Fastighetsskatt?

av Mikael Ingberg Forum 1989-06, sida 12-13, 13.04.1989

Taggar: Teman: byggforum

FASTIGHETS SKATT inansministeriet tillsatte 11.5.1988 en fastighetsskattekommission, vars uppgift var att göra ett förslag till en fastighetsskatt åt stat och kommun. Denna fastighetsskatt skulle ersätta de skatter, som idag uppbärs genom prövningsbeskattningen av inkomst från fastighet, på basen av bostadsinkomst samt som gatu- och mantalsavgifter.

Fastighetsskattekommissionen överlämnade den 25 januari 1989 sitt betänkande åt skatteminister Ulla Puolanne. Betänkandet innehåller — helt i enlighet med uppdraget — ett förslag till en bredbasig fastighetsskatt. Ett förslag till en ny skatt, alltså, och en bredbasig sådan, som kan ge stora merinkomster åt den offentliga sektorn.

Vilka summor är det då fråga om? För att få en bild av detta visas I tabell 1 en uppskattning av de skatter och avgifter, som den nya fastighetsskatten avses ersätta.

Av tabellen framgår, att närmare 90 procent av de skatter som fastighetsskatten avses att ersätta idag går till kommunerna. Av denna anledning är det också naturligt, att man har tänkt sig, att hela 95 procent av fastighetsskattens avkastning skall ges åt kommunerna, medan staten enligt kommisslonens förslag skulle få 5 procent av fastighetsskattens avkastning.

Vad är det då fråga om, när man föreslår en fastighetsskatt? Närmast tänker sig kommissionen, att fastighetsskatten skall uttas på basen av jordegendom och på basen av de byggnader, som finns på denna jordegendom, dvs på hela fastighetens värde. Man tänker sig då, att de beskattningsvärden, som idag ligger som grund för förmögenhetsbeskattningen, skall kunna användas. Däremot föreslår man inte, att förmögenhetsskatten på dessa fastigheter skulle slopas när fastighetsskatten kommer.

Det faktum, att man vill använda sig av förmögenhetsbeskattningens skattevärden kan emellertid vara rätt problematiskt. Beskattningsvärdena i förmögenhetsbeskattningen är nämligen inte särskilt enhetliga, även om detta sakernas tillstånd av allt att döma kommer att förändras med tiden och speciellt emedan Skattestyrelsens normer ör bestämning av skattevärdet numera är bindande för skattenämnderna.

För att ge en bild av den potentiella skatebasen för den planerade fastighetsskatten, har jag I tabell 2 sammanställt en del uppgifter om beskattningsvärdet på olika astighetstyper enligt skattestyrelsens förmögenhetsskatteregister år 1987.

Det är emellertid ifrågasatt hur stort in’formationsvärde tabell 2 har. Det har nämligen i ett otal undersökningar framkommit, att beskattningsvärdet för fastigheter inte har mycket med det gängse värdet att göra. Sålunda har det konstaterats, att beskatt BUS NER NR N 12

Text: Mikael Ingber ningsvärdet för bostäder varierar mellan 20 och 70 procent av gängse värdet och kommissionen talar om att beskattningsvärdet i medeltal är ungefär 30 procent av gängse värdet. För andra typer av fastigheter kan förhållandet mellan skattevärdet och det gängse värdet vara ännu mera diffust. Sålunda uppskattar kommissionen, att beskattningsvärdet för åkermark i medeltal utgör enbart ca 5 pocent av gängse värde och för skogens del talar man om i medeltal ca 20 procent. Den strävan att höja beskattningsvärdena upp till det gängse värdet kommer därför på ett radikalt sätt att förändra uppgifterna i tabell 2.

Bred skattebas, låg procent

Helt konkret har alltså kommissionen tänkt sig att införa en bredbasig fastighetsskatt i vårt land från och med början av år 1991. I denna breda skattebas skulle ingå nästan hela Finlands landyta. Vissa samfälligheter, dock inte samfällt ägda skogsmarker, skulle falla utanför skattebasen liksom också “torg, öppen plats, gata, byggnadsplaneväg, väg som avses Ii lagen om enskilda vägar, vissa av försvarsmakten ägda fastigheter samt utländska beskickningars och konsulats fastigheter”. Det har exempelvis fästs en del uppmärksamhet vid att begravningsplatser inkluderas i fastighetsskattens skattebas.

