Finland räcker inte till för Finn Karelia Virke Oy

Taggar: Bolag: Finn Karelia Virke Oy Personer: Seppo Hyyppä Teman: företag

Finland räcker inte till för Fin — Hela världen kan vara vårt marknadsområde, om vi har initiativ nog, säger Seppo Hyyppä. (Obs. kostymen — maskintvättbar flanell ”av egna får”)

Reino Pitkänen färdigställer färgmaskinen för aktion — två maskiner färgar 700 kg tyg på åtta timmar. Appreturavdelningen producerar 3 200 kg tyg i dygnet (nedersta bilden).

Karelia Virke Oy

Finn Karelia Virke Oy tilldelades i december presidentens exportpris. Företaget tillverkar lättskötta vardags- och fritidskläder, och har på tio år fördubblat sin personal, fyrdubblat sin exportprocent och åttafaldigat sin produktion. Men VD Seppo Hyyppä ler blygt och säger med klädsa anspråkslöshet — Visst, det går rätt skapligt för oss . ..

we” Finn Karelia Virke Oy började sin verksamhet i Orimattila 1945 som skrädderi för arbetskläder. Ganska snart inkluderades klänningssömnad i produktionen, och på 50-talet var företagets viktigaste produkter klänningar, arbetsrockar och blusar i bomull.

Konstfiber och jersey kom med i bilden i slutet av 50-talet, och kom att ge Virke dess typiska produktprofil: maskintvättbara, strykfria plagg av egna tyger i polyesterbomull och -ylle. Den viktigaste målgruppen är ”vuxna kvinnor i alla storlekar” — endast ca 10 procent av produktionen är herrkläder. Virke-plaggen är enkla och tidlösa. Tonårs- och modekläder har man lämnat helt utanför produktionen. Företaget har två produktionsenheter: den nya Orimattila-fabriken är uppförd 1970 och har utvidgats fem gånger; Tavastehus-fabriken är grundad 1969. Antalet anställda är ca 640. Omsättningen senaste år var 68,3 milj mk, varav exportens andel utgjorde 51 milj mk. Budgeten för i år är 75 milj mk, och exporten beräknas uppgå till 80 procent av hela faktureringen. Vid årsskiftet hade man redan sålt två tredjedelar av årskapaciteten, så sysselsättningen är tryggad.

Tio år av tillväxt

DI Seppo Hyyppä blev VD vid Virke i april 1968. Under hans ledning har personalsiffran fördubblats och omsättningen ökat med nära 800 procent. Den förbättrade lönsamheten har många orsaker — Vi satsade på rätt målgrupp, den vuxna, oftast yrkesarbetande kvinnan, säger Seppo Hyyppä. — Vid den tiden var det en rätt förbisedd konsumentgrupp, som tog väl emot våra tidsbesparande plagg, inte minst på grund av vår moderata prisnivå.

Marknadsföringsdirektör Pertti Vir tanen, som också han varit tio år vid Virke, framhåller att prisnivån å sin sida är beroende av tillräckligt stort marknadsunderlag.

— Finland räcker inte till för oss, konstaterar han. — För att en egen tygproduktion skall löna sig krävs långa serier, som förutsätter en betydligt större marknad än den inhemska. Våra egna tyger ger oss vårt goda konkurrensläge idag — vi är ganska ensamma om att göra jersey som ser ut som denim, och flanellkostymer som kan maskintvättas.

Virkes snabba tillväxt de senaste åren är i hög grad resultatet av målmedveten produktutveckling, som möjliggjorts genom investeringar i moderna högeffektiva vävmaskiner, Nordens första automatiska kemtvättmaskin med kontinuerlig genommatning, ”världens modernaste” färgeri och appretur, och datastyrd tillskärning som medför optimalt materialutnyttjande.

— Vi har inte planer på att växa mera för tillfället, säger Seppo Hyyppä. — Virke är i sin nuvarande omfattning tillräckligt stort för att vara effektivt, och tillräckligt litet för att undvika byråkrati och andra storföretagssjukdomar.

Mänskor med motivation

Den tekniska utrustningen är en förutsättning för framgång, men de mänskliga insatserna skapar resultaten. Produktivitet är ganska mycket en fråga om arbetsplatsanda. — Att tala om vi-anda låter som en klyscha, men hos oss är den ett faktum. Den låga personalomsättningen också under högkonjunkturen ger fog för påståendet, liksom det minimala antalet strejker, av vilka inga varit vilda strejker. Exportpriset i december upplevdes som en offentlig eloge för gemensamma ansträngningar — det var faktiskt många som var rörda över det.

FORUM 2/78

Exportchef Veikko Ahokas, PRchefen Yvonne de Bruyn-Luhtala och marknadsföringsdirektör Pertti Virtanen diskuterar höstmodellerna.

