Fastighetsrenting
av Tommy Westerlund Forum 1988-17, sida 28-29, 03.11.1988
Taggar: Teman: fastigheter
Text: Tommy Westerlun dén med fastighetsrenting kommer ur sprungligen från USA och Storbritan nien. Till Finland kommer den närmast från Sverige där det har funnits rentingbolag | fem-sex år. Det är därför inte överraskande att de första finländska rentingbolagen har svenska delägare.
Affärsidén är mycket enkel. Rentingbolagen köper eller låter bygga en fastighet. Därefter hyr säljaren eller byggaren fastigheten för överenskommen tid. Hyresgästen har option på att lösa in fastigheten efter en viss tid. Det här innebär att företag kan frigöra kapital som bundits vid fastigheter för aktivare användning.
Rentingbolagen betalar marknadspris för fastigheten och hyresgästen bibehåller tack vare återköpsoptionen kontrollen över den. Då hyresgästen vill köpa tillbaka fastigheten får han behålla den vinst som fastighetens värdestegring ger.
Kunderna får själva bestämma till vilket pris de köper tillbaka fastigheten. Nedre gräns är emellertid det pris som fastigheten säljs för.
Det är ett flexibelt system. Om återköpspriset är högre är hyran lägre och vice versa.
I Sverige har optionerna för återköp varierat mellan 10 och 20 år, men kontrakten kan också förlängas eller förkortas, Då blir återköpspriset ett annat.
Alla med
FBF:s Finska Fastighetsfinans var först på plan, i början av hösten. Övriga ägare i bolaget är Finska Företagsfinans Ab och svenska Fastighetsrenting Ab, som kontrolleras av SE-banken.
Strax efter följde Fastighetskapital Ab. Bolaget har bildats på initiativ av Nordisk Renting Ab i Sverige. Huvudintressent i Nordisk Renting är PK-banken. Övriga delägare
Fastigheter binder stora kapital. Nu ger nya fastighetsrentingbolag företagen en chans att frigöra kapital för mer produktiva satsningar. Rentingbolagen köper fastigheterna, hyr ut dem till företagen och genom ett optionsavtal kan hyresgästen senare köpa tillbaka fastigheterna.
Nu kommer fastighetsrenting
Sälj fastigheten och behåll den!
Behöver ert företag nytt kapital?
Har företaget mycket pengar bundet i fastigheter?
Lösgör dem genom att sälja fastigheterna till rentingbolag så frigörs kapital för mer produktiva satsningar. Ni hyr fastigheterna och köper dem tilbaka om låt oss säga tjugo år till samma pris som de såldes 28 17/1988 FRUN i det finländska bolaget är Sensor, Oy Alfred A Palmberg Ab och Tapiola försäkring. Ytterligare en delägare söks.
Förutom de här två rentingbolagen har också Andelsbanken, som de facto började med den här verksamheten redan före ovanstående rentingbolag, och Kansallispankki tagit upp samma affärsform på sitt program. Och för någon dag sedan inledde också SCAB fastighetsrenting.
De här bankerna har inte bildat speciella bolag för fastighetsrenting, utan verksamheten sker inom bankernas finansieringsbolag. De skiljer sig också från de rena rentingbolagen genom att de talar om fastighetsleasing i stället för -renting.
”Kontoren står bara och väntar”
Finska Fastighetsfinans och Fastighetskapital säger att de närmast vänder sig till stora företag och den offentliga sektorn.
— Det finns säkert intresse, Alla stora huvudkontor i Helsingfors står bara och väntar. De är säkert redan nerskrivna till ett mycket lågt värde, säger Hans Carmine, som utlånad från PK-banken tillsvidare leder Fastighetskapital Ab.
— Merparten av de fastigheter som Nordisk Renting i Sverige äger är gamla Jag tror att det också i Finland i högre grad kommer att röra sig om befintliga byggnader än nybyggen. Fastigheter under 50 mil joner blir för oss knappast aktuella, åtminstone inte till en början. En del kunder vi har förhandlat med har funderat på att sälja företagets hela fastighetsbestånd, medan andra affärer gäller endast ett objekt. Värdet av de affärer vi hittills har diskuterat har varierat mellan 50 och 1 000 miljoner mark. De tre banker som kallar verksamheten fastighetsleasing tycks ha en annan målgrupp. De säger att de kan tänka sig fastigheter ända från en miljon mark uppåt.
Trögt i början Arno Sourander, VD för Finska Fastighetsfinans, berättar att hans bolag redan har rott affärer i land.
