Fel fransk image: vin, kvinnor och sång
Forum 1976-19, sida 11-12, 01.12.1976FORUM 19 : 7 1n
Fel fransk Image: vin kvinnor och sån > Den här informationen har ingenting att göra med vilken inställningen i Finland vid olika tidpunkter i princip är gentemot utländska etableringar, framhåller handelsrådet. Det är fakta som bör finnas tillgängliga för intresserade utlänningar i vilket fall som helst. Sedan kan man ju avgöra vilken politiken bör vara. Och det skulle man ju också gärna vilja ha ett svar på…
Det kommer då och då förfrågningar, men om överhuvudtaget inga uppgifter finns att få, så slocknar nog intresset mycket snabbt. — Nu är det total mörkläggning, säger Arra. Och han påpekar att om fransmännen skulle komma till Finland som investerare, så gäller det inte alls nödvändigtvis konkurrens om vår arbetskraft, utan ofta införsel av ny teknik. Nu går fyra procent av vår export
Vänd — Finlands image i Frankrike är renar, skogar och stockflottare. Och Frankrikes image i Finland är viner, konjak, parfymer och kosmetik — för att nu inte direkt kalla det ”vin, kvinnor och sång”. Det är dags att göra den här bilden lite mångsidigare. Det här säger handelsrådet Jaakko Arra vid Finlands ambassad i Paris.
— Men, fortsätter han bekymrat, vad ska jag göra när det kommer förfrågningar om Finland från franska företag som eventuellt skulle vara intresserade av att etablera sig ho oss på något sätt. Det existerar inget bakgrundsmaterial som jag kunde ge dem, inga representativa broschyrer med basfakta om Finland. Det är riktigt genant.
SEX FR kvadratmetern betalade denna västtyska fabrik för sin mark i Akvitanien (nära Bordeaux) för fem år sedan. Idag ligger priset högre, men är fortfarande jämförelsevis lågt.
Övriga produktionskostnader ligger på 80 procent av de västtyska, trots att all råvara importeras.
Etablering har i detta fall inte skett med tanke på den franska marknaden, såsom oftast är fallet utan 90 procent av produktionen exporteras tillbaka till Tyskland.
12
FORUM 19 » 7 rr till Frankrike, Det är bara skrap på ytan, säger handelsrådet. Frankrike är, om inte närmarknad, så i varje fall en nära marknad. Om vi vill bredda exporten och komma lite ifrån vårt stora beroende av vissa europeiska marknader, tex Storbritannien, så ligger Frankrike mycket nära till hands.
Inom vilka branscher skulle en nyexport vara möjlig?
Jaakko Arra hänvisar till en undersökning i USA som ser stora marknader i Frankrike för bland annat högklassig elektronik och telefoni, samt för alla slag av produktivitetsökande maskiner. Men även för konsumtionsvaror, som damunderkläder, sport- och fritidsutrustning, textilprodukter i allmänhet. Finländarna har haft framgångar på Pret-å-porter-mässorna (konfektion). De är annars också nyttiga: tillställningar för exportörer, och ger viktiga tips. Den franska marknaden är dock ibland gåtfull. Varför lyckas Luhta men inte Reima? Varför Silo men inte Hyvon? Den franska konfektionen är mycket ”klassmedveten” och det finns en marknad här för den sk medelklassen som de finländska produkterna mycket väl kunde nå, anser handelsrådet Arra. Trögare är det inom inredningstextilerna — men å andra sidan har de finländska ansträngningarna här varit så obefintliga att varje förändring måste bli till det bättre.
Fransmännen faller inte i trance inför begreppet ”Finnish Design” — åtminstone inte om det är ett snobberi’so enbart återspeglar sig i prisen. Men fö särpräglade kvalitetsprodukter finns all tid ett intresse. Förbättrad service efterlyser dock Arra.
Papper- och kartongmarknaden har efter sommaren blivit något osäkrare. Nu är det mera fråga om vems nerver som håller bäst.
Fransk pappersindustri står för cirka 50 procent av behovet, och därefter gynnas de mellaneuropeiska pappersfabrikerna. Importen stoppas på en viss nivå, högst fem procents ökning i året har man gått in för.
