Fattiga är inte lyckliga

av I J Forum 1978-10, sida 25, 07.06.1978

Taggar: Personer: George Gallup Teman: fattigdom

€e Några människor är så berömda att man tror att de måste vara döda. En sådan är George Gallup, som emellertid dementerade varje sådan uppfattning genom att dyka upp i Helsingfors, 77 år gammal visserligen, men skärpt och spänstig och med en ny världsomspännande undersökning, förlåt gallup, i bakfickan. Tiotusen människor på

George Gallup:

Fattiga är inte lyckliga sex kontinenter, representerande två tredjedelar av jordens befolkning, ger i undersökningen uttryck för sina förhoppningar, sina tankar och sin fruktan. När det gällde de allmänna förväntningarna inför innevarande år (undersökningen gjordes i slutet av 1977) visade sig finländarna höra till de största pessimisterna. 44 procent trodde att det skulle bli sämre än året innan, endast 20 procent att det skulle bli bättre. Svenskarna var än värre med siffrorna 50 och 25 procent. Det är en stark kontrast gentemot engelsmännen, av vilka 53 procent väntade bättre tider oc endast 18 procent sämre.

Ekonomiskt trodde endast 3 procent av finländarna att vi gick mot bättre tider och hela 71 procent att år 1978 skulle bli ekonomiskt sämre än 1977. En förklaring kan vara att Finland kommit senare in i lågkonjunkturen än många andra länder, påpekade doktor Gallup.

Av undersökningen kan man dra följande allmänna slutsatser e klyftan mellan u-länder och den övriga världen är djup, inte bara när det gäller materiell välfärd utan också psykisk välmåga.

Ö någon plats på jorden, där människorna är fattiga men lyckliga hittade man inte.

De som har större inkomster är i allmänhet mera nöjda med livet överhuvudtaget. Ö Människorna i tredje världen (Sydamerika och Afrika) är mera optimistiska när det gäller framtiden än i i-länderna. Beror det kanske på att de inte kan få det värre, frågar sig doktor Gallup. Att han kan ha rätt framgår av följande siffror: av européerna hade 8 procent varit i den situationen att de inte haft pengar för att köpa mat, av nordamerikanerna 13 procent. Men i Sydamerika var siffran 40 procent, i Fjärran Östern 58 procent och i Afrika 71 procent… IT

Ekonomer från Vas Ö Inom den finlandssvenska ekonomutbildningen har rektorn för Svenska handelshögskolan Lars Wahlbeck nyligen gjort ett utspel, föga uppmärksammat i hufvudstadspressen men desto mera i Österbotten, där det betecknats som en intressant möjlighet — att bryta det nuvarande dödläget och regionskonkurrensen.

Wahlbeck = föreslår att Svenska handelshögskolan i Vasa anordnar en fullständig ekonomutbildning för 50 studenter årligen, kanske 60. Intagningen i Vasa skulle ske till tre utbildningsprogram, vilka väljs efter ett år av för alla gemensamma allmänna studier. Dessa kunde till en del också utnyttjas inom andra studiesektorer i Vasa. Utbildningsprogrammen vore redovisning, marknadsföring och en motsvarighet till det utbildningsprogram som vid Helsingfors handelshögskola (KKK) kallas offentliga inrättningars ekonomiförvaltning.

Idén är att genomföra ett fullgott utbildningsprogram inom ett begränsat antal områden i stället för stympade sammanslagningar.

Lars Wahlbeck gör något i det finländska samhället ganska sällsynt: han erkänner att han tidigare gjort en felbedömning. Det förslag han själv tillsammans med Taxell uppgjorde för 10 år sedan förutsatte, att endast de inledande studierna skulle bedrivas i Vasa och de avslutande i Helsingfors. — Så här i efterhand förstår jag, säger Wahlbeck, att ett sådant system kanske ännu effektivare än den nuvarande sturkturen skulle ha lett till en avtappning av Österbottens begåvningsresurser.

Wahlbeck ställer ett villkor för utflyttningen till Vasa: den svenska merkantila högskolesektorns intagning får inte inskränkas från nuvarande 350 studenter och måltalet för SHH ska fortsättningsvis vara 250. OO

ICF-produktregiste Ö Ett pålitligt och fullständigt produktregister frågar många efter, industrin, handeln och offentliga sektorn. Det existerar visserligen flera register, men de har visat sig vara bristfälliga.

utrikeshandelsförbunds produktregister omfattar endast exportvaror, och olika branschorganisationers produktregister varierar rätt mycket i kvalitet. Register i bokform, tex Sininen Kirja, föråldras åter ganska snabbt.

Finlands

Den sk Anskaffningskommittén som 1975 utredde möjligheterna för den offentliga sektorn att öka sin andel av anskaffningarna från den finländska industrin ansåg, att en av de största flaskhalsarna var bristen på uppgifter om inhemska produktalternativ.

Nu har Industrins Centralförbund startat en ny serviceform, Industrins produktregister. Servicen är avgiftsfri, förfrågningar ta emot per telefon eller brev. Svaret kan dröja ett par dagar, det går snabbare om frågaren känner till produktens beteckning enligt Brysselnomenklaturen (tulltariffbeteckningen).

Registret svarar på frågan: vilka företag tillverkar produkten i Finland? Svaret omfattar endast företagets namn och adress, inte storlek eller andra uppgifter.

Möjligheterna att hålla ICFs register up-to-date kommer emellertid i hög grad att bli beroende av företagens egen aktivitet. Industriförbundet svarar därför inte för felaktiga eller bristfälliga uppgifter i registret.

Då en stor del av Finlands industri står utanför centralförbundet har man inte heller möjlighet att direkt nå alla företag. Industrins Centralförbund vädjar därför via pressen till företagen: ge självmant uppgifter om era produkter, och kom ihåg att hålla registret aktuellt!

Elbilen åker inte lång e General Motors tror på den eldrivna bilen som framtida transportmedel. Chevrolet har nu, på uppdrag av GM, utvecklat en ackumulatordriven personbil för stadstrafik. Bilen, som bygger på Chevrolets Chevettemodell och följaktligen döpts till Electrovetle är den första i en serie experimentbilar, som inte tillverkas för försäljning. Hur

FORUM 10/7 snart man kommer till serieproduktion är tillsvidare oklart.

Som energikälla i Electrovette fungerar tjugo 12 volts blyackumulatorer. Under gynnsamma förhäållanden räcker laddningen i dem till lika läng körning som med 4 liter bensin. Problemel är ackumulatorernas vikt, de väger 420 kg, och ge bilen den höga egenvikten av 1340 kg. På kommande är zink/nickeloxidackumulatorer som tredubblar bilens aktionsradie med en laddning. Med den nuvarande strömkällan har bilen en aktionsradie av ca 50 km vid körning med en hastighet på ca 65—80 km/h. Electrovette presterar ca 90 km/h i topphastighet. J:son DO

Morgondagens bil 25