Exporten avgörande för Finland
av Janne Salonen Forum 2008-12, sida 10-11, 22.12.2008
Taggar: Bolag: Etlas Personer: Sixten Korkman Teman: export
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
SPEKTRUM
Näringslivets forskningsinstitut Etlas vd Sixten Korkman anser att Finland aktivare borde gå in för att stimulera ekonomin för att förhindra en djup nedgång | ekonomin.
NR 12 200 ”Här är det inte ingenjörerna som utmanar säljarna, utan säljarna som utmanar ingenjörerna” säger Harri Koponen, vd på Tele 2i Sverige. Veckans Affärer 11.12.2008.
Exporten avgörande för Finland
JANNE SALONEN e ekonomiska utsikterna för världsekonomin och även för Finland fortsätter att försämras. Nu har också tonläget hos den ekonomiska experti sen blivit allt dystrare. FINLANDS BANK förutspå en recession i Finland under 2009 och 2010, alltså en period där den ekonomiska tillväxten är negativ. Även ifall den ekonomiska tillväxten är nära noll kan man tala om en recession eftersom också en sådan tillväxt leder till en ökande arbetslöshet, vilket är en av de mest konkreta följderna av en recession.
Också Näringslivets forskningsinstitut ETLAS prognos går i samma riktning.
“Någon snabb vändning uppåt är knappast i sikte i Finland, eftersom exporten minskar och företagen drar ner på sina investeringar. Detta kan motverkas av att statsbudgeten är expansiv, framförallt tack vare de utlovade skattesänk ningarna. I gynnsamma fall kan denna stimulans av den privata konsumtionen, möjligen i kombination med ökade offentliga investeringar, förhindra en djupare nedgång i ekonomin. Hittills har regeringen varit rätt försiktig med att utlova regelrätt stimulans, utöver de skattesänkningar som redan är beslutade, och här har jag efterlyst ett aktivare grepp”. säger Etlas vd SIXTEN KORKMAN.
Finland kan dock inte ensamt göra mycket för att motverka en ekonomisk nedgång som beror på världsekonomin, eftersom vår ekonomi är så exportberoende.
Risk för depression. En del experter har redan börjat varna för en depression, liknande den Finland upplevde i början på 1990-talet.
“Risken är inte obefintlig. All information som just nu kommer in försämrar bilden”, säger Korkman.
Faran för en depression, då ekonomin krymper med över 5 procent av BNP, är för Finlands del främst beroende av hur det går i världsekonomin. Ifall hela världsekonomin drabbas av en regelrätt depression, lik den som förekom i början av1930-talet, är det svårt för Finland att undkomma detta.
“Den globala ekonomin genomgår nu en finanskris av en svårighetsgrad som inte har förekommit sedan 1930-talet, och det är detta som gör att det blir så osäkert att förutspå dels hur djupt ekonomierna dyker, och dels när svängningen till sist kommer. Bostadspriserna i USA fortsätter fortfarande att falla och många hushåll känner ett behov att minska sin skuldsättning. Så länge denna utveckling fortsätter kommer också finanskrisen att fortsätta”. säger Korkman.
“Detta ställer krav på centralbankerna och
VYWNOMER INOH/VANMILHZ7
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 208 regeringarna att genom stimulerande åtgärder motverka faran för en depression” tillägger han.
De fiskala stimulansåtgärderna har hittills närmast diskuterats och har ännu inte börjat genomföras. Framförallt centralbankerna har varit aktiva med att sätta in stimulansåtgärder genom kraftiga sänkningar av styrräntorna.
Samtidigt betyder finanskrisen, eftersom bankerna försöker reparera sin lönsamhet och sina balansräkningar, att räntesänkningarna inte fullt ut har gått vidare till kunderna, utan tvärtom fortsätter kreditåtstramningen på många håll.
I synnerhet PAUL KRUGMAN, årets Nobelpristagare i ekonomi, varnar för att nedgången kan bli långvarig och pekar på Japan som ett varnande exempel. Det tog de japanska bankerna många år att reparera sina balansräkningar och lika länge fortsatte den ekonomiska nedgången.