— Intresset har varit mycket stort. Men då det är en ny affärsform tar kunderna tid på sig innan de bestämmer sig. Några avtal har i alla fall redan undertecknats. Det gäller fastigheter på sammanlagt några tiotals miljoner mark.
Enligt Sourander har det främst varit stora inhemska men också en del utländska företag som har visat det största intresset. Också några kommuner har förhandlat om fastighetsrenting.
I Sverige har flere kommuner nappat på rentingidéen. Hans Carmine berättar att kommuner har låtit rentingbolagen finansiera byggen som de själva Inte har haft råd till, till exempel simhallar och kormmunhus. Då de har stått klara har kommunen fått nyttja fastigheterna mot en hyra. Och enligt avtalen får de, om de vill, i framtiden köpa byggnaden till ett bestämt pris.
”Realistiskt alternativ”
Också hos oss väntas offentliga sektorn, och speciellt kommuner, börja utnyttja de möjligheter som rentingbolagen erbjuder. En potentiell kund kunde exempelvis Ekenäs vara. Staden har diskuterat en simhall i många år. I samband med kommunalvalsdebatten dök frågan upp igen. Men det finns inte pengar.
— Rentingalternativet är helt realistiskt. Vi har fått erbjudanden, men inte begärt offerter, säger Ekenäs stadsdirektör Göran wide.
Men för tillfället har Ekenäs sin driftsbudget i obalans och då kommunernas lagstadgade uppgifter ständigt ökar betyder det ökade utgifter, så Wide tror inte att staden har råd med att hyra en simhall ännu på några år.
— Jag antar att fastighetsrenting blir ett tänkbart alternativ för allt fler kommuner i framtiden då driftsutgifterna hela tiden stiger, säger Wide.
Men åtminstone den här hösten är det säkert främst företag som kommer att sluta rentingavtal. Ändringen av skatten på försäljningsvinst vid årsskiftet påskyndar antagligen besluten inom den privata sektorn. LJ
KANSALLIS-OSAKE-PANKKI
Aktiva
Finansieringstillgångar Inhemska fordringar
Fordringar hos andra banks Checkräkningskrediter . Växlar
Utländska fordringar
I utländsk valuta… …..
I mark Omsätiningstillgångar Masskuldebrev …..
Investerinostillgångar Masskuldebrev …….snnns Aktier och andelar …..
Anläggningsfflgångar och övriga utgifler med lång verkningstid
Maskiner och inventarier
Skatter eran Löner och sociala utgifter Övriga utgifter
För direktionen Heikki Koivisto
Jaakko Lassila
Kassa och fordringar hos Finlands Bank, Specialdeposilioner i Finlands Bank
Betalningsförmedling . ……. Övriga finansieringstilgånga Övriga omsättningslillgångar —–.
Fastigheter och fastighetsaktier ..
Aklier och andelar ..ossisssseree Fasligheter och fastighetsaktie srrirereer 1598 510 242,4 Övriga anläggningstillgängar och utgifter med lång verkningstid
Månadsbalans den 30 september 1988 Passiva
Främmande kapital Inhemska skulde 37 400 708 109,86 –14 742754 664,04 .- 2073574124,76 785160 862,68
Skulder till staten Masskuldebrevslå Övriga skulder Utländska skulder I utländsk valuta… I Mark oosseeere rna Masskuldebrevslån Räntor och övriga inkomst Reserveringar .. Eget kapital Aktiekapila! .. ee Reservtander .. Värderegleringsfond Dispositionsfond … Vinst från tidigare å 36010 060 276,99 + 1263 002 634,7 1603 729 717,30 785518 059,7 5403 662 372,54 492734 799,62 912124 447,1 2837 206 567,16 679 561 930,8 1171 345 306,37 73 098 832,00 911 488 593,18 504 992 383,1 121 129 566 392,97
FÖRUN, 17/198 837 345 143,32 Checkräkningar. …… 2 948 530 550,00 Depositioner ……….. 6024 592 043,94 Depositioner i utländsk val 1386 369 597,44 Skulder till Finlands Bank . 682 394 133,60 Skulder till andra banker .
Betalningsförmedling ………………
För förvaltningsrådet
Aatos Erkko Markku Mannerkosk eerersee … 3456 508743,3 29542 662 497,91 1772 535 103,83 312 100 000,00 1493 749651,65 131 367 837,08 300 303 232,50 —- 2140 203543,39 – 19793 148 153,3 49 946 759 484,53 - 1283015833,07 E717 707 734,62 2429 717 462,32 1961 092 030,4 - 2875000 000,00 1.321 321 010,09 475 559 628,08 61 059 264,68 115745 182,0 121 129 566 392,9 29