Finland hänger med i innovationstoppen
av Carl-Gustav Lindén Forum 2012-02, sida 26-27, 23.02.2012
Taggar: Teman: innovation
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
Finland hänger [TT:
NR 2 2012
ISIOCKPHOI tinnovationsto
IH Innovationsstrategi. De senaste två åren har all energii Bryssel och bland EU:s beslutsfattare förbrukats i försöken att hjälpa Grekland och de andra Medelhavsländerna ur skuldkrisen. Samtidigt har det viktigaste jobbet, att stärka konkurrenskraften, hamnat helt i skuggan. Här kunde Finland och Norden ha en viktig roll.
CARL-GUSTAV LINDÉN BRYSSEL
X Den nya Innovationsunionen fyllde ett år vid årsskiftet och nu sätter EU in mer resurser på att komma i fatt USA, Japan och Sydkorea inom forskning och utveckling. Samtidigt gäller det att hålla undan för länder som Kina, Indien och Brasilien där innovationstakten ökar. Biträdande generaldirektör AnNELI PAULI vid generaldirektoratet för Forskning och innovation är oroad.
”Medicinen kommer väldigt sent. Vi har själva skapat våra egna problem inom finanssektorn samtidigt som världen växer”, säger hon.
Den 7 februari presenterades en jämförelse av hur EU:s medlemsländer klarar sig inom Forskning och innovation (FolI), The Innovation Union Scoreboard. Mätt med 24 indikatorer kommer Finland på en hedervärd fjärde plats efter Sverige, Danmark och Tyskland. Finland får höga poäng bland annat för hög utbildningsnivå, finansiering och stöd samt samarbete och entreprenörskap. Finlands relativt sett svagaste delområde är innovatörerna.
Mycket slösas bort. Samma dag kom också OECD med en ekonomisk analys av Finlands styrkor och svagheter där det påpekades att forskningspengarna borde komma till bättr användning i akademiska sammanhang. För mycket slösas bort på stöd till företag som inte kommer någon vart.
Pauli svarar för det europeiska forsknings- och innovationsområdet och arbetar för att sänka de nationella gränserna inom forskning, bland annat genom att argumentera för gemensamma ansökningstider för forskningsmedel. Här är det nordiska forskningssamarbetet NORDFORSK ett föredöme.
”Inget EU-land klarar sig nu ensamt i internationell tävlan. Samtidigt är politikerna rädda för att den nationella suveräniteten undergrävs?
USA attraherar. Kommissionens representanter besökte nyligen USA och träffade europeiska forskare som emigrerat.
”Vi försökte locka folk till Europa, men de kan inte komma för att förhållandena är så dåliga jämfört med USA”, säger Pauli och nämner snuttjobb och låga löner.
Hon stöter ofta på att problemen inte erkänns inom EU, inte ens alltid inom kommissionen där innovationspolitiken ska vara en integrerad del av allt arbete som görs. Hälften av alla huvudavdelningar nämner inte ens innovationsmålet i sina planer.
Tidigare hade EU som mål att andelen
Enligt Anneli Pauli är det svårt att locka europeiska forskare tillbaka till Europa när löner och arbetsförhållanden är avsevärt särnre än i USA.
NANÖISSINWOS 114
FoU skulle utgöra 3 procent av medlemsländernas ekonomier, men det var orealistiskt. Nu har kommissionen frågat vart och ett land vad de vågar förbinda sig till. Finland har till exempel ställt som mål att uppnå en FolI-intensitet på 4 procent före 2020. Finlands FoI-intensitet 2009 var 3,93 procent, men bland annat på grund av Nokias problem minskar andelen.
Enklare och snabbare. På kommissionens bord finns många viktiga reformer, som att göra det enklare och billigare att patentera innovation på den europeiska marknaden och göra standardiseringsprocesserna snabbare. Ett annat projekt är att skapa en europeisk marknad för riskkapital och göra det lättare för placerarna att sätta in pengar i små företag. Dessutom ska alla ansökningsproce durer förenklas så att konsulterna inte som i dag lätt kan tjäna storkovan på att hjälpa företagen genom byråkratidjungeln.
Att få offentliga myndigheter att stöda innovativa produkter och tjänster är också ett viktigt projekt eftersom både USA och Kina använder offentliga medel för att hjälpa sina företag att komma ut på marknaden genom att ställa upp som första köpare.
Samtidigt vill kommissionen öka insatserna i forskning och innovationer med nästan 50 procent då det nya Horizon 2020-programmet börjar gälla från 2014. Kommissionens målär en finansieringsram på 80 miljarder euro, upp från omkring 50 miljarder euro. Men pengarna måste tas från något annat budgetmoment, till exempeljordbrukspengarna, vilket bäddar för en dragkamp mellan olika intressen.
Kommissionen vill samtidigt öka risktagningen så att toleransen för misslyckanden stiger från 2 procent av anslagen till 3-4 procent, något som EU-parlamentet är tveksamt till. Avsikten är att frångå det nuvarande systemet där flygbiljetter dubbelgranskas till att rikta in sig på sannolika problemfall i stället.
EU:s chans. Under två dagar av diskussioner med tjänstemän vid kommissionen och parlamentsledamöter står det klart att Horizon-programmet, som ersätter det sjätte ramprogrammet för forskning, nu är EU:s chans att visa sin starka sida. Tyvärr är det ändå skuldkrisen som överskuggar alla goda nyheter från Bryssel. ”Det är lätt att vara cynisk, men utan visioner skulle läget vara ännu sämre”, säger europaparlamentariker CARL HAGLUND (Sfp).