Bidragande motivationsfaktorer är de ljusa och moderna arbetsutrymmena, matservering också för skiftesarbetarna, bastu och simbassäng (för alla, inte endast för ledningen), och effektiv intern information — bla centralradio och månatlig personaltidning.

Seppo Hyyppä glömmer att nämna en alldeles personlig motivationsfaktor: kort före presidentens exportpris fick han också motta årets företagarpris donerat av Orimattila kommun, Lahtis-nejdens och Orimattilas företagare.

Det var ett gott år.

Egen exportorganisation

Virkes viktigaste marknad är Sverige — en tredjedel av hela produktionen. Hemmamarknaden är god tvåa och utgör en fjärdedel av produktionen. Sedan kommer Sovjetunionen — exporten dit uppgick 1977 till drygt 10 milj mk och kommer i år att uppgå till 17 milj mk. Exporten till Sovjetunionen och till Norge utgör vardera ca 15 procent av hela faktureringen, England 5 procent, Danmark 4 procent och

FORUM 2/78

Raili Mattila utför laboratorieprov. Varje tygsats genomgår minutiös kvalitetskontroll.

Österrike 2 procent. Färskaste exportlandet är Tyska Förbundsrepubliken — leveranserna kör igång denna vinter.

Exportorganisationen omfattar 17 försäljningschefer och representanter — fem i Sverige, två i Norge och Danmark, två i Tyska Förbundsrepubliken, en i Österrike och fem i England, där Virke har ett dotterbolag, ett försäljningslager. Den vägen sker också en liten export till Dubai, Ghana och Nigeria.

— Vi har gradvis byggt upp en egen exportorganisation, berättar Seppo Hyyppä. — Det ger ett bättre utgångsläge än att anlita agenter, som samtidigt jobbar med andra agenturer. Våra exportkillar är väl rustade för sin uppgift: de är ”infödda”, och känner alltså till sitt eget lands marknad och dess särdrag, men de får sin produktskolning vid våra anläggningar, och vi ordnar regelbundna skolnings- och rådplägningsdagar språkgruppsvis. ,

Hellre praktik än teori

Seppo Hyyppä tror inte sådär benhårt på marknadsundersökningar. Vänd!

En av vårens modeller i pastellfärgat Virke-linne — dvs polyester-bomull.

Martta Akkanen planerar mönsterritningar med dator, som minimerar tygspillet (längst till vänster). Plaggen pressas före transporten, som sker på upphängningsanläggningar, så kläderna når alfärerna i säljvänligt skick.

Nya ISO-standard

NP” KontektionsIndustrin — kommer att övergå till nya, internationella standard I storlekarna. I stället för de välbekanta storlekarna 38, 40 osv för damer och 50, 52 etc för herrar kommer man I framtiden att operera med tre huvudmått angivna i centimeter. Dambyxor kommer exempelvis att köpas på basen av längdmått från midjan till foten, midjemått och stussmått. Herrockar definieras enligt personens totallängd, bröstkorgsmått och midjemått. Och så vidare. Detta blir betydligt mera exakt och tillförlitligt än nuvarande storlekssystem. Var och en som inköpt plagg enligt storlek utan att prova, vet att tex vidden kan variera betydligt ”inom” samma storlek. Men naturligtvis innebär det nya systemet att man får hålla reda på sina egna vitala mått.

Internationella standardiseringsorganisationen ISO har redan 1970 tillsatt en arbetsgrupp att förenhetliga storlekssystemet i denna bransch. Många länder har redan tagit i bruk de nya måtten. Sverige ”provkör” det nya systemet, och planerar alt ta det i bruk inom hela kontektionsindustrin hösten 1979, I Finland svarar standardiserIngsföreningen Tevasta ry för utvecklandet av konfektionsmåtten, och våra standard väntas bli klara på papperet inom delta år. Sedan tar det givetvis en viss tid innan de tas i bruk I praktiken. []

TV-nytt ifrågasätter

Gallups opartiskhe — Den här undersökningen har finansierats av Näringslivets Delegation, och resultaten bör delvis ses i den belysningen, sade reportern Matts Dumell i TV:s svenska nyhetssändning, när Forums av Finska Gallup utförda undersökning om allmänhetens inställning till bl a olika ekonomisk politiska åtgärder refererades.

Lite senare sade Dumell: — Resultaten skulle eventuellt vara lite annorlunda om undersökningen hade beställts t ex av Arbetarnas Forskningsinstitut TTT.

Hoppsan. TV-nytt ifrågasätter alltså Finska Gallups och TTT:s objektivitet. Levereras verkligen undersökningsresultat i enlighet med beställarens önskemål? Det här är en ganska grav beskyllning mot vetenskapliga institutioner opartiskhet.

