Finland på Madison Avenue

av Ragnhild Artimo Forum 1987-14, sida 08-09, 24.09.1987

Taggar: Orter: New York

|) NewYork F pper Middle Manhattan — 540 Ma dison Avenue är definitivt en god ad ress, en inte oviktig detalj i det imagebyggararbete som The Finland Trade and Technology Center utför i New York med heta Nordamerika som targetområde. Centret, som i likhet vårt Consulate General opererar i utrymmen i Finland House, invigdes i maj: det nya är teknologidimensionen. Samtidigt flyttade en industrisekreterare från Washington upp till New York, och koordinator för hela den officiella finländska exportsatsningen på Nordamerika, Kanada medräknat, är handelsrådet, Commercial Counselor Juhani Vehkaoja.

— Profileringen med en business- och teknologicenter är ett viktigt val här i USA, där konsufat lätt uppfattas som en statlig, direkt centralstyrd instans och associerar till socialistiska länder, säger Vehkaoja. — Det är klart lyckligare för oss att uppfattas som affärsvärldens augurer och experthjälpare.

Liten men ”rätt” kommandotrupp

Consulate General inklusive infofunktion verkar i 14 och 15 våningen, nyförvärvade 18 våningen är den nya business- och teknalogicenterns revir. Totalt jobbar 30 personer i huset, varav åtta handelsexperter och fyra industri/teknologiexperter. De övriga finländska exportcentren i Nordamerika finns i Washington, Houston, Chicago, Los Angeles samt Toronto och Vancouver.

Vehkaoja är ny i jobbet, med en gedigen industribakgrund: Raumea-Repola, Sponsor, Hankkija. Till utbildningen är han forstmästare. Och sedan senaste höst alltså boss på Nordamerika, med säte | New York. Han stortrivs — här finns massor att göra. Han är också Executive Secretary — på svenska närmast ”verksamhetsledare” — för Finnish-American Chamber of Commerce i New York.

— Bemanningen på Trade and Technology Center kan tyckas i minsta laget, och ä — Det nya handels- och teknologicentret i New York skall vara en kanal i bägge riktningarna, säger handelsrådet Juhani Vehkaoja, centrets chef. — Förutom hjälp och stöd till exportörer skall vi också förmedla information från den teknologiska sektorn från USA till Finland.

frem

New York är den naturliga inkörsporten till USA för finändska företag. Det ligger närmast — både I tid och rum, Det är mest europeiskt. Och där finns den största expertberedskapen, då det officiella finländska exportkunnandet på Amerika koncentrerats till nylanserade The Finland Trade and Technology Center.

540 Madison Avenue: THE FINLAND TRADE AND TECHNOLOGY CENTE det kanske också, men vårt team består av mycket sakkunniga och initierade yrkesmänniskor med god kännedom om både sin egen professionella bransch och om Amerika.

Juhani Vehkaoja klassificerar sig och sina kolleger som ”slit-och-släng-diplomater": en ganska lagom kommendering är ferm år, sen kanske han återvänder till industrin.

New York lätt att börja med

New York är definitivt den lägsta tröskeln att forcera för företag som vill göra affärer ifmed USA. Finnair flyger dit på runt åtta timmar. Tidsskillnaden är sju timmar, vilket gör det möjligt att ha telefonkontakt inom business hours. New York är också mer “europeiskt” än exempelvis västkusten, vilket gör kommunikationen enklare.

— Vad exportexperterna här i New York och i de övriga sex nordamerikanska städerna kan göra för finländska företag som vill in på marknaden eller siktar på att etablera sig, är att ställa sitt kunnande och sin lokalkännedom till förfogande, säger handelsrådet Vehkaoja. — De viktigaste tjänsterna handelssekreterarna och industrisekreterarna kan erbjuda är marknadsundersökningar, hjälp vid grundandet av dotterbolag, kontakttjänster av olika slag, informationsservice — ett brett spektrum från kredituppgifter och databankkontakter till lagstiftning och handelspolitiska frågor — exportpromotionstjänster samt stödtjänste 14/1987 FORUN för exportföretag som redan kört igång i det nya landet.

