Finlands industripolitik
av N-H Palin Forum 1984-01, sida 18-19, 18.01.1984
F RUN 1/84 1/84 FÖR. IN
Finland behöver en nationell industristrategi
Finland borde ha möjligheter till en hög ekonomisk tillväxttakt och därpå följande välstånd. Genom en självständig ekonomisk politik och en klok industristrategi är detta möjligt, anser diplomingenjör N H Palin, som nyligen gått på pension efter en lång gär Av N.H. PALIN
NM Finland är ett litet land som har frihandelsavtal med EFTA, EG och SEVländerna, vars sammanlagda befolkning uppgår till ca 600 miljoner människor. Däremot har vi ej frihandel med Japan och USA. Genom en klok ekonomisk politik borde vi ha möjlighet till de högsta ekonomiska tillväxttakterna inom OECD och därav följande välstånd. Vi borde kunna föra en relativt självständig ekonomisk politik som inte såsom t ex för Danmarks vidkommande, styrs av EG.
Professor Veikko Jääskeläinen har i Talouselämä nr 11/83 och 12/83 tagit upp till diskussion Finlands industripolitik. Här skall ej närmare beskrivas hans synnerligen förtjänstfulla synpunkter, endast i några fall relateras. I stället skall jag försöka fortsätta diskussionen för Finlands vidkommande.
Vad borde då målet vara för den finländska industri- och näringslivspolitiken?
Skall det vara en likadan kamp om högre levnadsstandard såsom hittills, där varje framsteg omedelbart mätes ut av intresseorganisationerna med nya fördelar?
Enligt min åsikt borde man sträva till att bygga ett Finland som ekonomiskt och teknologiskt skulle stå på en mycket hög nivå, som skulle ha en befolkning på över 5 miljoner människor, och vars förmåga att utstå olika kriser skulle vara betydligt starkare än vad den är i dag.
Hur skall då detta ske?
Relativt allmänt anses att recessionen i dagens värld beror på — oljekrise — monetarisme — vissa regeringars stora budgetunderskot — vissa länders stora lånebörda som minskar deras importmöjligheter till ett minimum och utgör en risk för en internationell bankkri — Japans ”export av arbetslöshet” till västvärlden.
1 ning inom industrin.
I följande debattartikel drar Palin upp riktlinjer för en såda industristrategi.
I ett så öppet samhälle som Finlands måste naturligtvis dessa fenomen i världen också påverka Finlands ekonomi och industriella sysselsättning. Frågan är huru denna kriskänslighet kan minskas has oss. Vi ser ju t ex att Japan, NIC- och ASEANländerna har haft en mycket stark ekonomisk tillväxt alla världens ekonomiska kriser till trots.
Industristrategi
Professor Veikko Jääskeläinen nämner Japans nationella industristrategi. Alla tecken tyder på att en sådan existerar då regering, myndigheter. industri. bankvärld, handelshus och fackföreningar förefaller att handla enligt samma mönster. Innehållet i denna industristrategi är neturligtvis hemligt, men konturerna av den finns för omvärlden att beskåda — oftast för sent! Strategin innehåller åtminstone med relativt stor säkerhet — undervärdering av den japanska valuta — alla tänkbara hinder för import av färdiga industriprodukter. Medan importerade industriprodukter i de stora västeuropeiska länderna utgör 25— 30 24 av totala marknaden är motsvarande procenttal för Japan endast 6 94, (Jag har talat med industrirepresentanter från alla stora västliga in dustriländer. De intygar enstämmigt att det är praktiskt taget omöjligt att exportera färdiga industriprodukter till Japan. — satsning på all avancerad teknologi såsom fusionsenergi och elektroni — beslut att Japan ej skall vara ett fullt öppet marknadshushållningsland i västerländsk mening.
Kan man då inte även för Finlands del skapa en industristrategi som skulle ge en större ekonomisk tillväxt och bättre sysselsättning än vad länderna har i medeltal? Visst bör det gå an, men det blir svårare att följa den i ett litet land än i ett stort.
Om Finland vore moget för en nationell industristrategi så tror jag inte att det skulle vara Handels- och industriministeriets uppgift att skapa en sådan. Den bör skapas av ett team bestående av de skarpaste hjärnorna från industri-, bank- och högskolevärlden. Strategin bör naturligtvis i likhet med militär- och företagsstrategier hemligstämplas för att få någon betydelse. Endast regeringen och medintressenterna skulle ha kännedom om innehållet. Att få den tillräckligt politiskt bindande kommer därför att vara ett problem som måste ytterligare övervägas.
Vad skulle då denna nationella industristrategi omfatta och behandla? Det är naturligtvis det skapande teamets uppgift att finna ut och bestämma. Här skall endast ges några exempel. .
