Finanskrisen har ruskat om sysselsättningsstrukturen

av Rita Asplund Forum 2011-11, sida 21, 24.11.2011

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 11 2011

Rita Asplund är forskningsdirektör på Näringslivet forskningsinstitut Etla.

Fram till den globala finanskrisen 2008 upplevde Europa en förhållandevis lång period av relativt stabil ekonomisk tillväxt. Samtidigt skapades en för europeiska förhållanden ansenlig mängd nya jobb: över 20 miljoner nya arbetstillfällen under drygt tio år. Sysselsättningsökningen var de facto snabbare än i USA, som ju flitigt används — eller åtminstone användes — som en eftersträvansvärd förebild i europeiska sammanhang.

På många håll väcktes emellertid misstankar om att den snabba tillväxten i antalet arbetsplatser skedde på bekostnad av kvaliteten. Man befarade att tillväxten dominerades av lågavlönade jobb inom servicesektorn, medan antalet arbetsplatser inom kunskapsintensiva branscher inte ökade i tillräcklig utsträckning. Ett flertal studier har dock påvisat att den faktiska sysselsättningstillväxten inte besannat dessa farhågor. De kunskapskrävande och välbetalda jobben fortsatte att öka i snabb takt. Visserligen ökade också antalet lågt betalda jobb, men ökningen var inte iögonenfallande stor om ock klart större än för vad som kunde kallas medellönejobb. Sysselsättningstillväxten i Europa kan således beskrivas som U-formad, eller kanske snarare J-formad, med fortsatt stark tillväxt av välavlönade jobb, (oftast) svagare tillväxt av lågt betalda jobb och moderat eller rentav negativ tillväxt av medellönejobb. Allra tydligast framträdde den här polariseringen på den brittiska arbetsmarknaden även om trenden föreföll att vara mer eller mindre densamma idet övriga Europa, inklusive de nordiska länderna.

ria sprängt tioprocentsgränsen. Men vad hände med själva sysselsättningsstrukturen? Den tillgängliga informationen är fortfarande knapphändig men torde ändå ge en fingervisning om i vilken riktning utvecklingen gått.

Enligt en rapport från Eurofound (Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor) har finanskrisen förstärkt polariseringstrenden i Europa, men också accentuerat skillnaderna länderna emellan. För vissa länder, däribland Finland, noteras en tydlig koncentration av sysselsättningstillväxten till de högst betalda jobben. Polariseringstrenden har förstärkts i länder som England och Frankrike, medan en tredje grupp av länder kännetecknas av en nedgradering av sysselsättningsstrukturen, I dessa länder, som något överraskande innefattar bland annat Danmark, har de lågavlönade jobben ökat medan de välbetalda jobben blivit färre.

I Eurofound-rapporten konstateras vidare att finanskrisen drabbat män hårdare än kvinnor, vilket sammanhänger med att låglönejobben är fortsättningsvis kvinnodominerade och medellönejobben mans dominerade. Åldersmässigt har finanskrisen slagit speciellt hårt mot yngre arbetstagare, vilket också konstaterats i många andra rapporter. Föga förvånande är en betydande del av de arbetstillfällen som skapats efter år 2008 snuttjobb eller deltidsjobb. Finanskrisen ser således ut att ha ruskat om sysselsättningsstrukturen i Europa. Finland utgör inget undantag. På basis av erfarenhetern ”För vissa länder, — — fånkrisen ibörjan av 90-talet Finanskrisen gjorde abrupt slut på däribland Finland, är det högst troligt att merparten den långvariga ekonomiska till- noteras en tyd lig av strukturförändringarna förblir växten i Europa. Arbetsmarkna- koncen tra tion av gällande också efter att det ekoden fick ta den största stöten. Sys- sc . nomiska läget äntligen normaselsättningen minskade och ar- sysselsättn Ings- liserats. Därmed ställs även arbetslöshetssiffrorna började åter tillväxten till de betsmarknadspolitiken inför nya peka uppåt. Redan i juni 2010 hade . utmaningar vad gäller såväl staarbetslösheten inom eurozonen högst betalda tistikföring som löneförhand jobben för första gången i eurons histo lingar och lönesystem. m

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."