Finanskrisen steg för steg
av Eva Liljeblom Forum 2008-11, sida 35, 27.11.2008
Taggar: Teman: finanskris
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 11 28088
Eva Liljeblom är professor i finansiell ekonomi på Hanken i Helsingfors.
Den pågående finanskrisen har sina rötter i en skulddriven ekonomi. Efter att den lånefinansierade konsumtionen upphört drabbas företagen nu av en krympande efterfrågan.
Finanskrisen steg för steg
Finanskrisen väcker många frårasen] gor, Hur startade den egentli gen, vilka misstag begicks? Hur har den blivit så global? Det är svårt att i korthet beskriva och diskutera de faktorer som torde ha inverkat, men jag försöker här kort ge en infallsvinkel på finanskrisen.
Fenomenet har sina rötter i något som grott under en lång tid, den skulddrivna ekonomin på många håll. Som land har USA utmärkt sig på den punkten, med ett stort underskott i bytesbalansen, Man har importerat mera än vad man exporterat — och finansierat detta med belånade pengar. Detta har varit möjligt så länge tillväxten i ekonomin varit god.
Även konsumenterna har i allt högre grad finansierat sin konsumtion med lån, vilket de stigande bostadspriserna gett en möjlighet till. Man har belånat sitt hus via tilläggskrediter, och konsumerat medlen. Den låga räntenivån har ökat frestelsen för detta. Och man trodde inte att bostadspriserna även kunde sjunka rejält, eftersom det inte hade hänt på länge.
Samma tro delades av bankerna, som beviljade lånen, och investeringsbankerna, som köpte upp bolånen och gav ut värdepapper kopplade till dem, Dessa köptes av globala placerare såsom försäkringsbolag, pensionsfonder och placeringsfonder. När bostadspriserna . sjönk, sattes snöbollarna i rull- vinster, ning.
Man kan skilja mellan två huvudvägar för effekterna. Den minskade
Detta leder til krympande uppsägningar ringsbank, Lehman Brothers, gick omkull, kom den verkliga ”tsunamivågen; en ny runda av nedskrivningar.
Knappt någon större aktör på finansmarknaden var nämligen helt oberörd av Lehman; om man inte direkt hade deras papper, hade man dem som motparti derivativkontrakt, eller någon fond man placerat i eller bjöd ut hade en Lehmanrisk.
Bankernas eget kapital krympte, och förtroendet på finansmarknaden rasade. Man vågade plötsligt inte placera i andra banker. Långivningen torkade ut. Merparten av de åtgärder man världen över har tagit i bruk försöker bota just detta, för att trygga den så viktiga förmedlarrollen som bankerna har iekonomin,
Den andra, långsammare, vågen kommer via en minskad konsumtionsefterfrågan. Företagens produkter går inte längre åt som förr efter att den lånefinansierade konsumtionen tagit slut. Detta leder till krympande vinster, uppsägningar, minskade beställningar från andra företag. Krisen sprider sig globalt.
Även för konsumenterna är förtroendet viktigt. När osäkerheten i ekonomin ökar, minskar konsumtionen ytterligare, vilket förvärrar läget.
I den kris som pågår har företagen drabbats av båda effekterna. Det är svårare att få lån, vilket bromsar investeringarna, och detta kan rentav leda till likviditetskonkurser.
Samtidigt har varuefterfrågan gått ner, vilket leder till att företagens omsättning och vinst sjunker. Förväntningarna att så ska ske har fått aktiekurserna att falla, och kursrase nemometetaraomrat— beställningar från. — tömts mvinstösälung gick ner i värde, placerarna andra företag. Som placerare och konsument tvingades till nedskrivningar, 3 3 : gäller det att ha is i magen, och rida och deras kapital minskade. Krisen sprider Sig ut den lågkonjunktur som belånings När sedan en stor investe globalt.
festens slut har satt i gång. m