På denna breda skattebas skulle sedan en relativt låg skatteprocent appliceras. Kommissionen gör sina beräkningar utgående från två skatteprocenter. Huvudregeln skulle vara en skatteprocent på 0,6 procent. För bostadsfastigheter skulle emellertid en lägre procentsats eller 0,3 procent applice Då det gäller fastighetsskattens förhålande till andra skatter kan det vara skäl att nämna, att betald fastighetsskatt skulle uppfattas som en avdragbar kostnad för astigheter, som intförskaffats i förvärvssyfte, dvs närmast för fastigheter, som används i lant- och skogsbruk, för hyresverksamhet samt för övrig näringsverksamhet.

Kommissionen föreslår, att 95 procent av astighetsskattens avkastning skulle ges åt den kommun, på vars område fastigheten befinner sig. 3 procent av avkastningen skulle staten få. Fastighetsskattens skattesats skulle emellertid fastslås av riksdagen och inte av kommunens egna beslutande organ.

Omtfördelning?

Hur skulle då den föreslagna fastighetsskatten slå ut på olika fastigheter? Vilken skulle fastighetsskattens direkta incidens bil, som man brukar säga på fackspråk? Denna fråga kan man inte ännu ge ett alldeles klart svar på närmast p g a att kommissionen inte ger ett direkt förslag till skatteprocenter. Man gör sina beräkningar med hjälp av ovan nämnda skatteprocenter (0,6 resp 0, procent) men ett förslag vill man inte kalla dessa satser. Dessa procentsatser är emellertid de enda som står till buds och därför bygger mina kommentarer på dessa.

Den första observationen, som man sålunda gör på basen av kommissionens beräkningar är, att fastighetsskatten — beräknad enligt kommissionens skatteprocenter — skulle fördubbla skatteinkomsterna jämfört med de skatter, som fastighetsskatten skall ersätta (tabell 3).

Av tabellen framgår, att de stora ”förlorarna” — de fastigheter, som skulle förlora på ett införande av fastighetsskatten jämfört med nuläget -— är jord- och skogsbruket. Detta är givetvis ganska naturligt: av de skatter som den tänkta fastighetsskatten skulle ersätta, är det bara de s k mantalsavgifterna som idag uppbärs av dessa fastighetstyper, medan de skulle ingå i den nya fastighetsskattens bas till sitt fulla (beskattnings)värde.

Den fastighetstyp, som enligt kommissionens förslag framstår som den klara vinnaren, är fritidsfastigheterna. Detta kan komma att bli ett problem speciellt med tanke på att det under den senaste tiden har rests krav på att den sk bostadsinkomstbeskattningen av fritidsfastigheter borde skärpas. Detta har krävts närmast av den anledningen, att man anser att fritidsbefolkningen i större utsträckning än idag borde betala för de tjänster man får från sin ”fritidskommun”. Fastighetsskattekommissionens förslag står i bjärt konflikt med denna strävan.

Osäkra effekter av skatten

Vad är det då man vill åstadkomma genom att införa denna nya skatt, fastighetsskatten? Vilka är de positiva effekter på ekonomin, som man kan uppnå genom att ersätta prövningsbeskattningen av fastighetsinkomst, bostacsinkomstbeskattningen samt gatuavgifterna med en fastighetsskatt? Dessa frågor har man inta behandlat särskilt ingående i fastighetsskattekommissionens betänkande. Man får den uppfattningen, att den viktigaste orsaken till att Finland behöver en fastighetsskatt är att det finns fastighetsskatter i andra OECD-länder. Och att kommunerna (och kanske i framtiden staten) behöver mera skatteinkomster. Det finns emellertid en hel del argument för en fastighetsskatt i den ekonomiskateoretiska litteraturen. Utan att gå in på detaljer kan man kanske konstatera, att åtminstone följande synpunkter kan tänkas vara väsentliga För det första strävar man med fastighetsskatten till att göra beskattningen av olika fastigheter mera neutral, mera likartad. Den mångfald av ”fastighetsskatter”, som vi har idag, är kanske inte det bästa sättet att skapa denna neutralitet. Å andra sidan kan man givetvis fråga sig varför man enbart är intresserad av neutraliteten | beskattningen av fastigheter och inte i neutraliteten mellan placeringar överhuvudtaget. För detta andra finns det en hel del argument för att en fastighetskatt kanske skulle påverka mark- och annan fastighetsanvändning i mera effektiv riktning. För det tredje kan man argumentera för, att en fastighetsskatt på sätt och vis är ett pris för de tjänster kommunen ger fastighetsägarna i form av t ex kommunalteknik, vägtförbindelser et 6/1989 FORUM,