Småningom bör de franska investeringarna komma i gång som ger maskinexporten sin chans. Det har dock ännu inte skett, trots ökad konsumtion — ett internationellt fenomen. Kone Osakeyhtiö har dock lyckats göra en 20 miljoners affär. Däremot gick försäljningen av Valmets skogstraktorer, som man hoppades så mycket av, i stöpet. De var helt enkelt för dyra.
Vårt enda multinationella, Kone, med 3 000 arbetare i Frankrike, rör sig tyvärr i en konjunkturkänslig och för tillfället svag bransch med sina hissar. Den franska byggnadsbranschen visar sorgliga ‘drag. Däremot har Kone säkert en framtid i rulltrappor. Man satsar i Frankrike på publika fortskaffningsmedel, och metron byggs ut.
Är då Frankrike en svår marknad? Handelsrådet Arra säger att folk har skrämts upp alldeles i onödan. Det har på senare tid förekommit ett något större intresse från finländska exportörers sida. Men utan egna ansträngningar går det inte att åstadkomma nyexport. Det går inte att bara lita på en agent, agentförsäljningens tidevarv börjar definitiv vara förbi. Jaakko Arra ger en tumregel: ”Om ni kan sälja era varor till er egen inköpschef, så kan ni också sälja dem på franska marknaden”.
Det räcker inte att man en gång bjuder franska affärsmän på flott besök till Finland — kontakterna måste upprepas ofta. Den lokala försäljningen måste få ett kraftigt stöd. Produktutveckling och effektiv kundservice är nyckelord i den franska handeln. Finlands handelssekreterare i Paris Martin Björkbom åtar sig tex att koordinera flera underleverantörer i ett lämpligt paket som ett introduktionserbjudande, Som sedan givetvis ska följas upp energiskt av de enskilda firmorna.
— I själva verket blir man, i synnerhet på maskinsidan, ofta överraskad av att märka hur lätt en god produkt finner avsättning med de rätta försäljningsförbindelserna, säger Jaakko Arra, Det viktigaste i Frankrike är dock alltid den första affären, lyckas den är framtidsmöjligheterna goda.
Och varför inte produktion i Frankrike? De franska råvarupriserna är ungefär som hos oss (med undantag av virket som är dyrare här) och den franska arbetskraften är utmärkt, flitig och arbetsam. Framför allt är den franska marknaden en stor potential. Efter Tyska förbundsrepubliken är Frankrike Europas rikaste marknad. Landet har snabbt knappat in på försprånget till Västtyskland också om de senaste tidernas utveckling inte varit så ljus, och fransmännen knappast kommer att ta fast tyskarna år 1980, såsom man tidigare förutspått.
KONE-WESTINGHOUSE PARIS LA DEFENSE
KONE-ASCENSEURS S.A. NEUILLY S/SEINE
Finländska företags
Kone Osakeyhtlö
Kone Osakeyhtiö
SOFFCO-FRANCE PARIS
PARIS LA DEFENS filialer i Frankrike
JAAKKO POYRY & CO. FRANCE
FILIAL MODERBOLAG SOCIETE KYMMENE-STAR- Kymi-Kymmene FRANCE CRAF’SAC & WISA FRANCE Oy Wilh Schaumann Ab RUNGIS PETIT QUEVILLY NAUTOR S.A. Oy Wilh Schauman Ab FINAPAR Finnpap PARIS CANNES Nautor FINLAYSON-FORSSA Finlayssop-Forssa/ NORMET S.A. Orion Yhtymä Oy Normet PARIS Porin Puuvilla PARIS FINNCARTON-SJÖHOLM Finnboard MKT-FRANCE ’ Koltek Oy PARIS BESANCON MKT-Tehtaat Oy FINNAIR Finnair Oy MULTILIFT S.A. Multilitt Oy PARIS MORANGIS G.E.C.I. Oy E. Sarlin Ab SARLIN S.A. Oy E. Sarlin.Ab SAINT BRICE SAINT-BRICE ITTALA FRANCE S.A. A. Ahlström Oy SODIPAN Oy Nokia Ab PARIS SAINT ENTIENNE DU ROUVRAY
Oy Soffco Ab
Insinöörttoimisto J. Pöyry & Co. Oy