Finanskrisen i repris?

av Lars-Erik Öller Forum 2010-05, sida 17, 27.05.2010

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 2018

Lars-Erik Öller är professor emeritus vid Stockholms universitet.

Oviljan att gå till roten med de strukturella problemen leder till risken för att finanskrisen endast skjuts upp.

Man brukar skämta om Italens ekonomi att den befinner sig i en ständig kris — men aldrig på riktigt. Hur är det här, är krisen inte längre allvarlig hos oss? Jovisst, det har blivit bättre och vi här i Norden är bäst i klassen i uppförande. Vi har kunnat stimulera våra ekonomier utan att äventyra budgetbalansen, Men ”bättre” är inte det samma som att läget är bra och utanför våra trygga folkhem ser det rätt annorlunda ut.

Detta skrivs i början av maj. Konjunkturspalter är färskvara, Skriver jag om sorgebarnet Grekland bävar jag att något annat förfärligt inträffat innan detta når er (vem talar nu om Island?). Men dessvärre tror jag ändå inte riktigt att det extrema läget i Grekland alls hunnit klinga av på tre veckor. För här talar vi om en allvarlig kris för hela Europa,

Egentligen är det delvis ett följdfenomen av obalansen mellan Asien och USA-Europa som starkt bidrog till själva finanskrisen, ett ämne jag skrivit om förut. Kinas ofantliga tillgodohavanden i USA ledde till att utbudet av billig kredit svämmade över, Låneinstituten prånglade ut sina pengar till allt mindre trovärdiga gäldenärer, däribland som vi ser, regeringar. Sydeuropeiska stater utmärkte sig särskilt p minsann inte försummat att ta för sig av lånen, för att nu inte tala om USA. Vad blev det av det högt flygande Maastrichtavtalet, som särskilt tyskarna krävde skulle bli så strängt? Dryga böter hotade om man bröt mot underskottsbestämmelserna. Tyskarna själva inledde med att bryta mot reglerna redan 2005, alltså tre år före kraschen, tätt följda av Frankrike och hela gänget. Man kan ju inte hålla på och bötfälla varandra heller,

Jag tyckte i min förra spalt att Grekland kunde lämna euron eftersom landet så flagrant brutit mot dess regler, även om landet finge kvarstå i EU. Men då skulle knappast nya lånegarantier ha kommit i fråga och då hade statsbankrutt varit ett faktum. Kreditinstituten skulle ha gått miste om ofantliga belopp och skulle därmed själva ha stått inför hotet om insolvens, med kraftigt nedsatt utlåningsförmåga — speciellt till andra djupt skuldsatta länder. Hela raden av statsbankrutter skulle ha följt.

Men, som en vän till mig föreslog, ge då hellre EU- och IMF-kreditgarantier till de sålunda utsatta kreditinstituten och spararna, inte till en statsmakt som så tydligt visat att den inte kan handskas med pengar, Nu lyckades man i sista minuten upprät ta en ofantlig stödfond, återstår att se om den lösningen håller i längden.

den punkten. Ty 33 Aktiebörsen har gått som en jojo. När finanskrisen slog till . skarna 5] älva Vi ska också minnas att det går väl gavs budgetunderskotten en inledde med att digt långsamt att få nya internatio rejäl puff då staterna tog över bryta mot re gl erna nella regler för finansmarknaden ansvaret för förlustkrediter från låneinstituten, Lån är lån fastän de flyttats över på tyngre spelare, Och som det heter i den finska sången om den lånade nickelmarken, lån måste betalas tillbaka. Försöker man fuska blir det inga nya lån, det vill säga bankrutt.

Det är förstås fel att nära gamla fördomar om ansvarslösa sydeuropéer, Regeringarnailrland, Belgien — ja till och medi Storbritannien - ha redan 2005 tre år för hålla på oc heller.

kraschen, tätt följda av Frankrike och hela gänget. Man kan ju int bötfälla varandr som skulle förebygga uppkomsten av finanskriser. Någon lösning på obalansen med Kina har heller inte nåtts.

Det grekiska dilemmat har varit känt redan länge utan att man inom EU tagit i saken. Fega politiker drar sig inte för att populistiskt skylla på ”spekulanter!

Fortsätter denna obenägenhet att gå till roten med strukturella problem är det befogat att fråga: Har vi bara skjutit upp finanskrisen? Kanske, men gardera för att det går hyggligt för Nordeuropa, alltså

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."