Femtio år sedan Romfördraget

av Esko Antola Forum 2007-03, sida 17, 29.03.2007

Taggar: Organisationer: EEC Teman: politik

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 28087

ANTOLA

Esko Antola är Jean Monnetprofessor vid Åbo universitet oc direktör för Centrum Balticum i Åbo.

Femtio år sedan Romfördraget

Tyskland, Frankrike, Italien, Belfee gien, Nederländerna och Luxem burg skrev den 25 mars 1957 under Romfördraget, och grundade därmed Europeiska ekonomiska gemenskapen EEC. ”The founding Fathers” vågade knappast föreställa sig att 27 länder 50 år senare skulle komma att höra till den gemenskap som EEC lade grunden för. Tre av dessa länder var på den tiden sovjetrepubliker och sju befann sig på andra sidan järnridån.

Romfördraget har varit en framgång, oberoende av hur man ser på saken. Den stora insikten var att låta den ekonomiska integrationen bana väg, utan politiska målsättningar eller en sinnebild av ett politiskt slutresultat. Den enda artikeln som har betydelse för de externa relationerna är nummer 113, som slår fast att EEC ska ha en gemensam handelspolitik. Detta har också varit en central del av integrationen, Men det sägs ingenting om till exempel säkerhetspolitik.

Tanken om integration utan politiska målsättningar baserade sig på tidigare erfarenheter. Ända till 1954 hade ambitionen varit att främja integrationen genom just politiska målsättningar. Avsikten var att skapa ett Europas Förenta stater genom politisk integration, Det visade sig att medlemsländerna sist och slutligen inte var redo för den lösningen, Därför behövdes en annan metod ”De sex” hade redan ett säkerhetspolitiskt samarbete inom ramen för Nato. Därmed behövde man inte ansluta försvaret till Romfördraget. Politiken ersattes med teknokrati. Det grundades en Hög myndighet, som gavs i uppgift att främja det gemensamma bästa. Denna höga myndighet började man kallla kommissionen,

Integration utan politik har möjliggjort ett flexibelt framåtskridande. Integrationen ha Ått lämna bor re utan förändringar till slutet av 1980-talet. Efter det har förändringar ägt rum i accelererande takt:

Maastricht-, Amsterdam- och Nicefördragen och slutligen grundlagsfördraget.

Om det sistnämnda träder i kraft i någon form skulle det inte längre kallas grundlagsfördrag. Att lämna bort ordet grundlag från namnet kan nämligen vara ett villkor för att det överhuvudtaget ska kunna tillämpas, antingen i korrigerad, krympt eller utvidgad form.

Romfördraget har lagt grunden för unionens utveckling till den punkt där den befinner sig nu. Men har dess kraft förbrukats, har integration utan politik kommit till vägs ände? Att lämna bort politiken från avtalet gav möjlighet till kreativa framsteg. I dag är detta den största svagheten, EU kan inte föras framåt och säljas till medborgarna utan en bild av dess politiska slutresultat, finalité politique, så som en fransman elegant skulle uttrycka det. I grundlagsfördraget var målsättningen att nå en lösning där den gamla filosofin ges nya ramar. Ambitionen var att uttryckligen ta med de faktorer som lämnats bort från Romfördraget: utrikespolitiken och ramar för det politiska beslutsfattandet.

Politiken har visserligen blivit en del av integrationen — i enlighet med den pragmatiska andan i Romfördraget. Men EU har inte på ett tillfredsställande sätt lyckats anknyta dessa nya politikområden till Romfördragets anda. Därför behövs ett nytt fördrag.

Utrikes- och säkerhetspolitiken har blivit en så viktig fråga att medlemsländerna vill komma överens om den oberoende av om grundlagsfördraget träder i kraft eller inte. Ett så kalllat miniavtal har ett starkt stöd i dag. Avtalet går ut på att ta i bruk endast de bestämmelser som berör utrikesoch säkerhetspolitiken, samt vissa åt gärder som gör beslutsfattandet ef samtidigt fördjupats och bred- 3 Cd fektivare. dats. Det har till och med gjort politiken från Men paradoxalt är att de delar som det möjligt att fyrfaldigt öka avtalet gav berör den egentliga gemenskapspoli antalet medlemsstater, Integrationen har utvidgats att ständigt omfatta nya sektorer men det har samtidigt krävt en I d ag är d etta d en fördjupning av samarbetet. a. Romfördraget levde vida- — Största svagheten.

möjlighet till kreativa framsteg.

tiken, alltså de områden som grundar sig på Romfördraget, skulle lämnas orörda. Får Romfördraget i sin nuvarande form alltså en förlängning?

Det är den europeiska integrationens paradox.