Fem historiska EU-ögonblick
av Richard Brander Forum 2009-01, sida 24, 29.01.2009
EN FfoRUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
BRANDER
NR 1 2682
Richard Brander är informatör på Finlands Bank.
Fem historiska EU-ögonblick
Vilka är de 5 största ögonblicken i EU:s historia? Frågan ställdes till mig av en svensk journalist, och efter en stunds funderande hade jag min lista klar: Romfördraget, införandet av ett folkvalt EU-parlament, Maastrichtfördraget, euron och den stora östutvidgningen.
Det är förstås en smaksak vilka händelser som kommer med på en fem-i-topp-lista av det här slaget. Så här motiverade jag helt kort mina val: Romfördraget 1957. “Lilla Europa” kallades den gemensamma marknaden där bara 6 länder var medi starten, Nu har EU-klubben vuxit till 27 medlemmar. Folkvalt parlament 1979. EU-parlamentet kalllas i bland en resande cirkus, men det ger unionen demokratisk legitimitet. Maastrichtfördraget 1992. Danskarna röstade först nej, men fördraget banade väg för Ekonomiska och monetära unionen EMU och det europeiska centralbankssystemet. Sedlar och mynt 2002, Eurovalutan är en symbol för den djupaste EU-integrationen hittills, Det är något konkret som medborgarna känner i sina händer. Östutvidgningen 2004, Sveriges och Finlands medlemskap i all ära — utvidgningen till de forna socialistländerna var ett större ögonblick för Europa som helhet.
Listan torde vara självförklarande. Beträffande de tio nya medlemmarna 2004 kan jag tillägga att själva utvidg jämförelse med den officiella infobroschyren ”Europa på 12 lektioner” av Pascal Fontaine. Alla mina val av historiska ögonblick finns med på en något längre lista som Fontaine har sammanställt. Han tar avstamp i Kol- och stålgemenskapen 1951, och har dessutom med de olika utvidgningsrundorna börjande med Storbritannien, Irland och Danmark 1973. En händelse som jag glömde bort på mina lista var den inre marknaden 1993. Det var faktiskt ett stort ögonblick då den fria rörligheten för arbetskraft, kapital, varor och tjänster blev verklighet fullt ut. Som finländare kom vi i åtnjutande av detta först genom EES -avtalet 1994 och sedan till 100 procent i och med EU-medlemskapet 1995. Schengensamarbetet som innebär passfrihet och slopade gränskontroller mellan EU-länderna är också av största vikt för den europeiska integrationen. Men detta samarbete kan inte kopplas till ett specifikt historiskt ögonblick, utan det har vuxit fram gradvis. För oss som var vana med nordisk passfrihet kändes det kanske inte som någon jättegrej. De facto minns jag ändå hur jag en tidig söndagsmorgon i mars 2001 flög hem efter att för Hufvudstadsbladet ha bevakat ett EU-toppmöte i Stockholm. Passkontrollörernas bås på Helsingfors-Vanda flygplats var övergivna, och det var bara att promenera rakt in i Finland för alla passagerare från Schengenländerna, Seda ningsprocessen var något väl- Det var bara att dess har utrikesresandet fått digt positivt för Europa. De pr omenera rakt in 1 en ny dimension, där gränsen gamla kommandoekonomier- . on mellan utrikes och inrikes har na (samt Cypern och Malta) Finland för alla suddats ut. fick en vägkarta för en ordnad P ass ag erare fr. ån - Ett annat viktigt område övergång till marknadsekono- an där man inte kan peka på nåmi. Samtidigt förband de sig Sche ngenlände rna. got särskilt, historiskt ögonill krati: fö , till ick är sä Ö . till demokratiska re ‘ormer, t S e dan d ess har blick är säkerhet och försvar. . att bygga upp ett rättssam- . o Det skulle i så fall vara 1999 då hälle och till att respektera utrike Ssre sandet fått Javier Solana blev EU:s första mänskliga rättigheter och mi- en ny dim en sk on, höga representant för den ger noriteter. Och inte minst till a an mensamma utrikes- och säatt lösa eventuella gränstvis- där gr ansen me lan kerhetspolitiken. Handelspoter med fredliga medel, utrike SO ch inrike 8 litiken hör till EU:s kompe- | Att min lista är relativt tens, men också den har vuxit okontroversiell framgår av en har suddats ut. fram gradvis. m