Fart på investeringarna

av Mika Tiivola Forum 1978-18, sida 05, 22.11.1978

Taggar: Teman: investering

ledaren

DET VERKAR FORTFARANDE vara synnerligen svårt att få i gång industrins investeringar. Outnyttjad kapacitet finns i betydande grad, efterfrågan är matt överlag och företagens skuldbörda är alltjämt tung, varför företagen av förståeliga skäl knappast varit intresserade av att utvidga. Industrins investeringar har följaktligen i år varit endast knappt hälften så omfattande som under år 1975.

Investeringsverksamheten borde dock nu ofrånkomligen bli livligare också inom industrin. Detta är ju en förutsättning för att sysselsättningsläget skall förbättras och tillväxten inom folkhushållningen tryggas under kommande år. Hur viktig bostadsproduktionen än må vara krävs det för att dennas volym skall hållas inom förnuftiga gränser också konkurrerande placeringsobjekt, och härvid träder industrins investeringar i förgrunden.

Otvivelaktigt bör vi också i den nuvarande situationen finna lämpliga investeringsobjekt. Jag avser här närmast ombyggnads- och moderniseringsinvesteringar inom sådan produktion som sannolikt kommer att stanna kvar på marknaden. Dylika projekt finns troligen inom de flesta industribranscher. En höjning av förädlingsgraden inom exempelvis skogsindustrin är ett eftersträvansvärt och rentav nödvändig synvinkeln

WP” Den nya ekonomiska den internationella industri Fart på investeringarn huvudmål, och rationaliseringsinvesteringar behövs kontinuerligt för upprätthållandet av industrins konkurrenskraft.

Jag vet att det ingalunda råder brist på investeringsplaner inom industrin. Dessa kommer dock int att verkställas förrän företagens lönsamhet och finansieringsstruktur förbättrats i tillräcklig utsträckning och vissa investeringshinder av skattemässig och psykologisk natur avlägsnats.

Tryggandet av lönsamheten förutsätter bla att kostnadsstegringen framgent blir långsammare än hittills och att statsmakten bedriver en politik som ökar industrins verksamhetsförutsättningar. Härvid bör man samtidigt sörja för att industrin inte betungas med extra skatter och pålagor. Det är klart att ingen i detta land kan ge några garantier i de ovannämnda fallen, Men det vore redan värdefullt, om de viktigaste politiska partierna och arbetsmarknadsorganisationerna skulle ta detta som sin målsättning. Jag är övertygad om att man härigenom väsentligen skulle kunna sänka den, om jag så får säga, opinionströskel som enligt min uppfattning klart uppbromsar investeringsaktiviteten.

Mika Tiivola 0

Tar NEV oss på sängen kan emotse en period av el- och elektronikindustri världsordningen — NEV — och dess inverkan på industrins utveckling var temat för minister Eero Rantalas anförande vid Ekonomiekandidatföreningens lunehmöte i början av månaden.

Begreppet NEV präglades för cirka fyra är sedan, då FN godkände två resolutioner om saken. Resolutionerna gäller dels råvaruhandeln och -avtalen, dels

Minister Eero Rantala

FORUM 18/7 ella arbetsfördelningen och finansiering — bla i form av kännbart ökad u-hjälp.

— Begreppet NEV förekommer häpnadsväckande sällan i makroekonomiska prognoser, konstaterade minister Rantala. — Detta har sin förklaring: å ena sidan är det fortfarande — efter fyra år — vanskligt att finna relevanta kvantitativa begrepp som skulle svara mot - NEV-principerna = i praktiken. Ä andra sidan kan NEV ses som en latent konflikt mellan i-länder och u-länder, genom att den prioriterar u-ländernas ekonomiska och industriella utveckling.

Den nya ekonomiska världsordningen har inte ännu satt några synligare spår i vårt ekonomiska liv. Vår import från u-länderna är kännbart mindre än i de flesta OECD-länder.

-— Beträffande NEV och den internationella handeln kan konstateras, att Finlan anpassning. Finland har intagit en positiv ställning till u-ländernas strävanden i NEV-anda, men det är otänkbart att finländska företag t ex vore beredda att betala ett högre pris för u-ländernas råvaror än andra länder. Samtidigt förutsätter en råvarustrategi på lång sikt sådana u-landsrelationer att tillgången inte hotas av politiska konflikter etc.

— NEV kommer att innebära vissa utmaningar för vår industri på 1980-talet, konstaterade minister Rantala. — Den mekaniska träförädlingsindustrin har redan flera är känt av konkurrens från u-länderna. På cellulosamarknaden - kommer dessa länders andel också att växa. Inom metallbranschen har främst varvsoch stålindustrin kämpat med svårigheter. Däremot kan tekobranschens problem anses ha interna orsaker — en för hög driftsnivå. Ino har vi tills vidare inte känt av konkurrens från u-länderna. Det är för tidigt att bedöma i vilken omfattning NEV kan komma att försvaga sysselsättningen inom våra sk kritiska branscher.

Eero Rantala underströk att den nya ekonomiska världsordningen mäste ses som något positivt — inte minst med tanke på världsfreden.

— Det mest konstruktiva är att förbereda sig på den kommande förändringen. Vi har en hög teknologi och utvecklad marknadsföring — vi bör investera i dem. Utvecklandet av nya produkter förutsätter ett målmedvetet och intensivt samarbete mellan våra teknologiexperter och marknadsanalytiker. Vi har goda utsikter att anpassa oss i en förändrad världsekonomi — en positiv och fördomsfri attityd är bäst ägnad att minska eventuella friktioner.