Farväl flexicurity?

av Rita Asplund Forum 2012-09, sida 20, 27.09.2012

EI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 2012

Rita Asplund är forskningsdirektör på Näringslivets forskningsinstitut Etla.

De senaste årens arbetslöshetssiffror ger all anledning att ifrågasätta flexicuritystrategins effektivitet.

Farväl flexicurity?

EU-institutionen drabbades ren] av en veritabel flexicurityvur i mitten av 2000-talet. Ambitiösa strategier och detaljerade direktiv gjordes upp på EU-nivå i syfte att underlätta för medlemsländerna att ge flexicurity en central roll i sysselsättningspolitiken. Flexicurity, som inte har någon gångbar motsvarighet på svenska, är resultatet av en sammanfogning av orden flexibility (flexibilitet) och security (säkerhet, trygghet).

Termen lanserades ursprungligen i Holland. Den kom att användas som ett samlande begrepp för de förhållandevis radikala reformer av arbetsmarknaden och socialskyddet som landet genomförde på 90-talet. Syftet var att uppnå bättre balans mellan den inflexibla arbetsmarknad som dominerades av arbetstagare med stadigvarande jobb (så kallade insiders) och den osäkra arbetsmarknad som var vardag för perifera grupper (så kallade outsiders).

Den flexicurity som är förknippad med Danmark torde dock vara mera känd både i Finland och internationellt. Det faktum att Danmark, i betydligt högre grad än Holland, kom att lyftas fram som förebild för EU:s flexicuritystrategi fick mången dansk att höja ett förvånande ögonbryn: det danska arbetsmarknadssystemet döptes plötsligt om till flexicurity trots att det hade utvecklats långt innan begreppet flexicurity ens skapats. Med utgångspunkt i det danska systemet kom begreppet samtidigt att ges en helt ny definition baserad på en kombination av tre centrala arbetsmarknadsinstitutioner: svagt anställningsskydd, generösa arbetslöshetsersättningar och en aktiv arbetsmarknadspolitik som snabbt slussade de arbetslösa tillbaka i ”Det anses tvärtom vara möjligt at pasisamtliga medlemsländer av vilka få har en arbetsmarknad som motsvarar eller ens påminner om den danska eller holländska. Grundidén är att flexibilitet och trygghet inte är oförenliga på arbetsmarknaden. Det anses tvärtom vara möjligt att samtidigt utveckla både flexibiliteten och tryggheten i arbetslivet för såväl arbetstagare som arbetsgivare. Arbetsgivarna ska kunna anpassa sin verksamhet och sin personalstyrka efter de affärsmässiga villkoren samtidigt som sysselsättningsmöjligheter na förbättras för arbetstagarna och speciellt för de mest sårbara grupperna av arbetstagare, det vill säga ungdomar, äldre och kvinnor.

Mot den här bakgrunden kan flexicuritystrategin förväntas ha spelat en avgörande roll med tanke på hur väl arbetsmarknaderna i Europa lyckats anpassa sig till de kärva villkor som följt i spåren av finanskrisen och den ekonomiska nedgången. De senaste årens arbetslöshetssiffror ger dock all anledning att ifrågasätta flexicuritystrategins effektivitet i synnerhet när det gäller att skydda de mest utsatta grupperna i arbetslivet. Dessutom visar flera studier att flexicuritymaskineriet börjat krångla märkbart i takt med att de ekonomiska förutsätt ningarna försämrats och behovet av strukturella reformer ökat. Även om många företag vidtagit åtgärder i syfte att också skydda sina mera sårbara grupper av arbetstagare så har dessa åtgärder uteslutande styrts av starka affärsmässiga skäl. Någon medveten flexicuritystrategi från företagens sida har det knappast varit fråga om.

Det är givetvis fritt fram för politiker att betrakta också dessa åtgärder som flexicurityåtgärder.

i arbetslivet. samtidi gt utveckla Ochi en situation då flexicuri 2 Kil; tystrategins effektivitet röner På EU-nivå har innebörden av både flexibiliteten obarmhärtig kritik så är en dylik flexicurity medvetet hållits rela- och tryggheten 1 tolkning frestande. Det allmänn tivt vag. EU:s allmänt hållna beskrivning av begreppet är i och för sig förståelig, eftersom flexicuritystrategin ska kunna tilläm arbetslivet för såväl arbetstagare som arbetsgivare intrycket är dock att inte heller EU:s ambitiösa flexicuritystrategi lyckats överleva i finanskrisens efterdyningar. m