Famndatorn på frammarsch
av Thor-Björn Hansson Forum 1989-13, sida 22-23, 14.09.1989
”Famndatorn” på frammarsch
EXHiBiTS REGISTRATIO - Det är inte de etablerade marknadstedarna som toppar laptop-säljstatistiken utan de tillverkare som hinner först med famnmodeller folk vill jobba med säger George Morrow, trendanalytiker.
et är inget snack om vad datortrenD den pekar mot i USA. Portabla s kallade ”laptops” håller på att bli enormt populära och kommer inom några år att vara dominerande på hemdatorsidan. Utvecklingen går oerhört fort och maskinernas kapacitet blir bara större för varje år.
Faktum är att den som köper en laptop idag kan räkna med att den är totalt omodern inom något år. Kanske fortfarande funktionell! men totalt inaktuell…
Dessutom blir maskinerna bara mindre och mindre och får alltfler möjligheter.
Som alltid är det dock efterfrågan som styr produktionen. Vissa modeller med konstiga ”knep” har redan fått stryka på foten för andra mer praktiska datorer som fyller kundens behov bättre. I USA är marknaden som störst. Portabla datorer används av en mängd mobila yrkesgrupper på många olika sätt. En del företagsförsäljare kan logga in från hotellrummet till företagets centraldator och både lämna och hämta in information.
Journalister har kanske insett de största fördelarna med systemet och har med sig sina laptops på fältet. Ringer sedan in sina reportage över telefonnätet och kan skicka hem en story på ett par sekunder. Standardmängden som = tidigare låg på 300-1 200 tecken per sekund har nu ökats betydligt och det finns telefonmodem som kan skicka 10 000 tecken per sekund över nätet oavsett var i världen du befinner dig. Dessutom kan dessa datorer logga in på tidningens datorbibliotek eller researchbank och på det sättet lätt skaffa sig bakgrundsrnaterial till artiklar de arbetar på. Allt med hjälp av en liten maskin med måtten 30 x 35 cm och fem centimete 2 tjock och inbyggda telefonmodem… Årets lapdatormässa hölls som vanligt i USA och bar namnet Portable Computing ‘89.
Platsen man valt låg strategiskt mitt i centrum av Silicon Valley — det jättelika industriområde som är lika stort till ytan som Stockholms stad med förorter.
Beläget en och en halv timme sydväst om San Francisco verkar nästan hela USA:s dator- och chipindustri ha koncentrerat sig i denna Kiseldal som ligger omgärdad av vackra bergskedjor. Santa Clara är ett mindre samhälle som på senare år blivit högborg för alla olika mässor som bålls för datorfolk i dalen. Det finns fler hotell med större kapacitet här än vad det finns i San Francisco. Konferensrummen är nybyggda och stora. Restauranger i mångfald och en egen flygplats i storlek med Arlanda.
På det sättet behöver fackmännen och specialisterna inte resa så mycket för att se vad konkurrenterna och den egna firman visar upp. Allt finns på plats och varvas med föreläsningar från de olika företagen. Portable computing “89 hade ett full Macintosh Walkmac
Text och foto: Thor-Björn Hansson
Portable Computing 89 Laptop-mässa i Sanita Clara, US späckat program med 23 olika konferensmöten och 37 föreläsare under de två dagarna som mässan hölls.
Samtidigt var utställningslokalerna Ööppna och produkter demonstrerades både personligt och visuellt.
— 1988 såldes det över 640 000 portabla ”laptops” i USA och året innan. 1987. såldes det 400 000 säger George Morrow.
Han är specialist på trendanalyser och nya datorprodukter och är dessutom en mycket karismatisk och entusiasmerande person. Miljontals fakta verkar flyta igenom mannens hjärna och han är exalterad Över att utvecklingen går så snabbt inom detta område.
—- Jag har testat varenda maskin som finns på marknaden och framtiden kommer att ha många verkligt tidssparande och praktiska hjälpmedel på de nya laptopmodellerna. I våras släppte ju ITC sin
NEC UltraLite
NEC ProSpeed 38 286 CAT — den första trådlösa laptopdatorn med inbyggd telefon och dito modem. Du kan alltså ha en portabel station och skicka till en central eller hemstation via mobiltelefonnätet… Detsamma finns för faxmaskiner som är inbyggda i en del laptops så nu kan du alltså jobba från bilen eller båten om du vill…
Kompatibilitet är en annan viktig del som håller på att förbättras liksom de platta displayskärmarna. Idag finns de mest i svartvitt och då mest i LCD form reflex eller bakbelyst. Reflexskärmarna är bäst i dagsljus och de bakbelysta bäst i skugga eller under mindre belysta förhållanden. Alla tillverkare håller nu på att utveckla skärmar som förändrar sina egenskaper alltefter ljusintensiteten, och strävar efter optimal skärpa och konstant briljans.
