Exportutbildning på två linjer - brevkurs en nyhet

av Monica Löfgren Forum 1976-09, sida 08-09, 26.05.1976

Taggar: Personer: Jaakko Harjula Teman: utbildning

FORUM: 9 - 76

FORUM 9 - 1976

Exportutbildning på två linjer — brevkurs en nyhet

Exportutbildningen i vårt land förnyas och utvidgas just nu i rask takt. .

Stiftelsen för exportutbildning — en centralorganisation för utbildning för exporthandeln — effektiverar utbildningen av exportmarknadsförare. I höst ges utbildning på två linjer — exportchefs- och exportförsäljarlinjerna. Dessutom ska det bli möjligt att studera exportförsäljning per korrespondens. Trots att exportutbildningen redan nu anses vara god, tycks underskottet i vår handelsbalans ständigt nå nya rekord. Är det inte dålig PR för exportutbildningen — Inte har vi orsak att vara glada, men för den skul är vi nog inte beredda att dra en säck över huvudet, . säger Jaakko Harjula, ombudsman för Stiftelsen för exportutbildning.

Han skyller främst på industrins dåliga verksamhetsförutsättningar, de höga kostnadsnivån 0 s v.

Jaakko Harjula: Grundutbildning är viktig — erfarenhet ännu viktigare.

WT Stiftelsen för exportutbildning grundades år 1962. Från och med år 1968 har stiftelsen vid sitt exportinstitut i Helsingfors utbildat exportmarknadsförare.

Under dehär åtta åren har drygt 200 personer klarat av kursen. Omkring 5000 personer har under stiftelsens verksamhet tagit del i de kurser, seminarier och andra tillfällen för exportutbildning som stiftelsen ordnat utöver specialskolningen i Helsingfors. Stiftelsens verksamhet finansieras på ungefär fifty-fifty bas av staten och näringslivet.

I år står staten för cirka 56 procent av kostnaderna, senaste år var statens finansieringsandel 48 procent.

Stiftelsens förvaltning sköts förutom av representanter för statsmakten och näringslivet av representanter för högskolor, som är inriktade på näringslivet — landets handelshögskolor, Tekniska högskolan och Helsingfors och Tammerfors universitet.

Verksamheten sväller ut

Senaste år uppgick exportutbildningsstiftelsens kostnader till drygt 2 miljoner mark, i år passerar man 3 miljoners strecket, 1977 kommer kassan att uppta 4 miljoner mark.

Omställningarna inom = exportutbildningen är alltså så omfattande att de under två år kommer att höja kostnaderna med 100 procent. Utbildningsschemat ser onekligen imponerande ut. Exportmarknadsförarutbildningen i Helsingfors delas upp på två linjer — exportchefs- och -försäljarlinjen. En annan nyhet i höst är den grundkurs i exportförsäljning, som ordnas i form av ”brev En väsentlig del av exportutbildningen är olika special- och kompletteringsseminarier på olika håll i landet. Stiftelsens forsknings- och publikationsverksamhet är också betydande. Exportchefslinjen är två-årig. Det första året sitter man på skolbänken, det andra är avsett för praktik inom industrin eller utrikesministeriet — som assistent för handelssekreterarna utomlands. Utbildningen på chefslinjen är främs avsedd för ekonomer, diplomingenjörer och statsvetare. Arbetserfarenhet krävs. Exportförsäljarutbildningen = riktar sig huvudsakligen till merkonomer och ingenjörer på institutsnivå. Utbildningen är ett-årig och omfattar inte arbete ute på fältet.

— Orsaken till att vi har gått in för denhär linjeindelningen är att den grupp, som hittills har tagit del i exportmarknadsförarutbildningen har varit väldigt heterogen, säger verksamhetsledare Jaakko Harjula.

— På samma linje har det funnits allt från olika slags magister till fd officetare, Dethär har givetvis lett till svårigheter för oss då vi har gjort upp undervisningsprogrammet.

Dåliga språkkunskaper gallrar bort ingenjörer

Vad krävs då av dem som söker sig till exportutbildningen? Arbetserfarenheterna är viktiga — helst ska man ha sysslat med marknadsföring. Språkkunskaperna och de personliga egenskaperna spelar också en betydande roll.

I dethär sammanhanget vill verksamhetsledare Harjula ge en känga åt ingenjörerna.

— Under hela vår verksamhet har det inom exportindustrin rått stor efterfrågan på ingenjörer. Men ingenjörerna faller ofta bort vid gallringen till kursen på grund av dåliga språkkunskaper. — Utöver finska måste kursdeltagarna muntligt behärska åtminstone två språk. Engelska, tyska och svenska lägger vi främst vikt vid. Harjula anser också att ingenjörerna i sin egen utbildning inte får tillräckligt med kommersiella kunskaper.