USA kan öka statsskulden. Hittills har regeringarna inte kommit med några större stimulansåtgärder, men även detta kommer att behövas. Förväntningarna ställs nu i synnerhet på USA:s följande president BARACK OBAMA, som tillträder sitt ämbete den 20 januari 2009. Han förväntas som en av sina första åtgärder genomföra ett stort stimulanspaket på 700 miljarder dollar, vilket motsvarar cirka 5 procent av landets BNP.
Till följd av detta förväntas USA under nästa år få ett rekordstort federalt budgetunderskott på över tusen miljarder dollar. Frågan är om USA har råd med detta, då landet redan har en stor statsskuld.
”Den amerikanska statsskulden är trots allt inte så stor i förhållande till landets BNP. Därför har USA nog råd med en ordentlig stimulans”, säger Korkman.
Den amerikanska stimulansen behöver dock matchas av åtgärder också i andra rika länder och de utvecklingsländer som har råd med det, isynnerhet Kina. EU håller på att skissa upp ett stimulanspaket på cirka 200 miljarder euro, vilket till största delen besluts av medlemsländerna (EU:s egen budget är rätt liten). Det handlar alltså om ett klart mindre stimulanspaket än det som Obamas kommande administration nu planerar för USA.
Det slående är den osäkerhet som nu präglar den ekonomiska expertisen. Ingen verkar riktigt veta hur utvecklingen kommer att se ut, hur djup nedgången blir, hur länge den fortsätter, och när svängningen till det bättre kommer. ”Bostadspriserna i USA fortsätter fortfarande att falla och många hushåll känner ett behov att minska på sin skuldsättning, Så länge denna utveckling fortsätter kommer också finanskrisen att fortsätta”
En inbyggd instabilitet
JANNE SALONEN
Den pågående finanskrisen håller på att mm störta hela världsekonomin i en djup recession, i värsta fall kanske i en depression. Ro ten tillkrisen är en dramatisk omprissättning av finansiella risker som har ägt rum sedan finanskrisen tog vid i juli 2007.
Den långvariga högkonjunktur som pågått under detta sekel ledde i slutändan till en klar överhettning, i synnerhet på fastighetsmarknaden i USA. Tack vare den långvariga uppgången i fastighetsvärden prissattes riskerna för bostadslån, även till individer med en svag kredithistoria, mycket lågt. Långivande banker och institutioner var snabba med att paketera lånen och sälja dem vidare tillandra placerare, som attraherades av avkastningen som låg en bit över den som kunde fås av placeringar i säkra statsobligationer. Kreditvärderingsinstituten, såsom Moody’s, Fitch och Standard & Poor’s, gav ofta dessa paketerade lån högsta kreditvärderingsbetyg, vilket gjorde dem till begärliga placeringsobjekt.
5 Till följd av att fastighetsmarknaden i USA slutligen svängde och priserna på bostäder rasade, började korthuset rasa samman. Ompaketerade bostadslån, som tidigare hade sålt som smör, blev osäljbara. Banker världen över satt på hundratals miljarder dollar i orealiserade förluster, och deras solvens började i många fall ifrågasättas. Därav de många bankräddningsoperationerna som har vidtagits i USA och i Europa.
Finansmarknaden har reagerat med en omsvängning från en extremt låg till en extremt hög prissättning av risk. Bankerna har inte litat på varandra och kraftigt begränsat långivningen till andra banker. I många fall har bankerna även börjat se på kreditgivningen till individer och företag med mycket mer kritiska ögon äntidigare.
Följden är att företagssektorn i många länder håller på att strypas på sitt arbetande kapital, med vilket de ska betala leverantörer och anställda. Företag och individer reagerar nu genom att strama åt sin egen penninganvändning. Följden av detta är i sin tur dramatiska falli beställningar, och för finländska företags del i ärre nya exportorder. Detta är mekanismen genom vilken finanskrisen håller på att bli en svår realekonomisk recession. Centralbankerna försöker nu motarbeta denna oerhört snabba åtstramning genom kraftiga räntesänkningar, av allt att döma tills styrräntorna i de flesta industrialiserade länderna närmar sig noll. Nästa steg är att regeringarna sätter igång med en finanspolitisk stimulans.
Det verkar finnas en inbyggd instabilitet i kapitalismen. Långvariga ekonomiska uppgångar leder nästan ofrånkomligt till överhettningar och överdrifter, och verkar följas av djupare kriser ju ångvarigare och starkare en uppgång har varit. a
