FI-märket inte automatiskt hårdvaluta

av Ragnhild Artimo Forum 1996-12, sida 34-35, 12.12.1996

inte auto

Ragnhild Artim årdvaluta

SEDAN TVÅ ÅR FÖRHANDSTESTAS ELEKTRISKA APPARATER INTE LÄNGRE AUTOMATISKT FÖRRÄN DE KOMMER I HANDELN. HUR ALERT OCH AKTIV MÅSTE KONSUMENTEN SJÄLV VARA IDAG FÖR ATT SÄKRA LIV OCH PENGAR kulle du köpa en kaffebryggare som inte är FI-märkt? Eller en tvärtmaskin som inte är det? Ironiskt nog är det de små, billiga apparaterna som konsumenterna är mest alerta med att kräva FI-märkning på, berättar Pekka Lumikura, butikschef för Musta Pörssis butik i City Forum i Helsingfors. Och däri gör konsumenterna alldeles rätt. Det är köpen på ett par hundra mark som kan vara risktransaktioner om de är misstänkt billiga, av obestämd här komst och saknar FI-märkning. Köp av tv-apparater, tvättmaskiner och kylskåp på tusentals mark styrs långt av tilliten till stora, välkända tillverkare, och haverier i den produktkategorin är sällsynta. Lumikuru talar av praktisk erfarenhet här han säger att FI-märket, som är en garanti för elapparaters lämplighet för finländska förhållanden och beviljas av testningsföretaget FIMKO, inte automatiskt gör apparaterna mera efterfrågade av konsumenterna:”En nyckelregel är att Flmärkets betydelse för våra kuoder är underordnad då det gäller stora, dyra apparater, men har betydelse i samband med kaffebryggare, elvispar, strykjärn etc. Unga konsumenter känner ofta inte till FI-märket — de som frågar efter FImärkta produkter är vanligen äldre”

Rucdiment utan mervärde…

VD Pentti Karhu vid Elektronikgrossistföreningen sekunderar; enligt honom är Fbmärkningen ”ett rudiment” ”Den obligatoriska förhandstestningen upphörde ju 1994. Idag skaffar en del tillverkare FI-märket genom att testa hos FIMKO, men merparten gör det inte. Dels är det en tilliggskostnad som kunden betalar, dels ger det inte något faktiskt mervärde. Tillverkare som vill håljas på marknaden satsar på säkerhet i eget intresse. Gällande testning och säkerhetsmärkning är trenden på sikt att man frångår den nationella märkningen och övergår till en alleuropeisk, som förenklar registrering och blir billigare”

För detaljhandeln är bästa säkerhets filtret att vara alert vid valet av varuleverantörer, understryker Lumikuru. Den gallringen gynnar både konsumenterna och butiken, för vilken säkerhetsproblem med sålda varor blir kostsamma.

”Vi samarbetar endast med välrenommerade stora leverantörer, och drar öronen Åt oss om någon erbjuder oss ett parti “Musta Pörssi-tvättmaskiner’ för under tusen mark”, sammanfattar Lumikuru.

…eller säkerhetsfilter?

Värdet av säkerhet konkretiseras i det ögonblick säkerheten brister. Det enda sättet för konsumenten att försäkra sig om att en apparat är trygg att använda är att apparaten dokumenterat är opartisk testad, menar Bernt Dahl, marknadsföringstekniker vid FIMKO, som är ett oavhängigt testningsföretag ägt av Centralen för elsäkerhetsfrämjande r.f. — f.d. Etinspektionscentralen. Enklaste dokumentationen är FI-märket, ”det enda som garanterar att en produkt är trygg att använda i finländska förhållanden och med finländska installationssystem”. Priset på FI-märket på en normal volymprodukt är ca 0,3 procent på slutpriset, I mk på en produkt vars pris är 400 mk. FIMKO upprepar inte test något annat labb redan utfört, utan utfärdar tillstånd att använda FI-märket genom att registrera på basen av dokumentation från annat testlaboratorium. Dahl påpekar att inte ens nordiska elapparater självklart är användbara ‘över

FORUM NR 12/9 gränserna”. Som exempel nämner han en elspis för bruk i Norge, där fassystemet för elspänningen avviker från det finländska, vilket i klartext betyder att en sådan spis inkopplad i det finländska elnätet blir överhet och en omedelbar brandrisk.

Mikrougnar är något konsumenterna kärt sig vara öÖvermisstänksamma mot, men Dahl försäkrar att man inte behöver testa dem för strålningsläckage i normal användning: ”FI-märkta mikrovågsugnar har t.ex. luckans slutarfunktion robottestad minst 100 000 gånger, och om ugnen inte fällts och skadats, håller mekanismen tätt minst 27 år med en dagstakt på 10 användningar” Det är den klassens säkerhetsmarginaler FIMKO opererar med ”Vårt testarbete inriktas på användar säkerhet och kvalitet i betydelsen durabilitet: vi testar alltså inte hur bra en tvättmaskin tvättar, men däremor hur bra maskinen båller i användningen”

Två år djungelns lag

Som ett Ied i nedmonteringen av tekniska handelshinder inom EES avstod Finland 1994 från obligatorisk, av Elinspektionscentralen utförd, förhandsgranskning av elapparater. Enligt det tidigare systemet utgalirades produkter som inte uppfyllde säkerhetskrav redan förrän de nådde butikerna. Enligt nuvarande system krävs ingen förhandsgranskning, men många producenter låter FIMKO testa produkternas lämplighet för finländska förhållanden och får (om kraven uppfylls) använda FI-märket på produkterna, en garanti för konsumenten att de är trygga att använda. Det betyder i praktiken också att FI-märket är en marknadsföringsfråmjande åtgärd.

