Fadderklasser succé

av Birgitta Jernvall-lngman Forum 1987-18, sida 16, 19.11.1987

Taggar: Teman: undervisning

INOuSt ns Image förbättras:

Fadderklasser snudd päå succé

Fadderklasser i grundskolan, där en idé som ska förbättra industrins något skamfilade image i ungdomarnas ögon.

Det hela går ut på att ett företag väljer en sjua I ett högstadium till sin fadderklass och sedan inleder ett samarbete som i bästa fall pågår I tre år, dvs tills ungdomarna är klara med grundskolan och eventuellt redo fö yrkesskolan.

nomiska informationsbyrån är den huvudsakliga rnålsättningen ändå inte att få ungdomar till yrkesskolorna. Det viktiga är att ungdomen får en riktig bild av industrin, säger Haavisto, som leder projektet Ungdomen och industrin, där fadderklasserna ingår som en del. En riktig bild av industrin ger ungdomarna bättre baskunskaper för det stora beslut som yrkesvalet innebär. Undersökningar har nämligen visat att ungdomens uppfattning om industrin i allmänhet och industrin som arbetsgivare i synnerhet är mycket negativ. Samtidigt är arbetsgivarna överraskande fördomsfulla mot de unga — konstaterar bl a Pekka Luhtanen, VD vid Luhta Oy, i det material som utarbetats för fadderklasskampanien. — Därför är också kampanjen tudelad. Ungdomen är en målgrupp, men en nästan

E nligt direktör Tuomo Haavisto vid Eko 1 lika viktig grupp är våra egna företag, säger Tuomo Haavisto. — Företagen är ganska slutna som det nu är och ungdomen får ingen uppfattning om vad industrin gör. Med handel och övriga servicenäringar har de unga däremot kontakt nästan dagligen.

Växelverkan skola — företag

Här kommer nu det långsiktiga och mer djupgående fadderklassarbetet till industrins hjälp. Lämpligt anses vara att företag och klass träffas tre till fem gånger per år. Det sker genom att företrädare för företaget besöker skolan på studiehandledarens lektioner, men också åt andra hållet så att fadderklassen besöker sitt företag. Och när eleverna kommit upp i åttonde eller nionde klassen kan företaget sedan erbjuda dem praoplatser.

Mattlidens sjuor följer spänt med en demonstration av supraledande material i Hytande nitrogen under besöket på AGAS luftgasfabrik I Kilo.

Genom den här kampanjen vill man också förbättra skolungdomarnas möjligheter att få sommarjobb, ett inte oviktigt inslag i projektet. Målsättningen har varit att antalet grundskol- och gymnasieelever som en kortare eller längre tid sommarjobbar i företagen ska utgöra tre procent av den ordinarie arbetsstyrkan. Det har man också lyckats med, åtminstone 1986 då de utgjorde 3,2 procent av antalet anställda i AFC:s medlemsföretag. Det betyder att omkring 20 000 elever i grundskolor och gymnasier fick arbetskontakt med industrin. Siffrorna för 1987 är ännu inte klara.

Start 1984

Fadderklassexperimentet startade 1984, då Ekonomiska informationsbyrån själv inledde samarbete med en sjua i Lahtis. I dag är fadderktasserna omkring 250 — och enligt Haavisto kanske den del av kampanjen Ungdomen och industrin som lyckats bäst.

— Det är en kampanj som företagen godkänner, säger han och tillägger att man också fått bara god respons från skolorna.

Att experimentet med fadderklasser slagit väl ut bekräftar också VD Fredrik Portman vid Västra Nylands handelskammare i Karis. Han var senaste höst med om att arrangera en träff mellan företag och skolor i sin region och nu är Västnyland livligt med i verksamhete — Det är ett bra sätt att bearbeta marknaden och förbereda ungdomarna inför yrkesvalet, säger han. Och konstaterar att yrkesskolan är ett alternativ till gymnasiet — men också ett alternativ efter gymnasiet: antalet studenter i yrkesskolorna ökar hela tiden.

AGA-chefen tände direkt

Bland de företag i Nyland som har fadderklasser återfinns Finska Socker, L M Ericsson, Fiskars, Ovako, Helkama och sedan en tid också AGA.

AGASs VD C G Nordman blev uppringd av Mattlidens skola, som förklarade att man hade vissa problem att hitta ett företag som kunde erbjuda svenskspråkigt informationsmaterial. Gensvaret blev starkt och positivt.

— Jag tände direkt. Det är precis det här företagen ska syssla med, speciellt i Esbo där det är svårt att få arbetskraft, säger Noraman.

Resultatet av den första kontakten blev att Nordman besökte Mattliden och berättade både om fadaerklassidén och gasföretaget AGA. En vecka senare kom två fadderklasser från Mattliden på besök till AGA och närmast på samarbetsprogrammet står nu en träff med elevernas föräldrar och lärare.

Enligt Nordman var hans besök i skolan både roligt och intressant. Eleverna var pigga, ställde fina frågor och visade et fortsättning på s 3 18/1987 FORUN