Färgskärmarna har också redan introducerats, men storleken på de platta skär 13/1989 FORU marna förblir små på grund av den strömkonsumtion som behövs. Det viktiga för en laptop är ju att vara bärbar och så lätt som möjligt med små uppladdningsbara batterier. Stora färgskärmar drar för mycket ström just nu.
Den display som är mest modern, och dessutom ögonvänlig. kallas för Page White och kan enkelt beskrivas som en mycket skarp svartvit skärm med stor upplösning och resolution. Relativt dyr levereras den bara till avancerade laptops med 286 och 386 chip, men kan tänkas bli billigare om ett år eller så.
-I år räknar branschen med att sälja cirka 30 procent mer än 1988 eller ungefär 840 000 laptops i USA. Toshiba, Zenith, och NEC är de största leverantörerna följda av IBM, HP, GRID, Datavue, Tandy, Sharp, Epson, Mitsubishi, Data General och Wang.
- Det är alltså inte de traditionella marknadsledarna som toppar försäljningsstatistiken, utan de tillverkare som istället varit först på plan med portabla maskiner som folk vill jobba med. IBM t ex ligger ju verkligen efter på detta område…
—- En standardmaskin tror jag kommer inom ett år, och då väger den under tre eller fyra kilo, har ett 20 MB eller större minne. RAM på ett eller två MB, 386 chip med 24 Mhz och en bra bakbelyst skärm med uppladdningsbara nickelhydridbatterier som bara väger hälften av dagens konventionella nickelkadmiumceller.
— Tänker man efter. så är ju det likt kapaciteten av vad en Cray superdator hade för bara några år sedan. Svindlande! Ett skivminne som 1982 var 30 cm i kubik och höll IMB är idag knappt två centimeter tjockt. 10 x 15 centimeter och håller 40MB!
Portabla skrivare följer också med utvecklingen. Batteridrivna lättviktare på en eller ett par kilo med brevkvalitet fanns att välja bland på mässan.
Musikdatorer med MIDI verkar få allt fler utgångar för möjlighet att direkt koppla in fler instrument, och Yamala visade en förbättrad version av sin C1 laptop med åtta MIDI utgångar.
Sharp presenterade sina nya svartvita skärmar med 16 gråskalors kapacitet och lämpad för grafik.
NEC brasklapp var deras nya Ultra Lite. En tvåkilos maskin med bakbelyst skärm. 3x20x25 cm, V-30 chip och dataindex på SA! (Charlton Heston gör reklam för denna i USA… Huga…) NEC hade även sin nya ProSpeed med 386 chip och mycket bra grönsvart skärm.
Personlig favorit: Zenith Supersport 286. En femkilos laptop med 286 chip, 20/40 MB harddise med dataindex på 13,4!
Tandys 1400 LT var värd omdömet Årets Slithäst. Billig och bra med fin skärm och två floppys. Laptoparnas Volvo-traktor. GRID er fortfarande RoHbland maskineri Snygga och stor kapacitet men lite däliga på laddbara batterier. Tandy har numera köpt GRID och tänker marknadsföra en ”ekonomivärsting” snart.
Framtidsperspektivet stod CD Teclwology för. Skivor och CD spelare med 600 MB ROM kapacitet som basbibliotek för laptops. LJ
FÖRUN, 13/1989
Konjunktur…
fortsättning från sid 1 nedskärning av ränteavdragsrätten, eftersom motståndet mot en bostadsinkomstbeskattning av egen bostad inte kunnat motiveras för allmänheten. Steg i denna riktning tas som bäst, men små. På hyressidan skulle rådet innebära en avreglementering av marknaden kombinerat med ökat bostadsstöd. En kommitté har nyligen föreslagit att nyproduktionen inte skulle vara reglerad. Nu verkar regeringens budgetförslag inleda avregleringen från de områden där balansproblemen inte existerar. En snabb avreglering i Helsingforsregionen skulle sannolikt leda till svåra sociala problem, vilket motiverar en försiktighet och stora satsningar på bostadsstödet, men nu verkar inte ens ett första steg mot balans tas. MA €
EES…
. fortsättning från sid 1 och personer möjligast fritt och på lika villkor skall kunna röra sig — inte enbart inom EG utan i kela Västeuropa. För detta behövs i större omfattning en harmonisering av nationella normer, gemensamma spelregler osv.