Vehkaoja betonar, att finländska företag snabbast och smidigast får den första inforrmationen och servicen direkt från Utrikeshandelsförbundet i Helsingfors, men tillägger att det inte är ovanligt att den första kontakten tas direkt per telefon till New York — det känns ”finare”. The Finland Trade and Technology Center erbjuder förutom sedvanliga handels- och industrisekreterartjänster — som debiteras enligt årligen fastslagna tariffer — också kontorsutrymmen som företagen kan hyra in sig i för initialskedet; i praktiken några månader. Vidare inkluderar menyn tekniska tjänster som bl a översättning, telefon, telex, telefax, kopieringsservice etc till självkostnadspris — och expoutrymmen samt konferensfaciliteter. Naturligtvis är arealen begränsad — och kontorsutrymmena är faktiskt bokade långt in på nästa år…

De nya utrymmena som centret tog i besittning i våras är påfallande ”finländska": ljusa, effektivt belysta, luftiga. Möblerna från Avarte har väckt berättigad uppmärksamhet — likaså målningarna | allutrymmena. De är signerade av generalkonsul Antti Lassila.

Onödig ribbskräck

Juhani Vehkaoja konstaterar, att finländska företag ofta är onödigt skygga för USAmarknaden.

— USA är inte på långt när ”färdigt”, säger han. — Den tekniska infrastrukturen i stort är inte heller så överväldigande som man ofta tror i Norden. Finland är faktiskt i genomsnitt längre utvecklat, tekniskt sett, än USA. Här finns alltså intressanta möjligheter för finländskt kunnande.

Exportcentret i New York har analyserat efterfråge- och behovssituationen i USA och på basen härav definierat nya tyngdpunktsområden för exportansträngningarna: maskiner för den mekaniska skogsinaustrin, segelbåtar, konfektionsvaror, livsmedel, underleveranser för bilindustrin, byggnadsmaterial, -teknologi och -maskiner, offshore-utrustning samt hi-tech.

USA är idag Finlands femte viktigaste exportland. Där verkar cirka 250 finländska företag, varav ett femtontal har egen produktion i landet. Senaste år uppgick de finländska investeringarna i USA till nära 18 — Nästa år blir ett nationellt vänskapsår Finland-USA, säger handelssekreterare liro Tainio, — Det är en PR-chans som de finländska företagen inte bör missa.

FORUN, 14/1987

Mmk. Vår export dit uppgick till ca 4,5 mrd mk och importen därifrån till 3,7 mrd mk.

Med 230 miljoner konsumenter och en ENP per capita på USD 15 000 (mot 11 000 i Finland) är det en lockande marknad.

— USA är i ordets alla bemärkelser ett hemmamrnarknadsland, säger handelsrådet Vehkaoja. — Landet är föga bercende av utrikeshandeln, vilket också framgår av att exporten utgör bara 9 procent av BNP medan motsvarande siffra i Finland är 35 procent.

Nationellt vänskapsår 1988

Nästa år har i USA proklamerats som National Year of Friendship United States/Finland 1988 — då har det gått 350 år sedan de första finländska invandrarna kom till Delaware.

— Det ger extra bränsle i den kommersiella motorn för oss, säger handelssekreterare firo Tainio. — Det ger ett välkommet officiellt paraply för intensifierade exportjippon som kommer att arrangeras det året. Det kommer inte i så hög grad att bli fråga om att höja Finlands profil som land, som att utnyttja vänskapsåret för den finländska industrins — profileringsbehov. Exempelvis skapas en vänskapsårslogo, som företagen kan använda i sin egen imageannonsering i USA. Årets offentliga program inkluderar talrika samutställningar på olika områden samt andra exportfrämjande åtgärder, och en omfattande publicitetskampanj inom ramen av vilken arrangeras journalistbesök till Finland, samt talrika vetenskapsseminarier och expon — Sea Finland kommer att visas bl a i Philadelphia. Också talrika sportoch kulturevenemang ingår givetvis. Alla separata jippon stöder helhetsbilden och den impact året kan ge oss. Allt som allt blir det fråga om en massiv kampanj, vars konkreta utbyte givetvis i sista hand blir beroende av hur aktivt företagen engagerar sig i den.