För det fjärde kan man tro, att en fastig Tabell 1: En uppskattning av de skatter, som fastighetsskatten skall ersätta per skattemottaga hetsskatt på sikt kan tänkas minska trycket re, 1987, Mmk på prisstegringar på bostäder och andra fastigheter pga att den årliga fastighets- Prövnings- | Bostads- Fritids- Gatu- Mantals- | Summa skatten så att säga minskar fastighetens nu- beskattning | inkomst bostad avgifter avgifter värde. Skatten kapitaliseras i fastighetens Stadigvapris. rande bost Dessa möjliga positiva effekter av den planerade fastighetsska ten finns emellertid Stat LL 21 24 a —— 45 dåligt dokumenterade i kommissionens be- | Kommun 215 15 60 390 14 694 tänkande och man får lov att anta, att dessa Folkpensiofrågor därmed är dåligt utredda. Och innan | NSanst 5 4 15 — = 24 de eventuella positiva effekterna av en fas- | Församl 10 0 5 = — 15 tighetsskatt är bättre utredda och dokumen- Summa 230 40 104 290 14 778 terade, kan lagstiftning knappast fås till stånd. Källa: KB 1989:2 Min uppfattning är alltså, att vi inte borde besluta om en fastighetsskatt för Finlands Tabell 3: Skattebelastningen på olika fastighetstyper del. Åtminstone inte ännu. LJ Nuvarande FastighetsTabell 2: Beskattningsvärdet av olika typer av skatter skatten fastigheter år 1987, mrd mk. Bostadsfastigheter 305 730 Jord 88 Fritidsfastigheter 110 90 Byggnader 270 355 I näringsverksamhet N anv fastigheter 275 460 Bostäder 218 Obebyggda tomter 10 40 Fritidsfastigheter 15 Jordbruksmark 4 25 Näringsverksamhet [ Skogsmark 10 230 Obebyggda tomter & Övriga fastigheter 60 ? Jordbruksjord 4 Skog 38 355 SUMMA 1774 1575 Källa: KB 1989:2 Källa: KB 1989:2 : | Hyresgästerna crobbas: 2 NANNA LAN TN VvrESO OS erna CO 0 : Mats Lindqvist |

Fastighetsskatten tfyrfaldigar VVO:s skattebörda

En höjning på hela 830 miljoner mark av skatteintäkterna från fastigheter blir följden av den nya fostighetsskatten.

För t ex VVO innebär det fyra gånger högre skatt än tidigare. Det är utgifter som i sista hand drabbar hyresgästerna.

Så säger VVO:s VD Ben Grass, och hänvisar till utörd beräkningar.

å basen av det betänkande fastighets skattekommissionen offentliggjort ha fastighetsbranschen, närmast då VVO (Valtakunnallinen Vuokratalo-Osuuskunta eller Riksomfattende Hyreshusandelslaget som är det svenska namnet) gjort beräkningar för hur skatteintäkterna från fastigheter utvecklas till 90-+talet i och med fastighetsskattens införande.

Siffrorna man kommit fram till är föga smickrande för fastighetsskattekommissionen.

De verkligt stora förlorarna är enligt VVO:s beräkningar ägare av bostadsfastig FÖRUN, 6/198 heter samt skogsägarna. (Se också Mikael Ingbergs artikel om fastighetsskatten).

Sammantaget innebär beräkningarna minst en fördubbling av skatteintäkterna från fastigheter — och t o m en fyrfaldig höjning för VVO, hävdar Ben Grass, VD på VVO. Fastighetsskatten slår hårt mot ägande av aravahyresbostäder och eftersom VVO till största delen äger aravahyresbostärder ligger man i den direkta skottlinjen. Andelslaget äger ca 11 000 hyresbostäder och är disponent för ca 8 00 — En skattehöjning drabbar i sista hand våra hyresgäster i form av höjda hyror.

Pengarna måste ju tas någonstans ifrån, säger Ben Grass och kalkylerar med en hyreshöjning på minst 50 penni per kvadratmeter.

— Tidigare har vi bara betalat gatuavgiften. När fastighetsskatten ersätter de fyra tidigare skatteformerna innebär det en chockhöjning av skatterna för oss, säger Ben Grass.

Dåligt genomtänkt Redan i det här skedet ställer sig Ben Grass skeptisk till betänkandet. Enligt honom är det inte särskilt väl genomtänkt och kommissionen har inte räknat med de följder fastighetsskatten får.

— Det verkar otroligt att man gör upp ett skatteförslag vars effekter drabbar vanlig fortsättning på sid 34

Ben Grass, VD på VVO, är bekymrad över fastighetsskattens effekter på ägande av aravahyresbostäder.

13