”Få men viktiga investeringar i sikte”

av Peter Nordling Forum 1987-03, sida 08, 19.02.1987

Taggar: Personer: Jorma Sallamo Orter: Uleåborg Teman: ekonomi

Uleäborg

Oulun yliopisto, och teknologibyarna i an slutning till universitetet som skapat förutsättningar för ett livligt näringsliv. Och det att staden är centrum för ett vidsträckt område gör att livet faktiskt pulserar här även om det finns sämre lottade kommuner i regionen.

Någon ekonomisk mönsterstad är Uleåborg emellertid inte. Arbetslösheten är för tillfället uppe i 9,9 procent I staden och något högre i hela länet. Jorma Sallamo påpekar att problemet är strukturellt.

— Vi har också brist på arbetskraft — främst sjukvårdspersonal till följd av att socialväsendet utvecklats snabbt.

Skatteöret har man lyckats hålla på en dräglig nivå. Det ligger nu på 16,75 penni. Det innebär en höjning på 0,25 penni från i fjol. Höjningen förorsakas bla av att den andra enheten vid Toppila torvkraftverk byggs.

I regionen finns små lantbruksdominerade kommuner med skatteören på upp till 18 penni.

| Uleåborg är det bl a stadens universitet,

Teknologibyar föder företag Enligt Sallamo fick teknologibyarna en bra start, som gagnat det Iokala näringslivet sedan 1982. Idag omfattar de ett 50-tal företag som tillsammans sysselsätter omkring 300 personer. En stor del av företagen betjänar varandra.

De två byarna, som ligger i stadens centrum och i stadsdelen Linnanmaa, befinner sig i ett aktivt expansionsskede. Utrymmesmässigt växer byarna med det dubbla till ca 10 000 kvadratmeter under våren och i slutet av året räknar man med att byarna härbärgerar ca 70 företag.

— Målet är 100 företag och 700 anställda år 1990, uppger Pertti Huuskonen, VD för ’eknologibyarna.

Teknologibyarna lever i stark symbios VD Jorma Sallamo

En professur i företagsekonomi, grundförbättring av vägnätet och en djupforled, det är vad Uleåborgs näringsliv främst är I behöv av. I övrigt mår det synnerligen bra, framhåller Jorma Sollamo,

VD för honaelskammaren I Uleåborg.

”Fäå men viktiga investeringar i sikte med universitetet. En av de viktigaste förutsättningarna för byarna är den utbildning i tekniska ämnen som universitetet och andra institutioner tillhandahåller.

Uleåborg kan faktiskt skryta med att ha det bättre förspänt vad utbildningen i elektronik och elteknik beträffar, än de flesta andra städer. Förutom Helsingfors är Uleåborg den enda orten i Finland där utbildningen omspänner hela skalan från yrkesskola till universitet.

— Och det har gett resultat. Idag sysselsätter enbart Nokia, som hör till de största arbetsgivarna i trakten, ca 300 personer med teknisk utbildning, konstaterar Sallamo.

Totalt har Nokia ca 3 000 anställda på sina enheter i Uleåborg med omnejd. Andra stora arbetsgivare i trakten är Veitsiluoto, Rautaruukki och Pohjolan Voima.

Företagarvänligt

Men det är inte bara universitetet och teknologibyarna som föder och skal! föda nya företag. Och Sallamo bedyrar att Uleåborg är en synnerligen företagarvänlig stad.

— Vi tänker inte enbart på att locka nya företag till själva staden utan man ser till hela regionen. Staden har god beredskap att ta emot företag. Bl a är det lätt att komma över tomter till vettiga priser.

Tomtpriserna börjar idag vid 1000 mark per kvadratmeter inne i centrum. Utanför centrum börjar kvadratmeterpriset vid hundralappen.

Andra fördelar för företag som etablerar sig I trakten är att trafikförbindelserna är goda och att staden är belägen mitt i landet. Värdetfullt för företagen är också det att de fördelaktigt kan bedriva forskningsarbete i samarbete med universitetet.

Uleåborgarna är själva rätt aktiva då det gäller att grunda företag. Enbart under de två första veckorna i januari grundades 12 nya företag i regionen, och enligt Sallamo är början av året lugnt.

Tyvärr klarar sig inte alla företag I längden pg a fusioner och konkurser.

— Ytterligare en orsak är säkert att det är ganska lätt att få offentlig finansierin och när den upphör går företaget över styr, säger Sallamo.

Finansieringssystemet håller nu på att ändras.

Äkta ekonomer bristvara

Om den tekniska utbildningen är välskött är den ekonomiska allt annat. Egenilig ekonomutbildning saknas trots att företagen i regionen skriker efter kompetenta ekonomer.

— Universitetet utdimiterar visserligen varje år filosofie magistrar med nationalekonomi som huvudämne. Men dem vill företagen inte anställa som ekonomer då de dels har fel titel, dels inte har läst företagsekonomi. Därför måste vi fortast möjligt få en professur i företagsekonomi jämte tillhörande tjänster, framhåller Sallamo.

Situationen blir inte heller bättre av att lokala potentiella ekonomer, som bedriver studier på annan ort, i allmänhet inte återvänder. Och det är svårt att förmå erfarna ekonomer att flytta norrut, ty det är nog bara Uleåborgborna själva som anser att de bor i mellersta Finland.

Sallamo berättar att behovet av ekonomer med formell kompetens är runt 50 per år och att handelskammaren i samarbete med universitetet och staden utrett frågan grundligt.

— I och med att den statsvetenskapliga utbildningen täcker en stor de! av ekonomutbildningen skulle den egentliga ekonomutbildningen faktiskt kunna starta så fort universitetet får en professur i företagsekonomi, slår han fast.

Enligt Sallamo hänger professuren inte nödvändigtvis på statliga budgetmedel.

— Lokal finansiering för en donationsprofessur går att uppbåda om det behövs, säger han.

Bättre farled och vägar

Då det gäller trafiken i regionen hoppas Sallamo att statens budgetmakare äntligen beviljar medel för den planerade djupfarleden till Uleåborg.

fortsättning på s 2 3/1987 PORUN,