Samarbetet fick en ny vändning, då EG-kommissionens ordförande Jacques Delors i januari föreslog att EG och EFTA-länderna märkbart borde effektivera sitt samarbete. Sökandet efter ”den tredje vägen” — ett koordinerat samarbete på området mellan medlemskap och frihandel — tog vid. EFTA-ländernas statsministrar svarade i mars positivt på Delors initiativ, och på våren beslöts vid ett gemensamt EG-EFTA-ministermöte att parterna tillsammans skulle utreda möjligheterna och formerna för ett dylikt samarbete. Fyra gemensamma arbetsgrupper tillsattes att utreda samarbetsmöjligheterna för vatuutbyte, för kapital och tjänster, för personers/arbetskraftens rörlighet och för övriga frågor t ex socialpolitik, konsumenter, miljö. forskning och utveckling.
För EFTA-länderna gäller det att kunna ta ställning till närmast två principiella frågor: har de beredskap att gemensamt utforma samarbetet, och har de beredskap att utveckla samarbetet utgående från de principer som uppnåtts inom EG? Fastän ingen ännu förbundit sig till någonting, har dock arbetsgrupperna i juli kunnat notera att en överraskande långtgående beredskap till detta existerar i EFTAländerna. För tillfället tampas ämbetsmännen i en gemensam arbetsgrupp med den kanske känsligaste frågan för ett närmare samarbete — nämligen frågan om formerna för ett mera institutionaliserat samarbete EG-EFTA. Här behandlas bla möjligheterna för gemensamma organ, för verkställande och uppföljning av beslut, för hur dispyter gemensamt kan lösas. Skicklighet och fantasi kommer att behövas i detta arbete eftersom det tangerar principer om den enskilda nationens möjligheter att göra självständiga beslut. vilket EFTA-medlemsländerna starkt vidhåller.
Utgående från ovanstående arbete kom mer EG:s och EFTA-ländernas ministrar att i december i ett gemensamt möte överväga åtgärder för att fortsätta samarbetssträvandena. Möjligtvis fattas då beslut om att påbörja egentliga förhandlingar i frågan. Dessa förhandlingar kan eventuellt redan under första delen av 90-talet leda till ett multinationellt EES-samarbetsavtal, vilket synbarligen på ett avgörande sätt skulle befästa relationerna mellan de västeuropeiska länderna.
Det västeuropeiska ekonomiska samarbetet kommer i alla händelser att bestå i framtiden. Nu görs insatser för att utveckla samarbetet på ett koordinerat sätt, och med EG och EFTA som utgångspunkter. Vid behov kommer andra alternativ att plockas fram. LJ
Jaktplan…
fortsättning från sid 1 utlåtandena. Luftstridskrafterna representeras av överste Jouko Knuutila. Därefter blir det dags att begära offert av leverantörerna. Bland västplanen utses sannolikt två finalister.
Försvarsministeriet kommer igen in i bilden. och då sker underhandlingar om kompensationsköp och samarbetsformer. Sedan kommer anskaffningen upp i samband med budgetbehandlingen och blir därmed en regerings- och presidentföredragningsfråga. Slutligt beslut om anskaffning fattas av riksdagen.
Vem skall göra vad?
Frånses flygvapnets olika kommittésammansättningar, finns följande organ som i olika faser kommer att ta ställning i jaktplansfrågan: € försvarspolitiska delegationen (ordfö rande bankdirektör Jaakko IHoniemi) Ö en kommitté tillsatt av försvarsminis tern som leds av kanslichef Aimo Paju nen Q försvarsrådet under statsminister och inom riksdagen & försvarsutskottet och Ö statsutskottets försvarsdelegation
Hur jaktplansköpen kommer att behandlas inom dessa organ har inte belysts i offentligheten. Det kanske vore skäl att göra det med tanke på att det gäller en affär av storleksordningen 8 till 10 miljarder mark.
Ett beslut om beställningen är att vänta i god tid före riksdagsvalet våren 1991, men något datum för behandlingen har inte fastställts, meddelar överste Knuutila.
Beroende på val av plantyp tar det nämligen mellan åtta och tio år att bygga upp ett stridsdugligt förband med beväpning, styrsystem, underhåll och infrastruktur. För Draken-planens del tog det tio år. och åttaårsgränsen gäller bara Gripen, som ifråga om infrastrukturen i stor utsträckning just bygger på Draken. Mig-29 är likaså härledd från föregångaren Mig-21.
Ifall valet kommer att falla på andra plantyper betyder det inledandet av en ny tradition på minst trettio år inte bara med avseende på system, bestyckning och underhåll utan också vad gäller industriellt samarbete och eventuell licenstillverkning. L 23