CE-märket (Certificat Européenne) är ‘riktat till myndigheterna, och är producentens garanti att produkten uppfyller rådade EU-direktiv och fritt får transporteras över gränserna inom EU och EES. CE-märket som blir obligatoriskt från årsskiftet, är alltså nte likvärdigt med FI-märket som säkerhetsgaranti, understryker Dahl.

Hur farligt lever konsumenten idag, två år efter att den obligatoriska förhandstestningen lämnats bort? Inte så farligt som man kunde tro. Olycksstatistiken gällande personskador har faktiskt inte ökat skönjbart,säger Dahl. Finland leder tillsammans med Danmark världsstatistiken: alltjämt inträffar i snitt wnder ett dödsfall till följd av elolycka per miljon invånare och år. USA uppvisar tiofaldiga siffror.

Marknadsmarodörer

Däremot är marknaden inte lika “ren som tidigare. Det har HIM-underställda Säkerhetsteknikcentralen (TUKES) konstaterat. TUKES efterkollar marknaden genom stickprov och testning av misstänkta produkter i handeln, och tråkigt nog uppvisar c 80 procent av de apparater centralen testat olika grader av säkerhetsbrister, berättar branschdirektör Veli-Pekka Nurmi, som ansvarar för elsektorn vid TUKES. Smärre brister som oklar märkning, avsaknad av bruksanvisning på svenska etc. korrigeras vanligen snabbt på uppmaning av TUKES, men fel som utgör en risk för användaren leder till att produkten dras bort från marknaden. Flera fall av farliga julprodukter har de senaste veckorna varit aktuella.

Är alltså den försvunna förbandskontrollen ett allvarligt minus i konsumenttryggheten? Informationschef Maija Puomila vid Konsumentverket anser att det nya systemet har både för- och nackdelar ”Inom EU betonas nu tillverkarens eget ansvar för produkten, men konsumenterna bör ju komma ihåg att CE-märket inte är en säkerhetsgaranti. Gällande nationell testning av elapparater kan man ju vända upp och ner på konstellationen, och tänka sig att italienska konsumenter kanske inte nödvändigtvis känner sig behöva en ftaltensk testning av finländska tvättmasiner för att våga använda dem! Vissa produkter kan behöva en nationell testning, t.ex. om de skall användas i ett kallare klimat än de planerats för. Men i många länder betonar man gärna de nationella kravens och testens betydelse helt enkelt av sysselsättningsskäl..”

Dahl menar att de nationella certifieringsmärkena fortfarande är viktiga e£ tersom ett allmäneuropeiskt märke ännu ej (med undantag av belysningsarmaturer och kablar) tagits i bruk. FIMKO kommer att utfärda ett allmäneuropeiskt certifieringsmärke även för hushållsapparater så fort det är möjligt — men detta torde ske en bit in på 2000-talet. 9

Var är alla kylskåpsannonser när man behöver dem? Redaktören fick erfara att tiden före jul är inte kylskåpens utan underhållningselektronikens tid. Hur hitta en kyl/frys före flyttningsdagen — med en minimal tidsinsats?

Skåpet skulle vara inhemskt, det var ett startkriterium — det känns kvalitetstryggt, och produkten är planerad för användarmiljön. (Och på FIMKO sade de att nästan alla inhemska apparater är FI-märkta, och det var ett självklart kriterium.) Nordiskt, var B-planen, Norden är ju nästan Finland.

Den närmaste affåren, i samma kvarter som redaktionen, råkar vara en Musta Pörssi-butik. Enklast att starta där på Iunchtimmen. Redaktören hittar strax det koncept som fyller de funktionella kraven: en halv frys’, och ett normalstort kylskåp, allti-ett. Försäljaren kallar det ‘“jenkki FORUM NR 12/9 kaappi’. mycket populärt just nu, framgår det. Nej, tyvärr tillverkar ingen inhemsk producent jenkkiskåp! Två tillräckligt kompakta finns utställda i affären, svenska Elektro-Helios och tyska Bosch. Båda är lockande, båda har hyfsad energiförbrukning. En minutiös kroppsvisitering avslöjar katastrofen: ingenstans står FI-mär ket att finna, eller ens respektive lands nationella motsvarighet därtill. Inte heller i skåpens broschyrer. En kall hand kramar redaktörens hjärta, och tusen röda var ningslampor blinkar i utrarapid: fara!

Plats för time-out. Redaktören retirerar, efter att ha fått pris- och leveransdata. Ett samtal till FIMKOSs registerservice verifierar: ingetdera skåpet bittas i FIMKO-registret, Härifrån framåt gäller alltså djungelns lag, om man snävt tolkar andan i FIMKOSs information.

At höpa ett kylskåp

Bosch-skåpet, tillverkat i Spanien, har testats av den tyska konsumenttidskriften Stiftung Warendes labb, kan importören berätta. Det är Bosch-skåpet som bäst fyller behovet: litet större frys än ElektroHelios, och litet mindre kylskåpsdel. Priset är exakt lika för båda skåpen.

Redaktören väger för och emot. Det känns illa att inte kunna välja inhemskt. Nordiskt är ännu en möjlighet — men det är inte det skåp redaktören helst vill ha. Tyskt måste ju vara lika säkert som nordiskt? Och så är vi ju alla i EU… redaktören inser att beslutet är taget redan vid första besöket i butiken.

Di Bosch-skåpet står på sin plats, minns redaktören plötsligt: det första kylskåpet i föräldrahemmet var av märket Bosch. Det tjänade familjen i över tio år. Så fungerar det rationella tänkandet. RA &