Wp” Vad säger Finska Gallup, och vad säger TTT om dessa påståenden? Verkställande direktör Jouko Jokinen vid Finska Gallup — Vår strävan är naturligtvis att få fram verkliga fakta, inte det som beställaren önskar. Vi lägger stor vikt vid att våra forskares yrkesskicklighet används på rätt sätt. Också om vi naturligtvis inte kan påstå att det finns bara ett enda absolut rätt sätt att fråga, och att man inte kan komma till mer än ett resultat, så försöker vi i alla fall ställa frågorna så korrekt som möjligt.

— Våra undersökningar utförs naturligtvis under olika villkor. I viss fall är beställaren mera intensivt med och utformar frågorna, i andra fall får vi fria händer. Om det gäller ett allmänt problem och hela undersökningen planeras hos oss, så kan man inte påstå att den påverkas av beställaren.

— När det gäller Forums undersökning var frågorna helt och hållet våra egna, och vi tar på oss fulla ansvaret för dem. Vi anser att de inte kunde ha ställts mera objektivt. Forum var endast med och diskuterade vilka områden som skulle täckas av undersökningen.

— Oberoende av vem som hade beställt eller finansierat denna under Finn Karelia Virke Oy

Forts.

— Vi har jobbat ganska mycket på känn, säger han. — Vi har gett oss av på säljresor, och sett hur det har gått. Det har gått rätt bra. Jag tror det är farligt att i alltför hög grad förlita sig på undersökningar — de ger en ögonblicksbild, men inte en prognos.

Pertti Virtanen är av samma åsikt — Vi har inom försäljningen helt frångått långsiktsplanering på fem år. Det fungerar inte i den här branschen. Det är vad vi verkligen gör som är viktigt — inte vad vi tänker göra. De individuella insatserna är avgörande. Därför håller vi nära kontakt med exportkillarna i olika länder, hör dem — och hör på dem.

Metoden verkar att ge utdelning.

10

Konkurrensen om kakbitarna

Lågkonjunkturen gör konkurrensen om konsumenternas pengar hårdare än tidigare. Det är överhuvudtaget kärva tider för textil- och konfektionsindustrin. Inom EEC-länderna har antalet arbetsplatser i branschen minskat med över 400 000 på fyra år.

— Den omdiskuterade billigimporten utgör ett hot främst beträffande blusar -— men exempelvis silkespolojumprar är billiga att tillverka oavsett de sys upp här eller i Hongkong, säger VD Hyyppä. — Konkurrensen i och från Sverige är ganska påfallande, genom att flera svenska konfektionsföretag har en produktprofil rätt nära vår egen. Däremot är den norska industrin inte särskilt utvecklad på denna sektor.

sökning — om det så varit TTT — så skulle resultatet ha blivit exakt detsamma, framhåller direktör Jokinen.

Pol lic Pekka Korpinen, förman för TTT, gör TTT inte opartiska undersökningar – Vi gör överhuvudtaget inte den här typen av makro-undersökningar. Jag är därför jävig att uttala mig. Men i allmänhet har jag den uppfattningen att man vid det här slaget av sociologiska projekt kan riskera att få resultat som mycket beror på vad man frågar efter. Jag är därför frestad att i någon mån vara av samma åsikt som TV-nytts reporter. Resultaten beror lika mycket på de rågor som tas med som på de frågor som inte tas med. Därför är den här typens undersökningar svåra att å helt objektiva — oberoende av vem som gör dem. Det subjektiva igger just i vad undersökaren är intresserad av. Själva tekniken och behandlingen av = svarsresultaten skall givetvis sedan göras korrekt och här är det ingen anledning att betvivla vederhäftiga institutioners förmåga.

— I den här branschen blir man alltid beskylld för subjektivitet så ort resultaten inte riktigt motsvarar någons önskemål. Man blir me tiden lite tjockhudad,… 1

På den engelska marknaden konkurrerar hela den västeuropeiska textilindustrin.

— Konkurrensen är hård, genom att allt flera företag etablerat sig utomlands i låglöneländer för att hålla produktionskostnaderna nere. En ganska ny trend är underleveranstillverkning i SEV-länderna. Jag har på konfektionsfabriker i bla Polen och Ungern sett plagg förses med ”Made in West-Germany”-etiketter…

Seppo Hyyppä berättar, att Virke på den sovjetiska marknaden främst konkurrerar med motsvarande tillverkare i SEV-länderna, där denna produktion alltså är starkt på frammarsch.

Ännu för fem år sedan hade Virke en speciell kollektion för Sovjetunionen, men idag är smakriktningen där i stort sett samma som i Väst-Europa. DL

FORUM 2/78