Hurdana produkter har en chans på USA-marknadem — Ett säkert kriterium är att produkten eller tjänsten är unik på sitt område, säger Vehkaoja. — Hög förädlingsgrad är en viktig faktor, och så får produkten inte vara pris/valutakurskänslig. Man kan generellt säga att ju mera ”idé och hjärna” produkten har, dess bättre är prognosen. Självklart är att massprodukter eller produkter där arbetskostnaderna är stora inte har ett lyckligt konkurrensutgångsläge.

I Finland strävar man också till att intressera industrin för USA-marknaden. I augusti arrangerades bl a två Amerika-seminarier för representanter för näringslivet, ett i Helsingfors och ett | Tammerfors. Inför vänskapsåret laddar Utrikeshandelsförbundet i samarbete med näringslivets organisationer också upp, och förbereder gemensamma jippon.

Även om möjligheterna för Finland på den nordamerikanska marknaden betraktas som potentiellt goda, kastar frihandelsförhandlingarna mellan USA och Kanada en liten skugga över entusiasmen: ambassadör Paavo Rantanen, Washington, konstaterade vid det i Helsingfors av Utrikeshandelsförbundet och TEKES arrangerade seminariet, att följderna av dessa förhandlingar kan visa sig skadliga för den finländska exporten till länderna ifråga. Ragnhild Artimo 9

Asimov…

fortsättning från s nyfikenhet som blivit till, och den initierade också science fiction: vi kan inte se in i framtiden, men fantiserar gärna om hur den kommer att bli.

— Denna litteraturgenre blev populär, och framtidsforskningen en ny profession, i och med att förvaltning och näringsliv fick allt svårare att göra upp väl underbyggda planer för framtida projekt. Skall man bygga en väg måste man veta vilken dess belastning är om många år. För att kunna planera för nationens säkerhet, måste man prognosticera hurudana vapnen kommer att vara om tjugo år. Framtiden och kunskap om den har blivit en nödvändighetsvara, Att folk gärna också läser om framtiden är utmärkt för mig, som skriver om den och på det sättet kan förtjäna mitt uppehälle.

Han får det att låta betydligt modestare än långt över trehundra, huvudsakligen synnerligen välsäljande böcker kunde ge anledning till.

Jag frågar hur han arbetar, hur han skriver.

— Jag stiger upp klockan fem — jag sover bara fem timmar — och då jag duschat och ätit frukost börjar jag skriva. Jag fortsätter med det till klockan tio på kvällen med undantag av då jag blir avbruten, som när jag deltar | denhär veckolunchen. Jag skriver och skriver. Jag bearbetar nästan inte alls. Det är därför jag hunnit skriva så många böcker. Och för att jag tycker om att skriva. Många författare hatar att skriva och gör vad som helst för att slippa sätta igång. Jag älskar att skriva. Jag har skrivit i nästan femtio år. Jag tycker inte om semestrar och tycker inte om att göra något annat än skriva, fast jag gör förstås annat. Jag tycker inte ens lika mycket om sex som om att skriva — speciellt inte de senaste åren, för jag börjar bli gammal. Jag blev en gång tillfrågad om hur jag skulle välja om jag måste välja mellan sex och att skriva, och jag sa att jag kan skriva I tolv timmar utan uppehåll… men jag vill ju inte göra ett sådant val, utan vill ägna mig åt båda sakerna, men faktum är att jag ägnar mycket mera tid åt min skrivmaskin — Först ville jag bli vetenskapsman och doöktorera och bli professor. Jag gjorde allt det där — jag blev kemist och fick min doktorsgrad och min professur, men ju längre jag kom på den vägen, dess klarare blev det för mig att författare var vad jag verkligen ville bli, och nu är jag bara författare.

— Jag föreläser fortfarande, men numera inte så ofta som tidigare för jag börjar bli gammal och trött — och som sagt, jag hatar att resa.

fortsättning på s 2 9