats, vi har ett gott namn. Detta namn, denna marknadskännedom har vi kunnat tillgodogöra oss t.ex. i vårt samarbete med det västtyska Thyssenrohr i Diässeldorf i t.ex. Kuwaitprojektet samt i många andra internationella sammanhang. I ifrågavarande fall satsade västtyskarna kapital, maskiner och rör och vi det som jag nämnde tidigare. Denna form av samarbéte är en naturlig lösning på sådana marknader, där konkurrensen skärpes och där endast få företag har möjlighet att ställa alla möjligheter till förfogande på egen hand. M e