Får vi äntligen högkonjunktur?

Taggar: Teman: ekonomi

FÖRUN 5/85 5/85 FRUN wMereators Index

Får vi äntligen högkonjunktur?

Produktionssiffrorna för senaste års julmånad ser litet gladare ut än på länge. Totalproduktionen i näringslivet skulle enligt Mercators index ha legat inemot 7 procent över föregående års volymnivå. En dylik tillväxttakt börjar redan påminna om forna tiders högkonjunkturer, om den nu faktiskt håller i sig.

HE Man får här genast komma med en reservation, Senaste december innehöll 3 arbetsdagar mindre än året förut. Detta tvingar till statistiska och schematiska omräkningar som kan ge en missvisning. Man måste kanske också beakta att jämförelsemånaden december 1983 hade en tillfällig svacka och därför nu är lättare att överträffa.

Ett tecken på en positiv riktning är dock också den svagt stigande trenden i tillväxten under höstmånaderna. Kanske har vi alltså nu en försenad högkonjunktur framför oss? Optimisten kan alltid hoppas.

Investeringarna

Investeringsverksamheten är traditionellt i nyckelposition när det gäller att skapa högkonjunktur. Hoppingivande är därför att maskinidustrins produktionsvolym per arbetsdag i december låg hela 22 procent över motsvarande nivå året förut.

En helt annan bild ges dessvärre a byggnadsstatistiken. Volymen för byggnadsverksamheten i gruppen industribyggnader låg under sista kvartalet i fjol 24 procent lägre än året förut. För kontorsoch förvaltningsbyggander är minskningen lika stark. Det är egentligen bara lagerbyggnader som visar ökning.

Dessutom ökade volymen för bostadshöghus (Arava?) trots att bostadsbyggandet som helhet minskades en aning. Totalt sett minskade byggnadsverksamhetens volym under tredje kvartalet med 6 procent och under fjärde kvartalet med 7 procent jämfört med föregående år.

Skogsindustrin

Inom skogsindustrin är läget lika tudelat som förut. I december låg pappersindustrins produktionsvolym per arbetsdag 15 procent över föregående års nivå. Däremot låg träindustrins volymsiffra 3 procent lägre än året förut. Någon förändring i bilden har alltså inte ännu inträtt.

Näringsgrenarnas utvecklingstakt

Förändring i 26 per arbetsdag 1984/83

Måna- Total- Jord- Skogsder index bruket bruket

VI—VII +4 —0 +29 VU—IX +3 —2 +18 VII—X +2 —2 + 8 +3 —3 +20 +4 —2 +30 +2 —1 + 5 +5 +3 +12 +3 —4 +24 +2 —5 +17 +3 +1 +16 +3 —4 +25 +7 —3 +42

Kommentar

Indust- Byggn. - Han- Samrin verks. deln färds.

+4 +4 +4 +6 +4 +7 +3 +4 +5 +5 +8B

H NÖNNÖGBBENOWN

Totalindexen har en viss ökningstendens som dock inte ännu är helt säker. Samma sak gäller möjligen i genomsnitt också industrin. Handel och samfärdsel är närmast något försvagade. Jordbruket och byggnadsverksamheten är klart försvagade. Däremot ligger skogsbruket stadigt på toppnivå” Årsmedeltalet dras dock ned av först halvårets tillbakagång.

I skogarna går maskinerna för fortsatt högtryck. Avverkningarna var i december en fjärdedel större än under föregående år, och ännu mer räknat per arbetsdag. Ökningen fördelade sig tämligen jämnt mellan timmer och pappersved, Fanerstock nådde dock en ökning på drygt femtio procent. Avsättningen kan bli problematisk.

Som ett kuriosum kan antecknas att avverkningen av brännved var 35 procent mindre än året förut, trots talet om inhemska bränslen. Tydligen säljs brännveden nu som pappersved.