— Det är synd att vi inte i större utsträckning kan utbilda ingenjörer för exportmarknadsföring. Behovet är nämligen stort. Ingenjörerna lämpar ju sig väl för exportförsäljning av tekniska produkter och teknisk know-how. Dethär är ett område som ständigt växer. Av de inalles 220 personer som har fått exportmarknadsförarutbildning på exportinstitutet i Helsingfors har en överväldigande del — eller över 170 persone 20

Intagningen till exportutbildningskurserna föregås av sträng gallring.

— haft ekonom- eller merkonomutbildning.

Knappt 50 personer har således Tekniska högskolan eller något tekniskt institut bakom sig.

En undersökning som exportstiftelsen har gjort inom industrin visar att andelen personer med teknisk utbildning inom exportförsäljningssektorn är liten.

300—-500 nya behövs per år

För tre år sedan kartlade exportstiftelsen tillväxtbehovet av anställda inom exportförsäljningssektorn. Man kom fram till att behovet ökar med mellan 300 och 500 personer årligen.

Ått åtminstone exportutbildningen upplever en högkonjunktur just nu visar den enorma ökningen av elevunderlaget. — För tio år sedan tog ungefär hundra personer årligen del i vår verksamhet — alltså kurser och seminarier tillsammans, I år är elevunderlaget uppe i ett tusen.

Jaakko Harjula har skäl att vara nöjd.

Han säger att uppgången dels beror på att exportstiftelsen nu har betydligt mer att erbjuda än för tio år sedan, dels har också industrin i vårt land fått upp ögonen för exportmarknadsföringen. Men mycket finns ännu att göra.

— Vi räknar med att omkring 4500 personer huvudsakligen sysslar med export inom vårt näringsliv. Då exportföretagen är cirka 1500 innebär det att vi kan avdela tre anställda per företag för exportförsäljningen.

— Tar man då i betraktande att de större exportföretagen kan ha kanske tiotals personer som sysslar med exportförsäljningen betyder det att många exportföretag inte överhuvudtaget har någon som är helt avdelad för exportförsäljningen.

— Dethär gäller speciellt företag som startar med exportförsäljning, Sådana företag gör ofta det misstaget att de låter någon anställd på sidan om det övriga arbetet ta hand om exporten.

I höst vidgar Stiftelsen för exportutbildning sin verksamhet genom att köra igång en exportgrundkurs per korrespondens. Kursen baserar sig på självstudier. Exportstiftelsen sänder ut undervisningsmaterial, kursdeltagarna sk ”Men var är ingenjörerna? lösa uppgifter, som sänds till stiftelsen för genomgång. Till kursen hör också seminarier och tentamina.

Kursen lämpar sig för personer som fungerar som assistenter åt exportmarknadsförare och för personer som har planer på att söka in till exportinstitutets exportchefs- eller -försäljarlinje. Denhär brevkursen riktar sig också till företagare som vill starta exportverksamhet och saknar grundkunskaper om exportförsäljning.

— Vi startar den här ett år långa brevkursen bla på grund av det stora antal sökande, som blir utanför exportmarknadsförarkurserna.

— Exportchefs- och försäljarlinjen hade i år vardera ett hundratal sökande. Av dem kunde vi ta in bara en femtedel, säger Jaakko Harjula.

— Det är alltså många som vi måste gallra bort. För dehär personerna vill vi ge en möjlighet att ta del i brevkursen. — Vi har också ofta blivit uppringda av företagare, som har sökande till en viss tjänst som annars lämpar sig väl för uppgiften men saknar kunskaper om exportförsäljning. I sådana fall kan denhär kursen ge nödvändiga grundkunskaper.

— Dessutom vill vi med brevkursen ”bredda” elevunderlaget. Vår utbildning har hittills varit relativt koncentrerad till södra Finland. För deltagande i denhär grundkursen har boningsorten ingen betydelse.

Exportstiftelsen räknar med att ta in ett åttiotal deltagare till kursen. Ansökningstiden går ut i augusti.

Förutsättningarna spelar stor rol — Underskottet i handelsbalansen kan nog inte skyllas bara på bristande exportförsäljningsförmåga. — Näringslivets dåliga verksamhetsförutsättningar är roten till det onda.

— De personer inom näringslivet som sysslar med exportverksamheten kan inte göra. något situationen, bara beakta de förutsättningar som finns.

Harjula anser i alla fall att de personer som sysslar med export i vårt land representerar något av en medelnivå.

(Monica Löfgren)