Finland i EU: Från förskola till tuff start
av Emily von Sydow Forum 1995-01, sida 27, 26.01.1995
Finland i EU:
FRÅN FÖRSKOLA TILL TUFF START
Under det senaste halvåret har finländska politiker och tjänstemän gått i EU:s förskola, i väntan på det verkliga mognadstestet, som medger röstning och inte bara maktlöst deltagande i beslutsprocessen.
är utrikesminister Heikki
Haavisto vacklade ut i de 35-gradiga värmen på Korfu i slutet av juni, efter sitt livs första EUtoppmöte, konstaterade han skakad: ”Vi har mycket att lära". Så tuff var samtalstonen (diskussionen gällde, som ni kanske minns vem som skulle efterträda Jacques Delors som ordförande i EU-kommissionen) och så vansinnig var dagordningen — eller oordningen — att finländarna nästan tycktes frukta vad de hade gett sig in på.
Inte blev statsministern, utrikesministern och småningom presidenten heller muntrare av att åse det svensknorska midsommarfirandet, med hemmalagade “Seiern er vår”-sånger och fnissande nordiska kolleger med gitarr och sång på dansorkesterns podium vid lyxhotellets poolkant.
Ordning och reda
Vid det sista utrikesministermötet som aktiv observatör, som bl.a. handlade om Turkiet, var Heikki Haavisto mycket nöjd och förklarade att han nu tyckte att ministermötena fungerade väl. Möjligen handlar det mycket om vilket land som håller i ordförandeklubban (Grekland första halvåret 1994 och Tyskland andra
Emily von Sydo hälften av 19943. Den tyska kortfattade stilen att hålla möten ligger troligen närmare det finländska idealet, än Greklands mer medvetet kaotiska.
EU-medlemskapet tvingar fram ställningstaganden på många områden, om vilka Finland tidigare hade inga eller mycket vaga föreställningar. Diskussionerna om Turkiet gällde t.ex. om det var rätt och riktigt att upprätta tullunion med ett land, som bryter mot de mänskliga rättigheterna och anklagas för tortyr. Finland beslutade sig för majoritetslinjen, som innebar att de mänskliga rättigheterna skyddades bättre om man knöt Turkiet närmare EU.
Viktigt och oviktigt
Men Finland skall inte slösa sitt krut i frågor som inte är av direkt betydelse för landet. Det är statssekreterarens i UML, Veli Sundbäcks absoluta övertygelse. En viktig fråga är t.ex. att blåsa liv i EES-avtalet, eller det som därav kvarstår med Norge, Island och Lichtenstein om några månader, som medlemmar,
EES-avtalet är viktigt för den nordiska solidariteten. Andra viktiga frågor? Miljö, sociala dimensionen, utvidgningen österut med betoning på de baltiska staterna. Det är intressant att kontrastera var dessa för Finland högprioriterade områden ligger på EU:s dagordning under de närmaste 18 månaderna:
Under det franska ordförandeskapet är huvudfrågan hur den europeiska — läs franska — filmindustrin skall skyddas mot angreppen från Spielbergska dinosaurier och andra Hollywood-skapelser. Ett litet presidentval mitt under ordförandeskapet skapar också turbulens under Finlands första halvår som EU-medlem.
Maktfrågor under mattan
Fransmännen har också insett den begränsning, som presidentvalet skapar.
Inga besvärande frågor om hur makten skall fördelas och förberedelserna inför den stora regeringskonferensen 1996, skall således störa EU under de närmaste sex månaderna.
Det betyder indirekt också att integreringen av Central- och Östeuropa inte kommer att gå med någon expressfart, nu när Tyskland har lämnat ifrån sig ordförandeklubban.
Medelhavsfokus
Medelhavsdimenstionen, som närmast berör Frankrike och Spanien, konkurrerar med Central- och Östeuropa om både pengar och uppmärksamhet. Den har genom de algeriska muslimska fundamentalisternas terroraktioner (flygplanskapningen
Terroraktioner har aktualiserat säksydliga EU-länder. gt i Frankrik digtvis första pri Finland, får den färska EU-medlemmen konstatera då vardagen börjar.
erhetsfrågor f och morden på de katolska prästerna) vänt blickarna söderut.
Spanien och Frankrike har nu lika starka säkerhetspolitiska argument för att stabilisera Medelhavsområdet, som Tyskland har för att stabilisera Östeuropa.
Spanien tar över ordförandeskapet efter Frankrike den första juli. Under det spanska ordförandeskapet skall det också organiseras en stor konferens om EU:s förhållande till Medelhavsländerna.
Grötig start för finländska prioriteringar
Det är inte troligt att miljöfrågorna får hög prioritet under det spanska ordförandeskapet. Inte heller de sociala frågorna har starkt stöd i Spanien. EES-avtalet har inte någon magnetisk dragningskraft på spanjorerna — särskilt inte efter att schweizarna drog sig ur.
Sammanfattningsvis kommer Finland att få en tuffstart på sitt medlemskap, trots att ministrar och ministearbetsmetoden efter sex månaders aktivt observatörskap. 27