Facket och automationen

av Herbert Walther Forum 1979-16, sida 20-21, 24.10.1979

Taggar: Teman: automation

Facket och automationen

Ett spöke grasserar i Europa — automationens spöke. Det förtryckta Europas alla makter har förenat sig till en helig hetsjakt mot detta spöke; kroppsarbetarna, manschettarbetarna, en fackpamp, en politiker, mjukteknologerna och organiserade.

Ny” Det är möjligt att den här ”moderniseringen” av inledningen till Kommunistiska Manifestet väcker ont blod hos dagens dogmatiska marxister. Det är inte troligt att den får Karl Marx att vända sig i sin grav på kyrkogården vid Highgate. Redan under slutet av 1700-talet hemsökte spöket Europa. I form av en regleringsventil för ångmaskinen av James Watt. Hetsjakten mot spöket ledde till blodiga uppgörelser i början av 1800-talet då ludditerna gick till handgripligheter mot maskinerna. Automationen (d vs mekaniseringen av människans andliga och logiska uppgifter — den tekniska utvecklingen som innebär en överföring av begränsade andliga uppgifter såsom instruktions-, lednings-, analytiska, uträknings- m fl uppgifter från mänskan till maskinerna) har sedan Marx dagar fortsatt sin framfart som ett komplement till den tekniska utvecklingen, Inte enbart i Europa utan i hela världen.

Vad är det som helt plötsligt givit upphov till vår minst sagt intensiva debatt om automationen? En debatt som stundom kännetecknas av känsloladdade utbrott och en infernalisk begreppsförvirring. Automationen har förknippats med ny teknik, mikroprocessorn, mikroelektronik, rationalisering, arbetslöshet osv. En debatt som understrukit fackets krav på arbetslivets förnyelse samt betonat behovet av en förnyelse inom facket.

Klasskamp och åsiktsmanipulation? Vad är det som helt plötsligt aktualiserat Kurt Vonneguts framtidsvision ”Player Piano” från år 1952? En roman i vilken författaren beskri 2 ver det tredelade framtidssamhället Tlium i delstaten New York: ”I nordväst finns direktörerna och ingenjörerna och tjänstemännen och en del folk med fria yrken; i nordost finns maskinerna; och i söder, på andra sidan Iroquoisfloden, finns det område som ortsborna kallar Homestead där i stort sett allt folket bor.

Om bron över floden sprängdes skulle väldigt få av de dagliga göromålen störas. Det är inte mången på någondera sidan som har något annat skäl än nyfikenhet att fara över floden.”

Ska vi tro att det är arbetsgivarnas och kapitalkretsarnas klasskamp och åsiktsmanipulation som döljer sig bakom den intensiva automationsdebatten? Detta eftersom den västtysk högertidningen Der Spiegel målade en allomfattande skräckbild av mikroelektronikens följder i ett försök att skapa en pessimistisk bild av möjligheterna att förbättra syssel sättningsläget. Dethär påståendet framfördes i alla fall under Metallarbetarförbundets seminarium om den teknologiska utvecklingens särdrag och verkan på sysselsättningen, arbetets innehåll och arbetsförhållandena inom metallindustrin.

Teknologin och arbetet” Seminariet ”Metalliteollisuuden tulevaisuus — Teknologia ja työ”, som hölls i april detta år, utgör utan tvekan den hittills mest ambitiösa satsningeh i frågan inom vår fackföreningsrörelse. Man kan tala om en

FORUM 16/7 omfattande kartläggning av riktgivande betydelse. I inledningsanförandena behandlades den teknologiska utvecklingen ur flera centrala synvinklar & Den teknologiska utvecklingens inverkan och styrningsmöjlighete Ö Den vetenskapligt-tekniska utvecklingens nuläge i förhållande till tidigare vetenskapligt-tekniska omvälvninga 6 IG-Metalls erfarenheter av och politik för styrningen av den teknologiska utvecklinge 0 Forskningen om den teknologiska utvecklingens verkan ur finländsk synvinke 9 Ledningsmetodernas utvecklin € Erfarenheterna av införandet av ny teknologi inom den grafiska branschen.

Utrymmet tillåter inte en detaljbeskrivning av seminariet. En sådan är inte heller nödvändig. Seminariets material har nämligen sammanställts och utgivits i bokform av Metallarbetarförbundet. Skriften ”Työ ja teknologia” omfattar 239 tätt skrivna sidor och innehåller seminariets alla inledningsanföranden samt sammandrag av diskussionerna inom de olika arbetsgrupperna. P g a seminariets bredd har skriften allmän betydelse.

Det ovannämnda förutsätter här en helt allmän och kortfattad redogörelse av vissa grundläggande drag i Metalls inställning till den teknologiska utvecklingen, till automationen. Utgångspunkten är den teknologiska arbetslösheten.

