Finland behöver målmedveten teknik
av Gunnulf Mårtenson Forum 1981-03, sida 26-27, 18.02.1981
Finland behöver målmedveten teknik
Satsa mera och utbilda bättre. Det är budskapet i Teknologikommitténs betänkande som nyligen offentliggjordes. Finland har alla chanser att klara sig i den internationella konkurrensen. De eventuella negativa konsekvenserna av automationen kan behärskas, framhåller utredarna som även föreslagit hur man skall kunna underlätta arbetskraftens rörlighet och motverka ogynnsamma trender riktning mot arbetslöshet.
e Hur recenserar man en encyklopedi?
Vanligtvis går det till så, att man slår upp ett antal stickord man känner väl till och kontrollerar om ens egen uppfattning sammanfaller med encykolpedins. Om den gör det är encyklopedin bra - — i annat fall inte.
Så har jag naturligtvis också gjort. Med stor förtjusning har jag hittat några missförstånd om hur elektronik och telekommunikation fungerar. Mina egna prognoser om vad som kommer att hända före år 1990 är delvis mer optimistiska, delvis mer pessimistiska. Speciellt läckert är det att finna sinsemellan motstridiga påståenden på olika ställer i betänkandet. Men detta är oväsentligheter.
Teknologikommittén hade sig förelagd en ”omöjlig” uppgift: att på 1172 år kartlägga den tekniska utvecklingens, i synnerhet automationens, läge och särdrag och sannolika framtid i vårt land med hänsynstagande till utvecklingen i utlandet. Och att även komma med en uppskattning av de troliga verkningarna på konkurrenskraften, förvaltningen, produktiviteten, det internationella samarbetet. utnyttjandet av naturresurserna, miljön. arbetets innehåll och mängd mm.
Dessutom skulle den föreslå åtgärder för att lindra eventuella negativa biverkningar och befrämja alla positiva faktorer.
Kommittén lär ha hållit — den politiska stödgruppen och alla sektioner medräknade — ungefär 350 möten omfattande sammanlagt 14 000 mötestimmar. Betänkandet kommer att bli 1980-talets referensverk ur vilket vi kommer att ösa konventionell visdom i tredje och fjärde led av nya betänkanden.
Namnet till trots visar betänkandet inte att Finland är ett industriland. Lite tillspetsat uttryckt har Finland aldrig ens varit ett industriland. utan har tack vare de kapitalintensiva ”tunga” trä- och pappersindustriernas relativt låga personalbehov tagit ett snabbt steg direk 2 från jordbruks- till servicesamhället. Antalet ”producerande” arbetstagare är på väg nedåt och var 1975 som högst ungefär en tredjedel av samtliga.
Ett bättre namn hade enligt min mening varit ”automations-teknologiutredningen”. Det är nämligen vad de flesta sidorna handlar om.
Vad handlar tekniken om?
Den viktigaste hindrande faktorn till automationsteknologins utbredning anser man helt enkelt vara bristande insikter om vad tekniken kan användas till. Om utredningen kan få till ständ ett mera systematiskt letande hos företagen efter automationens applikationsmöjligheter, har den mer än tjänat sitt syfte.
En företagsledning handlade ansvarslöst mot sina aktieägare och anställda om den inte skulle ta till vara automationsteknologins möjligheter att bättre tjäna sina kunder.
En väsentlig slutsats beträffande automationens följdverkningar gäller arbetsmängden. Finansministeriets KESSUdatormodell har använts för ett antal simuleringsförsök som ger vi handen tänkbara arbetslöshetssiffror av storleksordninen 1 procent. Automationstekniken förväntas förbättra produktiviteten under 1980-talet med totalt ca 5 procent. Om produktivitetsutvecklingen mellan Finland och andra länder skiljer sig, ger modellen vid handen en ökning av arbetslösheten av ca 40 000 personer för varje årlig procentenhet vi blir efter i produktivitet. Detta beror främst på minskade exportmöjligheter. En bättre produktivitetsutveckling än i utlandet ger naturligtvis ett motsatt resultat.
