Extremt hög bilskatt fördröjer luftsaneringen
av Christian Schönberg Forum 1995-12, sida 29, 28.09.1995
fördröjer
Be är ett nyttofordon — ingalunda ett nöjesredskap. Finland har redan under långa tider ståtat med Europas näststrängaste bilbeskattning. Endast Danmark har legat före. Nu försöker vi sätta europarekord också när det gäller bränslebeskattningen.
Det var hård kritik mot det politiska etablissemanget Jaakko Ihamuotila bensinen samt distributionskostnaderna inom alla handelns sektorer.
— Vi inom oljebranschen anser alt skatteförhöjningen är orimlig. På grund av vägtrafikens exceptionella betydelse för vårt land borde bensinskatten ligga under medelnivån inom EU, ingalunda toppa densamma, dundrade Ihamuotila. &
Bilbeståndets medelålder i Finland 1970-9 egenskap av ordförande för Oljebranschens Centralförbund lade fram vid förbundets årliga trafikseminarium. Han refererade främst till vårt glesbebyggda land med långa avstånd som alltid kommer att kräva en tillräckligt stor och fräsch bilpark eftersom lönsamheten för mera utvecklade kollektivnät inte är tillräcklig.
— Hur skall vi bland annat klara av att minska på utsläppen enligt kommande EU-direktiv då landets bilpark förnyas så otroligt långsamt på grund av den skyhöga bilsbeskattningen, frågar sig Ihamuotila. Antalet gamla oändamålsenliga bilar ökar stadigt. Medelåldern har redan passerat 9-års-gränsen.
Om skatteförhöjningarna i statsbudgeten går igenom betalar vi cirka 270 mark för en tankning på 50 liter. Av denna summa tar staten hand om 3/4 delar dvs. 205 mark! Aterstoden 65 mark skall hinna till för att täcka såväl råoljans pris som framställningen av
Forum nr 12/95
Nya EU-direktiv för trafiken
N ya kvalitetsdirektiv för bensin och dieselolja träder i kraft år 2000. EU-kommissionen förbereder som bäst nya direktiv för hela trafiksektorn där också person-, paket- och lastbilarnas nya utsläppsnormer kommer att slås fast.
Det s.k. Auto/Oil-programmet har utgjort ryggraden i EU-kommissionens arbete att dokumentera vilka faktorer. även trafikens inverkan, som påverkar luftens kvalitet i negativ riktning. På basen av undersökningen slår kommissionen fast målsättningarna för hur stora halter av giftiga ämnen i inandningsluften våra lungor i framtiden skall kunna tåla, samtidigt som ma söker de ekonomiskt sett effektivaste vägarna att nå de uppsatta målen.
Dr Mario Camarsa, chef för Auto/ Oil-programmet, informerade vid trafikseminariet hur lagberedningen inom EU [ortskrider. För att nå största möjliga uppbackning och stöd ute på fältet har komissionen ända från början strävalt till ett nära samarbete med den europeiska bil- och oljeindustrin. Resultalet av undersökningen visar att de bästa möjligheterna att minska utsläppen ligger på den biltekniska sidan. Inom bränslesektorn är möjligheterna att minska utsläppen betydligt mera begränsade, oavsett det faktum att de har effekt på hela bilbeståndet samtidigt.
— Undersökningarna av luftens kvalitet i Europas storstäder visar klart att det centralaste problemet ligger i att minska kväveutsläppen, betonar Camarsa. Övriga utsläpp får vi under kontroll via redan existerande åtgärdsmodeller. Den största effekten kommer att uppnås via ny effektiv katalysatorteknik. Q
Låt privata vägbolag förnya vägnäte | takt med att beskattningen av vägtrafiken ökar — minskar samtidigt väganslagen i minst lika hög grad. Eftersom Finland, i likhet med många andra länder, inte har råd att sträcka till medel för nya vägar krävs nya finansieringskällor för ändamålet. Också i vårt land har möjligheten att uppbära speciella vägtullar och -avgifter debatterats.
Eftersom skattebördan redan i dagens läge är tillräckligt påfrestande förhåller sig oljebranschen strängt negativ till att nya skattepålagor påförs vägtrafiken.
Däremot förhåller man sig synnerligen positiv till tanken på att forma privata vägbolag som med ”belånade EUpengar” skulle bygga, administrera och underhålla ett visst vägavsnilt under en överenskommen lid. Problemet skulle enligt Jaakko Ihamuotila vara att ikonkurrenssyfte kunna vaska fram minst två seriösa intressenter.
— Varför inte exempelvis starta med att bygga om riksväg 4 till motorväg mellan Helsingfors och Lahtis och ansvara för undehållet under en tidsperiod på låt oss säga tjugo år. Vägbolaget som finansierar projektet skulle förtjäna in sina pengar på ”skuggtullar” från statskasssan baserande sig på trafikintensiteten på nämnda vägavsnitt. 29