Tresektorteorin

I anföranden under seminariet betonade man skillnaderna mellan automationen förr och nu. Dagens automation kan inte jämföras med gårdagens. Vi kommer in på tresektorteorin; lantbruket, industrin och servicesektorn. Då arbetskraftsbehovet inom lantbruket (även jakt och fiske) minskade som en följd av mekaniseringen, flyttade arbetskraften till industrisektorn. Den tekniska utvecklingen inom industrisektorn ledde till en ny flyttningsrörelse. Denhär gången till servicesektorn. Teorin talar med andra ord om en flyttningsprocess från en bransch till en annan. Statsmaktens uppgift i denna process har varit att förmedla information samt underlätta förflyttningen. Från en boningsort till en annan, från ett yrke till ett annat, från en bransch till en annan, Idag drabbar automationen alla sektorer på en gång. Den fjärde sektorn, som är nödvändig för sysselsättningen,

FORUM 16/7 saknas förutsatt att man inte uppfattar arbetslösheten som den fjärde sektorn.

För den finländska metallindustrin har den teknologiska utvecklingen inneburit över tjugotusen färre sysselsatta arbetare sedan sysselsättningstoppen år 1975. Metallindustrins produktion har dock hållit sig på 1975 års nivå. Man kan påstå att problemet helt enkelt består i den uteblivna produktionsökningen. Den vanliga produktivitetsökningen bryter ut i form av arbetslöshet. Detta räcker dock inte till för att förklara den utveckling som under två år försätter 14 procent av de anställda utanför fabriksportarna och samtidigt för med sig ett underskott på ett par tiotal procent i kapacitetsutnyttjandet, Orsakerna ligger djupare. Det är främst fyra sektorer man kan peka på 1. Den sociala processen i anslutning till den starka tillväxten och strukturförändringen från slutet av 60-talet till år 1975. Utbildningssystemet räckte inte till för att tillgodose arbetskraftsbehovet. En mängd outbildad arbetskraft kom in i branschen. Men arbetet utbildar. Resultatet blev en produktivitetschock efter en viss tid. Den ovana arbetskraftens produktivitet ökade betydligt. Möjligheterna till ett så oförskämt förkastande av arbetskraft inom metallindustrin kan förstås mot bakgrunden av det föregående våldsamma och skoningslösa tillväxtgenombrottet.

2. En minskad rörlighet p g a arbetslösheten. En stor rörlighet upprätthåller i och för sig en överbemanning på vissa arbetsplatser samt låg produktivitet eftersom de anställda skiftar innan de ens lärt sig sina uppgifter ordentligt.

3. Varvskrisens betydliga minskning av arbetskraften inom vwvarvsindustrin 4. Den fjärde faktorn som i själva verket är rner betydelsefull än varvskrisen, är de teknologiska förändringarna inom elektronikindustrin. I Japan har de åtta största företagen inom tv-branschen under fyra år minskat sin arbetskraft med 42 procent. Hos oss har detsamma gjorts på rentav kortare tid i företag inom elektronikbranschen.

Systemen integreras allt mera

Den nya teknologins effekter på metallindustrin har två inloppsvägar. För det första har vi automatisering en av produktionsapparaten. Det är ingenting nytt. Numeriskt programmerade maskiner i verkstäderna ökar oavbrutet. Det må sen vara fråga om numeriskt styrda verktygsmaskiner, robotar eller datorstyrda truckar som går av sig själva.

Det som nu sker är att det kommer allt mer integrerade system och system som var för sig innesluter både tjänstemän och arbetare exempelvis från tillverkning.

Den andra inloppsvägen för förändringar är produktomläggning, dvs ändrad produktplanering. Denna kan vara mycket snabb och ha omstörtande verkningar.

Vi kommer här inpå det verkliga spöket, d vs utnyttjandet av mikroelektroniken inom såväl produktionen som servicesektorn. Spöket som symboliseras av mikroprosessorn och som kallats den tredje industriella revolutionen. Under den första industriella revolutionen ersattes mänsklig arbetskraft med maskiner. Under den andra rationaliserades produktionen med hjälp av det löpande bandet och nu, under den tredje industriella revolutionen, automatiseras produktionen i sin helhet med hjälp av mikroelektroniken.

Hotas fackets existens?

Framtidsutsikterna är dystra. I Förbundsrepubliken Tyskland har undersökningar givit resultat som visar att mikroelektroniken kommer att medföra betydande förändringar i yrkesutövningen för 1— 2,5 miljoner tyska arbetare. Och trots detta är mikroelektroniken endast ett skede i ADB-utvecklingen och därmed endast en del av den teknologiska utvecklingen. En del av automationen.

Man kan påstå att automationen tagit facket på sängen. Facket står inför betydande förändringar som t o m kan hota fackets existens. Nya ledningsmetoder, organisationsmodeller, nya arbetsprofiler och ny teknik kan leda till att arbetarna inte längre uppfattar facket som sitt. Fackets strategi är idag förhållandevis föråldrad. Det är tillsvidare endast inom den grafiska branschen som man i viss mån kunnat anpassa sig till tidens krav. Metalls seminarium utgjorde en absolut kartläggning av situationen inom facket.

Facket säger inte nej till automationen, men däremot nej till en okontrollerad automation. Facket kräver idag inflytande över automationsprocessen. Inflytande på tillämpningen av den nya tekniken.

Herbert Walthe 21