De näringsgrenar som mest berörs är metallindustrin och gruppen ”handel, banker, försäkring”.
Automationens ”kärnbranscher” är naturligtvis elektroniken, datortekniken, telekommunikationen och den automatikproducerande industrin. Minst för Antalet ”producerande” arbetstagare är på väg nedåt och var år 1975, då det var som högst. ungefär en tredjedel av samtliga.
väntas automationen påverka jord- och skogsbruk. byggnadsverksamheten, hotell- och restaurangbranschen och personliga tjänster.
Områden som automationen påverkar
En jämnare utnyttjandegrad av produktionsmedlen tror man kommer att fås till stånd inom textil- och läderindustrin. inom metallproduktionen, inom trafiken samt inom kommunalförvaltningen (!). Genomloppstiden antas påverkas mest förutom inom de nyssnämnda branscherna även inom bankväsendet och metallindustrin.
Däremot tror man inte att automationen påverkar lagrets omloppshastighet nämnvärt annat än inom metallproduktionen.
Material- och energibesparingar anses öka snabbast inom betongindustrin och inom hälsovården, därnäst inom byggbranschen.
Företagens lönsamhet anses påverkas mest inom textil-, läder- och metallindustrin samt i metallproduktionen, minst i byggbranschen.
Åtgärder för att dels underlätta arbetskraftens rörlighet, dels motverka ogynnsamma trener i riktning mot arbetslöshet och strukturella ojämnheter föreslås också i betänkandet.
Utbildningsbehovet på alla nivåer betonas starkt. Allmänbildande kurser i elektronik. automatisk databehandling och automation föreslås för både grundskola. gymnasium och yrkesskolor. Hjälpmedel för undervisningen bör anskaffas. Behovet att stöda olika utvecklingsprojekt både inom industrin och inom olika statliga instanser utreds.
FORUM 3/81
Allt som allt uppskattas de totala kostnaderna för att förverkliga de föreslagna åtgärderna vara ca 200 miljoner mark år 1982. Med denna satsning hoppas man kunna undvika de längt värre biverkningar en allmän eftersläpning i utvecklingen skulle åstadkomma.
Betänkandet ger ett intryck av att kommittén väl kunnat bestämma ett nuläge och ett stort antal utvecklingsriktningar. Men de många utvecklingsriktningarna kommer naturligtvis i framtiden att samverka och päverka nära nog omöjligt att få en helhetsbild av utvecklingen när alla parametrar ändras på en gång.
Automation lönar sig Kommittén har varit mycket enig i sina ställninstaganden. De två avvikande äsikterna gäller närmast tillägg. inte huvudfrågan: det lönar sig att satsa på automation.
Ett dylikt betänkande ger naturligtvis upphov till allehanda reflexioner. Bätte produkter, jämnare kvalitet. lägre pris är vad Finlands folk vul ha. därom lämnar resultat i politiska och arbetsmarknadsorganisalionernas — val inget tvivel. Att naturresursernas ändlighet skulle sätta stopp för vars och ens egen personliga välfärd är helt enkelt inte — ännu åtminstone en acceptabel tanke.
Automationen ger här ett uppskov. bidrar kanske också till en lösning.
Men vad är det riktiga syltet med automationen? I betänkandet inger man sig inte — kanske klokt nog — i filosofiska spekulationer. Men jag kan inte låta bli att citera Bertrand Russels ”Till ältjans lov” “De moderna produktionsmedlen har gett oss möjlighet till välstånd och trygghet för alla: vi ha istället föredagit att åta somliga Överanstränga sig medan andra svälta. Hittills ha vi fortsatt att arbeta som vi gjorde innan det fanns maskiner: I detta stycke ha vi varit dåraktiga, men det finns inget skäl till att alltid fortsätta att vara det.”
Gunnult Mårtenson
FORUM 3/81
Den starka