Skogen
I Finlands industristrategi kommer skogsindustrin alltid att intaga en dominerande plats. Likaså kommer råvaruförsörjningen att sysselsätta strategerna. Man har börjat använda Finlands nationalegendom, skogen, som spelbricka med bl a försäljningsbojkotter som följd. Det är ju otänkbart att sysselsättningen för över 100.000 människor samt utnyttjandet och utvecklandet av träförädlingsindustrins miljardkapital skall bli beroende av skogsägarna, Då de själva ej insett detta måste andra inse det. Den första åtgärden bör vara gynnandet av träförädlingsindustrins inköp av skogsmark. Målet bör vara att
Finlands industri äger lika mycket av sko-.
gen som Sveriges, dvs ungefär en fjärdedel mot nuvarande 7 24. Jordbruksskogarna vill ingen komma åt, men stärbhusens och placerarnas skog hör hemma i träförädlingsindustrins ägo. Här behövs inga fördyrande mellanhänder!
Det behövs både piska och morot, lagstiftningsåtgärder och finansiella arrangemang för industrins inköp av skogsmark. Då kan vår träförädlingsindustris råvaruförsörjning i alla lägen tryggas till konkurrenskraftigt pris.
Energipris
Energins pris kommer att ha en avgörande inverkan på vår industris framtidsstrategi. För högt energipris kan tyvärr kompenseras genom lägre löner. Det skulle ej vara så farligt om gränserna vore stängda — vilket de till all lycka inte är. Under 50- och 60-talet värvade Sveriges industri hänsynslöst arbetskraft från Finland och sedan har det fortsatt av bara farten. Speciellt var man intresserad av språkkunnigt och skolat folk, såsom elektriker, svetsare, valsare mm. Det finska samhället har förlorat i vård- och utbildningskostnader till det rika Sverige i storleksklass 50 miljarder mark i dagens mynt.
Vilka mängder arbetsplatser borde man ej ha kunnat åstadkomma med denna penningsmängd rätt använd? Idag har Sveriges statsekonomi och industriproduktion sjunkit in i det verkliga träsket. Industriproduktionen har endast fått en tillfällig hjälp av den överstora devalveringen. Denna tid borde kunnan uttnyttjas av Finland för att suga tillbaka finländare från Sverige och dessutom bör den egna arbetslösheten kunna skötas. Ej alldeles små problem! Att med detta som bakgrund alltjämt lättvindigt tala för energilösningar som e ger billigast möjliga energi för vår industri är ansvarslöst.
Frihandel
Finland har frihandel med tre stora handelsblock EFTA, EG, och SEV. Vi är själva endast 5 miljoner människor. Man tycker att om vi skulle ha tillräcklig konkurrenskraft så borde det gå att sälja till 600 milj. människor allt vad 5 miljoner människor kan producera och någon arbetslöshet skulle ej finnas.
I verkligheten existerar ej verklig frihandel överallt, utan en mängd icketariffära hinder förekommer. Med Sovjet har vi vår stora och värdefulla bilaterala handel, som det är all orsak att slå vakt om. Om en del av de små SEV-länderna kan man säga att socialism = protektionism. Så använder t ex Polen oss som dollarleverantör för att betala sina räkningar, Vissa av dessa länder använder i många fall också ”politiska pris” på sina produkter vilka klart understiger marknadsprisen. Man frågar sig om det i framtidsstrategin ej vore skäl att införa tullar mot något SEV-land där snedvridningen blivit för stor.
Frihandel har i och för sig enligt min åsikt ej något egenvärde. Det har varit ett medel att garantera ökningen av vårt folks levnadsstandard och garantera våra handelspolitiska intressen i olika riktningar.
Tullarnas storlek är en viktig övervägningsfråga i handeln med länder ytterom frihandelsavtalen. I princip borde vi köpa av dem som köper av oss och ej låta oss översvämmas av industriprodukter från Japan och Asiens NIC-länder. Man tycker att vi borde bekymra oss mera om sysselsättningen för sömmerskorna i Kuopio än i Hong Kong. En japansk bil innehåller med relativt stor säkerhet inte ett kilogram finskt stål och japanska radioapparater och bandspelare inga finska komponenter. Handelsunderskottet med Japan her i årtionden motsvarat arbetsinsatsen av närmare 10.000 personer. En klok industristrategi skulle säkert motivera en kännbar höjning av tullen på dylika produkter. Får staten därigenom för mycket indirekta skatteinkomster så vore säkert en allmän sänkning av bilskatten välkommen så att skillnaden till Sverige skulle minska,
Några möjligheter till verklig priskonkurrens med dessa länder har vi ej.
Orsakerna är flere, bl a — undervärderad valut — i Väst-Europa utgör årsarbetstiden 1700—1800 timmar medan den i dessa länder är klart över 2000 timma — fordringarna på och kostnaderna för semester och pensionskydd är minimala jämfört med våra i Väst-Europa.
— lägre lönekostnader för industrin,
Forts. på sid. 23.
19