Handeln

Detaljhandelns utveckling följde rätt väl det som man kan vänta sig med ledning av den ekonomiska tillväxten. Ökningen i förhållande till föregående år var i november 4 procent som branschgenomsnitt. Största tillväxttakten nådde alkohol och bilar, 12 procent. En farlig kombination. Månntro detta ligger bakom apotekens uppgång med tio procent?

Annars håller sig flertalet branscher rätt nära medeltalet, med variationer mellan 2 och 6 procent. Skobranschen gick dock tillbaka med hela 6 procent. Så gjorde också några specialbranscher.

Partihandel klarade sig sämre än detaljisterna.I november stannade omsättningsökningen på noll. Sämst klarade sig handeln med bränslen, en minskning med 4 procent. Hösten var ju varm, och kompensation är att vänta i januari. Däremot ökade konfektions- och textilgrossisternas omsättning med 6 procent. I stort sett får man emellertid säga att konsumtionsutvecklingen nu har varit ganska jämn och oproblematisk.

Transporter

Inom fraktsjöfarten stannade både export- och importfrakterna i december på föregående års mängdnivå. Detta var dock endast totalt sett. De inhemska redarnas fraktmängder minskade däremot med en dryg tiondel. En viss kompensation hade man i somliga fall på passagerarsidan, där ökningen i passagerarantalet var 13 pro cent. Julen låg gynnsamt.

På landbacken gick det i december ännu sämre än till sjöss. Biltrafiken minskade 4 procent, om man tar bensinförsäljningen som mått. Antalet lastade järnvägsvagna minskades med hele 8 procent jämfört med föregående år. Posttrafiken minskade med 6 procent. Inte ens telefontrafiken var särskilt expansiv men ökade dock med fem procent.

Jordbruket

Klimatet har inte denna gång varit lika nådigt mot jordbruket som föregående år. Skörden av livsmedeslgrödor blev 13 procent mindre än senast. Men också på animaliesidan skedde det minskningar. Mjölkinvägningen var i december en procent mindre än året förut, Fläskproduktionen sjönk med hela 30 procent, produktionen av nötkött med 9 procent.

Marknadsföringen av ägg stannade på föregående års nivå så här fick man inte någon reduktion av överskottet. Allmänt taget har dock överproduktionen i jordbruket nu minskats något, vilket är tacknämligt.

Årsresultatet

Vi har nu tämligen definitiva siffror för hela året sedan de saknade uppgifterna för byggnadsverksamheten erhållit. Den ekonomiska tillväxten 1984 blev mätt med Mercators index 2,2 procent. I genomsnitt var året knappast någon högkonjunktur.

G. M-z

MERCATORS INDE för produktionsaktiviteten. 1948 = 100

Totalindex (100.0) | -B2 -83 -8B4 384 396 414 4265 437 456 425 435 419 457 428 437 430 43 3187 326 320 322 405-421 411 438 437 450 452 466 436 449 429 444 440 453 455 468 452” 456 “486 432 436 428

Konjunktur indikatorn Tillväxttakten i 9 1983/82 Kvartal

November +2 December + 1984/83 Januari +2

Februari +2 Mars +0

April —0 Maj +1

Juni +3 Juli +4 Augusti +3

September +2 Oktdber +3 November +4 December ”:4

Anm. Siffrorna anger totalindexens successiva utveckling från föregående års motsvarande kvartal och månad i produktionsvalym per arbetsdag. Kvartalssiffrorna i den första kolumnen är den bästa indikatorn på konjunkturutvecklingen. De återger procenttalen för glidande kvartal med siffrorna placegade på kvartalets mittméånad.

Prognoser, Hela 1985 Mars -85

Jordbruk Skogsbruk Industri Byggnad (35.8 113 «140 137 174 156

Hande 530 589 579 597 598

Samfärdse 508 484 433 441 451

Anm”T tötelindexen per månad och arbetsdag har verkningarna av variationerna i antalet arbetsdagar i månaden utrensats, däremot inte i delserierna “med undantag av byggnadsverksamheten. IKorrigérad siffra eller serie. ”Preliminär siffra.

. ä i